Here is the complete article PORSUM LAVOP (Orchard Plantation) which
explains how we grew vegetables in orchards and in our home compounds in the
1950s and 1960s and were self-sufficient. Due to the limited space, only
the last part of this article (KANDEACHEM MOTHV), which deals with onions,
was published in Goencho Ulo 5, Page 8, February-March, 2006 issue.
PORSUM LAVOP (Orchard Plantation)
Adlo kall kitlo khuxeal ani bolaiqen bhorlolo aslo ani tachem karann
mhullear vogtar khavop-jevop ani khannanchea assol vostuncho upeog korop;
lok thoddench jevtalo punn assol vostu khatalo. Ami tea kallar
khavpa-jevpachi vost kednanch vikti ghevnk nasli. Ghorkarn jinsavar jitrop
roitali ani ghorkarak ghor cholovnk adhar ditali.
Gelea xekddeache panchve ani sove doskent amcho sobhav gorib aslo khoro pun
barik nodor marlear amchea jivitan ami kednanch khannanchea vostunchi tutt
pollovnk nasli. Tor aiz-kal jitropachi, vodik korun kandeachi,
antrea-poirean tutt kiteak? Hachem karann hea sokol hanvem dakoll kelam:
Goenkar ami nizache xet-kamti ani kharvi. Oxem asson amchea ghoran kednanch
orovachi ani masllechi tutt nasli. Xetan koixtt korun ghoran bhatache kodde
bhortalet ani tantuntlo orov akkem voros bhor kuttumbak jevnk pavtalo.
Bhatache tandull korun tachem xit randtalint ani toxich pez sizoitalint.
Ghora sorv-bonvtim aslelea maddanche narl melltale zachea churnachi koddi
kortalint ani toxench tem torkarek ani urlelea sogllea randpak vapurtalint.
Churnanchi koddi kortolo zalear anik dusreai vostunchi goroz asa zoxe porim
mirsango, kande, tomat, jiti confir, adi. Heo vostu vikteo haddinaslint;
teo xetan eka porsan laitalint.
Pavsachea kallacho bhar kabar zalea uprant, Outubr soron Novembracho mhuino
suru zata tednam xetachi zomin sukot ieta. Hea kallar sogott vaddeantlo lok
ekttaim zavn eka zagear porsum lavpachi toieari kortalint. Ganvaddintlo lok
tin svatancher porsum laitalo: Avoichea dukorna pattlean, amchea ani dusrea
chovga zannanchea xetan; Chinvarintlean valla poltoddi rumbddar mhuttlelea
zagear - he svater, vallache deger, ek vhodd rumbddachem zadd aslem; dekun
tea zageak rumbddar mhunntalet porsum ximpon zalea uprant thodde pavtti
ami rumbddachi follam khataleanv; ani uprant sorgist Captain Jack-achea
porsant zuim ek bhaim asa; atam tea porsan Captain Jack-achea putan, Cruzan,
ghoram bandleant.
Porsum laitolo zalear poili goroz udkachi ani tem udok eka lagxilea onddeant
melltalem. Tea tempar loka lagim kosli tori monzat astalich zoxe porim
gorvam, moxi, bokddeo, adi dekun ugttea mollar kitench lavnk kottin aslem;
koslo tori addos korcho poddtalo ani to addos mathiechea tefancho paro
ubarun kortalet. Paro ubarunk ekdom sompem. Pareachem ghoddop xetache
merer than zavn ieta. Eklo/eklem khorem rostin zomnir marun mathiechem tef
kaddta ani dusro/dusrem onddeantlem udok haddun khonddkulan votoita; khorean
mathi khonddon ti udkan kaloita ani te mathiechem rebodd merer thapta ani
tea rebddar tefam manddit ravta. Fatranchem ghor ekach disan bandun zainam;
tech porim tefancho paroi bandpak tin-chear dis tori lagtat; dhor eka disa
don-tin rego ghoddtat. Pareachi unchai unnench ti sadde chear hath zavnk
zai nam zalear monzatichi dixtt bhitor poddon ani thodde pavtti paro moddun
tim bhitor ievnk xeokta.
