KHUIM MEVOTH MHOJEM BHURGUEPONN? ....Adlean Chalu...Tisro Bhag
Mhojea bhurguea-ponnar amchea Goem adim soglean-chea fudlea darak vhodlem thalem vho kulop (lock) astalem anik taka ek vhodli chavi (key) zhoxi St. Pedro-chea hatan dista poi tosli, jhi mhoji xamaim ghor bondh korun bhair sorta tednam aplea bendak khoitali. Tem kulop sadhem nhuim, tem khass mesta laguim (Blacksmith) korun gheunchem podtalem, toslim thalim/kulop hea kallar chod augodh konam-chai dharak melonk, anik meuleim zalear tem ek ojeap, kiteak veta thuim Godrej kulopam chod famad zaleam, tech porim amchea goem tea thalea sangata fudlea toxench fatlea dharak bhitorlean okond lakdacho ek hadambo (Wooden Bar) mhunon ghaltalim, hea kallar thovui natak zalo, kiteak amchea fancy dhar-achi sobai bhigodta mhunon. Adim ami lhan toxim vhodam amchea ghora-chim daram anik zonelam passun ugtim sodun ratchim nidtalim kosloch usko-nastanam, Abrill/Mai mhoinean matxi ghormi podli zalear ami amchea bolkaum-an (Veranda) nam tor amchea angnan (Courtyard) hathor (Big hand made matt of bamboo stick strips) ghalun susth nidtalim, konam-chich bhixadh nastanam, tech porim amchea bhurguea-ponnar dissar sogleam-chim daram anik zonelam ugtim astalim, anik gaum-cho lokh apleak zai thuim vochon etalo, thodim sokalim vhochon sanjer etalim daste vinnem, tednam lokh ghorib aslo pun khoxtt korun aplem pott bhortalo, hea kallar soglench bodollelem dista. Adim durgam-chim ghoram fokot bhatkar-anchim anik vhod guirest-anchim aslim, aiz amchea dhor ek ghorak fatranchem durigh (Stone fence) bandlelem dista, jim adim naslim, tech porim amchea durgak ek lokna-chi (Iron) gate, adim fokot Kondeachi/Manniche bodiecho (Bamboo Stick) ek sadho hadambo astalo, zho fokot gorvam (Cattle) anik her monzatik aplea porsantlim bhair dourunk ghaltalim, toxench aiz zonel-ank lokna-che grille, fudlea dharak bailean ek lokna-chi gate, thodeanim fudlea darank shutter passun ghatleat, pun torui chorio unnem zaunk-nam.. Portuguese kallar lokh chori korunk chod bietale, kiteak khast chod khor asli, tech porim chor sampodlo zalear amchea bazaran soldad (Soldier) tea chorak kapdam kadun gholeak zotim ghalun akho bazaar boundaitale, velean Quartelar (Police Station) jelacher (Ice Block) nidoun martale, konneim krim (Killing) kelea zalear taka khast aslich, pun uprant formon marun Aguad khoidi-kanean sojea bhogunk dhadtale. Amchem Goem Swatantre zalea uprant, dissa uzvadim chorio anik krimi zaunk lagleo, aiz tum fudlem dhar ugtem sodun fatlean kiteim kam korta zalear hea vaten chor tujem ghor khalli kortat, anik hea kallar Goem chorio kortat te amche Goem-kar nhuim, pun chod xe bhaile, je kamank mhunon Goem etat, tujea ghoran bhadean ravon tujench ghor chortat, hache vhoir amchea serkaran aple kan bondh keleat, anik nith korunk podta mhunon aple dhole dampleat, aiz amchea Goem ek chor vho khunni sampodlo zalear dusrea dissa tho ghanvan bounta kainch zaunk naslelea porim, kiteak tho lakan-chi bail dhiun bhair sorla. Serkara ugodh tuje dhole, anik porjechi seva kor, khori nith korun. Mhojea bhurguea-ponnar, matso kalokh (Darkness) zalo mhuntoch, bhurguim, chedvam/bailo bhair udok nhatalim chear mollam-cho (Sheet made of Palm Leaf) asro gheun kosloch usko nastanam, tedna vaitt nodren poloupi bhou thode asle, pun hea tempar amchea TV Serial-ani pozodponn chod dista, hem