--------------------------------------------------------------------------
|              Add your name to the CLEAN GOA INITIATIVE                 |
|                                                                        |
|      by visiting this link and following the instructions therein      |
|                                                                        |
|   http://shire.symonds.net/pipermail/goanet/2005-October/033926.html   |
--------------------------------------------------------------------------
KHUIM MEVOTH MHOJEM BHURGUEPONN?..... Adlean Chalu....  (Bhag VI)

NOTE: This topic is based on the Ward Community union activities then and now, and how they used to work out things for the welfare of the community, also the harsh punishment which was rarely implemented on individuals for wrong doings, which would effect their children and families, how they used to solve disputes among neighbours, and finally a moral not do disrupt unity.

Vadeantli Confre (Ward Community Union)

Amchea Goem atanch nhuim pun adim passun dhor gaum-chea vadea vadeanim ek confre mhunon asli anik azunuim assa, jeo amchea purvoz-anim ghodun hadleleo, hie confri-chi dhor eka gaum-chea mhunxeak goroz asta, zaum tum nento vho zanto, lhan bhurguem zolmotoch, taka baltim dhiun zalea uprant hie gaumche confrin tachem naum registar korun taka ek membre kortat, anik tho moro sor tie confri-cho membre asta, zaite pautt kaim karan-ank lagon (Specially for bad deeds) konnuim mhunxeak hie confrintlo bhair udoitat tachea vaitt kortub-ank lagon, pun tea adim gaum-cho lok zomath (meeting) gheun taka sobe-mazar xidkaunim ditat tachem kortub sudraunk, anik jednam tho apleak zai toxem korta tednam taka gaum-chea ekvott-antlo bhair udoitat, bhair udoitoch tachea ghoran kosleim fugsaum (function) passun aslear gaum-cho konnuch tachea dharar vochonam, hi sojea (punishment) tanchea bhurgueam-kui bhogchi podta, amchea adleam-chi ek mhunni assa “Eve-n kelem pap anik sonsoth dita zap” tim bhurguim kitlem unneponn bhoghinam zait aplea vangdeam sangata?

Hie confrin konnuim gaum-cho melo (dead) mhuntoch korlam mhunon bhortat, dhor membran omkech poixe bhorche podtat, hie poixe jie ektaitat tie konnuim gaum-an melo mhuntoch tache familik omkech poixe bokxis (Prize) khoxe ditat, jie zaite pautt eka gorib-ak tachea interak (funeral ceremony) gorjek podtale anik azunuim podtat. Tech porim hie confri-chi ek vinchun (selected) kadleli comity asta, zantun ek President, Cashier, Clerk adi… astat je hie gaum-che confri-cho karbar poitat, zaite pautt konam-cheim kestaum (dispute) aslear tachem sobe-mazar rezaum (judgment) kortat, anik tem kestaum thuinch paloun vortat, osleo confri amchea goem-ch nhuim pun Indie-chea dhor eka ghanvan assa. Tantlea eka gaum-chi khori ghodleli ghodni tumkam sangon ditam.

Mullgaum mhuntat tea gaum-an ek novoch mhunis ravonk ailo, anik tho aple famili sangata thuim ravonk laglo, tacho lhan karbar aslo anik borea zoran choltalo, tho thuim ravonk laglear khub kall zalo, gaum-cho dhor ek mhunis taka volkotalo, tho gaumchea soglea kariavolinim dusream sangata bhag ghetalo, tache xim konnuim ghorjevont pavon sorlo zalear tachi modhot-ui kortalo, dusrea dondekar-ank zaite pautt tho ghorjek pavtalo, gaum-che lhan thoxe vhod taka respedh ditale, gaum-an sogleam thaim tho khalti-kaien choltalo, tuzo sobau boro zait tor tuka ixtt kednach unem asche-nam, oslea mhunxea-cho konnuim dusman assa mhunon chintunk passun augodh, oxem tuka dissonam?