Porsum chodd korun foddanim laitat foddam pormonnem zonn eklean paro
ghoddpachi zutttti poddta, mhunnchem jitlim foddam titli paro ghoddpachi
lambhai. Paro sorv- bonvtim bandun kabar zatoch, taka ek muki dar dovortat
ani tem dar manchea boddieanche kovdden bond kortat.
Paro bandun kabar zatanch, bhitorlean vavr suru zata zoxe porim xetachi
mathi khonddon tefam kaddop ani tancho zata titlo barik pitto korop. Uprant
ek khorem ghevn supurleo mero punzaitat ani vhoddlea foddachim sabar
supurlim foddam vo kuddke kortat zantunt barik ani mottea mirsangancheo
rompieo ani torni ul laitat ani toxinch jinsavar torkarechim bimyieam
ximpddaitat.
Oxe porim bhitorlean torkari lavpachi toieari kelea uprant, amcheo
Ganvaddintleo bailo khali panttleo khankek marun sanjechea vellar
mirsangancheo rompieo ani ul haddunk Chinvarin voitaleot ani teo haddun
ghora lagim eka konnxeak dovortlint; nidonk voichea adim tacher ek udkacho
xinvor martalint. Dusrea disa sokallim fantear utton teo rompieo ani ul
ghevn porsan voitalint ani teo lavnk suru kortalint.
Heo donui vostu lavpak ek dakttule, barik kudovchi goroz ji ghevn mathiecheo
chorieo martat ani tantunt mirsangancheo rompieo ani ul toptat kandeank
dhor chear bottank ek chori ani mirsanganchea rompieank dhor vetek ek chori
marchi poddta. Rompieo matxeo zomnin damun toptat, punn ul toxi topunk
zainam karann ti ekdom modur; dekun ullichem mull hallu vollin dovortat ani
tachea mullllar uprant thoddi mathi voddtat.
Ul ani rompe topun zalea uprant, dhor eke supurle merer jinsavar torkarecheo
biyeo ximpddaitat zoxe porim tambddi ani dhovi bhaji, mulle, tomatam,
vaingim, norkol, tiddkeo-middkeo, irvil, cob, cauliflower, konfiri, adi.
Uprant onddeacher vochon udok haddun soglleacher udkacho patoll xinvor
martat.
Porsum lailea uprant taka sodamkal ximpchem poddta ani hi zuttti sokallim
dis udenchea fuddem kelear bori karann titli purasonn zainam ani kuddicho
gham vanvonam. Chodd korun lok fantear utton porsum ximponk voitalo ani dis
udelea uprant ximpnnem korun ghora portotalo. Ami sokallim utton lisanv
kortaleanv ani fantear xetan vochon porsum ximptaleanv ani uprant ghora ievn
nasto korun iskolak voitaleanv. Amkam porsum lavpachi goroz nasli karann
amcho bapui pordesant kamank aslo punn amkam ti ek urba koxi asli soglleam
sangata kam korunk.
Porsum lailench mhunnon zainam, tacho poramosui korcho poddta ani tho
mhullear taka borem sarem ghalunk zai. Tea tempar sogllench soimbachem,
sarem pasun soimbachem. Goenkaranchea ghoran nistem kednach unnem nam.
Nisteachi imsann mazrak ghatlea uprant, urleli soglli imsann ekttaim korun
eka mathiechea buddkuleant ghaltalint asson tantun thoddem bhov udok; tacher
ek narlachi kottti dovortalint ani tache voir ek daktulo fator; mazran ti
kottti ugtti korinam zavnk. Toxench kednaim subeij nistem mevlear, tem
gobrache gobrent purtalint zuim kusson tem apxinch sarem zatelem.
Porsum lavn don-tin satolle bolanddlea uprant taka sarem ghalchem poddta.