soglem poloun amchea monan pozdo kiddo ghusla, hakach lagon aiz soglean-chea ghora-nim indoor toilets bandche podle, hanvem zaite pautt poilam zanteam sangata bhurguim boson TV Serial poitat aplem lisaum (Lessons) sodun, pun amchim zantim tea bhurgueank kainch sangonam hem vaitt anik tem borem mhunon. Jedna ami amchea bhurgueank vho amchea natrank oxem kiteim sangot zalear amchi ghorkarn anik xamaim mhunta, “Tum tem adlench gheun assai, teomp khuim paula tho nodor marun poi, atam soglem modern zalam, mhunis Chondrimar vochon ailo, atam Mar-san (Mars Planet) vecho assa, aizui tujeo teo adleo khobro khobar zainam”. Pun jedna tea bhurgueam sovem kiteim vaitt ghodta tednam mathear hath dhorun ueili math marunk visonant. Aghe xamaim, ek pautt vottlelem dudh poroth bhorunk melonam, hem koxi visorli ghe tum? Bhurguim mhutlear maka dudh-achoi ugdass ailo, amchea bhurguea-ponnar lhan bhurgueank Lugta-chem (Cloth) Nakpin (Napkin) ghaltalim, Goem-chem Liberation zalea uprant passun, fokot tem nakpin mhellem zatoch tem poroth dhuvunk zai aslem jem sukoun poroth uzar (use) kori, pun hea kallar Pampers ailim anik tem lugta-chem nakpin nattak zalem, aiz konnuch tem uzar/vaprunk sodinam, kiteak ek pamper ghalun akho diss kadunk zata, anik tem mhelem zatoch poroth dhuvchi goroz-nam, pun kadun bhair udoitat, zaka lagon pollution kitlem vadlam tachi amkam kainch khobor-nam… Adim ek bhurguem zolman hevchem assa zalear tachi avoi tea bhurgueak aplea hathanim taka komxi (Baby Garment), matheak thopi (Head Cap), taka revdaunk (To Wrap) khass tuvallo (Towel) tech porim tachea baltim-ank khass angostram xiumtali, hea kallar hem konuch kelelim dissonam, kiteak aiz childrens garment store-an soglem aitem meuta, amchea purvoz-anchi porom-pora ami visroth vetaum, hem oxench chollem zalear hie atamche pilgek hache vhoir kainch khobor aschi-nam. Amchea bhurguea-ponnar ek bhurguem zolmotoch, avoi taka akhem voros bhor aple xatie-chem dudh ditali, pun hea tempar eka bhurgueak 6 mhoine passun tem xatie-chem dudh favo zainam, 6 mhoine zata mhunosor aiz bhurgueak dobea-chem dudh dhiunk suru kortat, hachem mukhi karan zaun assa figure sambalop, adim bailo chod-xeo fokot ghorchem kam kori anik aplo ghorabo sambaltalim, pun hea tempar chod-xim chedvam bailo kamank vetat, factory-n vho office-ani, haum mhunonam tumi kam korchem nhuim mhunon, pun lhan poram-choi samball korcho. Hea kallar avoi kamank veta anik bhurgueak kiriadh (House Maid) sambalta, nam tor taka voron nursery-n dovortat, amkam sogleank khobor assa hea kallar xinkopui vadlam tech porim margai, hanvem oxem sanglam mhunon tumi monan vaitt dhorchem nhuim, pun sanglam tacho irlo nial korun poi, zaum eta mhojem chuklam assot.. Torui pun irlo nial korunk duddvam-chi goroz assonam, fokot goroz tujea moladik vell-achi (Precious Time). Ixttamdo, urlelem fudle pautt boroitolom aiz itlench puro, pun barik tujea mhon-an vinchar korun poi, "Kalchea anik Aichea Dissa Modem kitli ontor assa poi thi", vhoi Suria tech vaten udela. Somestank mhozo maie mogacho nomoskar. Tumcho Khalto, Sanny Vaz - Kuwait. Sanny De Quepem. About Sanny de Quepem: http://goanet.org/post.php?name=News&list=goanet&info=2005- August/date&post_id=032450 Another article by Sanny de Quepem: http://goanet.org/post.php?name=News&list=goanet&info=2005- September/date&post_id=033323