Toslich goth zali hea porachi, ek diss tachea ixtt-ani taka sanglem tum amchea guam-che confrin membre zau mhunon, tho rajhi zalo chintun apleak gaum-cho odhikar/dhiret favo zatolo dekun, gaum-an jia dissa confri-chi zomath bhorli tea dissa tachea ixtt-ani gaum-chea vhodil-ank hi khobor gomoili, gaum-che sogot chod khoxi zale hi khobor aikon, pun dusre dhondekar je asle tanim sanglem tho amche confrin naka mhunon, anik naka zalelim false karan-am dhilim, Confri-chea Mukadam-ank (Vhodil) khub khoxi asli taka membre korunk, anik tanem zaiti sozmone-chi bhass-a-bass keli, pun soglem omtea kolxear udok zalem, kiteak tea gaum-chea mukhi (main) dhondekar-an tacher aplo virodh mandlo. Tachea dusrea sangati dhondekar-ank hem khub vaitt dislem, tantun dakte dakte gadekar tacher chod zoltale anik mhuntale kim tho kall poir dhondo korun amchea fuddem pavlo. Bhikareak khuim nosai bhikarea-chi, osli goth zalea hea gadekar-anchi.

Kosloi dhondo kortolo zalear duddu chod ghorjeche nhuim, pun ginean chod ghorjechem, kolea-chi bhud vaprun mukhi dhondekar-an tea gadekar-ank aplea tabean damun dhorleat, takach lagon te tachea kumpassar nachtat, pun kitlo kall passun he gadekar puppets khoxe nachtele? Tem sogleank distelem.

Heo confri Bombay amchea gaum-chea kudani (Club) passun assat, adim anik ataim konnuim gaum-cho bhurgho noukrek lagon Bombay vetat tednam poile hea gaum-chea kudan membre zatat, kudan membre zata tednam tuka ek fiador (guarantor) mhunon assonk zai, membre zaum-chea adim tunvem kudache sogle kaide zano zaunk zai anik te palumkui zai, kudache kaide palinam zalear tuka bell marun dha zana mukar ubo kortat, anik tuje chuki pormonem tuka formon (punishment) asta, hech kaide amchea gaumchea confri-ni astat. Ami atam passun Bombay vetat tednam sothen kudan vetat, zoxe ami amchea ghoran bitor sortaum. Amchea purvoz-ank ami borem magom-ea tanim amkam itlem borem korun dovorlam dekun, aiz Bombay xharan goem-chea dhor eka gaum-cho kudd assa, te kudd assat fokot amchea zanar purvoz-ani ghodlele mhunon gaum-chem borem chintun.

Amchea purvoz-ani heo confri ghodun hadleleo gaum-chea borea passot, pun zaitea-nim hea confri-nim zati-katim-cho bhed bau korun gaum-che vante kele, sezareank dusman korun sodle, pun xekim hie vaitt mhunis melea uprant poroth tea gaum-cho ekvott zaunk paulo kiteak sogleank gomon ailem vikalo sorop kon poi tho. Sogleam thaim mhojem ekuch magnem gaum-cho ekvott kednach thodun diumnakat, kiteak tujea vaitt boreak tuka poilo pauta tho zaun assa tuzo sezari, tum melea uprant tujim soirim hevun fokot dukam goloitat, tum duvent asta tednam tujea akantak dhor ek gaum-cho mhunis tuka pauta, tor vho veglozar kiteak? Ixttamdo urlelem fudle pautt poloum-chem heach zagear.

Somestank mhozo maie mogacho nomoskar.

Sanny Vaz – Kuwait.
Sanny De Quepem.

_________________________________________________________________
Express yourself instantly with MSN Messenger! Download today it's FREE! http://messenger.msn.click-url.com/go/onm00200471ave/direct/01/


--------------------------------------------------------------------------
|          1st Young Goans International Essay contest 2005              |
|                                                                        |
|                   Theme: WHAT CAN I DO FOR GOA                         |
|                         More details at                                |
|  http://shire.symonds.net/pipermail/goanet/2005-October/034190.html    |
--------------------------------------------------------------------------

Reply via email to