Tednam amchi maim ek khali mathieho buddkolo ghevn sareachea buddkuleaxim
voitali ani tatuntlem sarem narlache kotttechea dovlean kaddun khali
buddkuleant ghaltali. Hea vellar tea sareacho itlo zobordost vas ietalo ki
to nakachea puddeantlean vochon mendvan ghustalo ani titlean toklen bhitor
kitem zatalem itlo tea sareacho soimbavorto pavor astalo! Tem sarem
tinsanicher voron ulik ani rompeank ani toxech sorv bonvtim urlele
torkarechea rompieank ghaltalint ani tacho foll eka satollea bhitor
melltalo; mirsangacheo rompieo toxich ulichim panam kallsar zatalint jeant
gomon ietalem ki sareacho upeog rompieank bhorpur melllla mhunn. Anik don
satolleanim, gobrentlem sarem eka panttlean ghalun porsant vortalint ani
jitropachea mullancher ghaltalint. Sarem ghatlea uprant udok ximpachem
chukonk favonam; chuklear, sarem lagon jitropachim panam bavon voitat ani
kednaim sarem lagon jitrob moronkui xeokta.
Ek pavt lailelem jitrop voir sortoch sogott ghoran khuxeal astalo, karann,
dhor disa eke baxechi torkari ghoran siztali ek dis tambddi bhaji zalear
dusrea disa norkolanchi sungttam ghalun koddi; tisrea dissa mulleanchi
bhaji; chovtea dissa vaingeanchem temprad; pachvea disa tantiean buddovn
vaingim kailir bazop; sovea disa tullchi bhaji; satvea disa
tiddkea-middkeanchi bhaji; attvea disa irvilanchi bhaji. Tomatam tor
soglleakuch upkartalint; torni mirsang pentter vochon vikti gevchi goroz
nasli dhor disa zai titleo toddun kadd ani ghora vhor. Thoddeach utranim,
ghoran dhadoskai vostali ji aiz-kal nattak zalea. Porsant zoim-moim
don-tin basancheo chirputteo astaleot. Ximpon kabar zatoch ami barik-mottim
chirputtam toddun kaddtaleanv ani tim ruchin khataleanv ani toxinch kednaim
tomatam kaddun tonddan ghalun chabddaitaleanv. Amchea udkachea onddea voir
ek borem borichem zadd assa. Janer ani Fevrer muineant borancho bhar
vortovn te borik bhorpur boram piktalint ani sabar zomnir poddon astalint
jim ami vinchun amchea tonddan uddoitalint ani urlelim bolsan ghalun ghora
vortalint; uprant khavpak vo iskolak vorpak.
Jednam kandeacho palo moronk suru zata ti ek khunna ki kando zun vo toiear
zalo mhunnon. Oxem dakoll zalea uprant kandeak udok ximppachem bond kortat
ani uprant sumar pondra disanim kande zomnintle hallu umttun kaddtat ani te
ghora voron palo sukomsor dottorer dovortat. Uprant kandeachea paleacheo
pantieo korun movlleo bandtat; don movlleo ekttaim zoddun tanchim zoddim
kortat, ani zoddien bandleleo movlleo eke maninche danddier tharaitat zuim
ek voros bhor tankam kainch zainam; kande zomnir sanddlear te apunnuch kuson
voitat, dekun te danddiecher umkallunche poddtat.
Marsacho mhuino suru zatanch mirsango pikonk toiear zataleot ani teo toddun
kaddunk amkam bhov sontos bhogtalo kiteak tim zavn aslim amchea koxttanchim
follam. Teo mirsango ghora haddun gonniechea sakar nam zalear eke dalier
otak sukot ghaltaleanv. Mirsango sukon korkorit zatoch teo khali
petrolachea dhobeani bond korun pavsachea purumentak quartan eka konnxeak
dovortaleanv. Moiddecho ganv (Moira) barik vo musurea mirsangank lovkik,
ani Ovddoncho ganv (Aldona) mottea mirsangank.
Marsacho mhuino kabar zatanch kandea-mirsanganchi pikavoll kobar zait ietali
ani titlean paro moddun ghalpache dis lagim pavtale. Thoddeo bhov torneo
mirsango jeo rompeank umkolltaleot teo toddun kaddun, ghora voron, tanchi
tin-chear dis fatnir chettni vanttalint ani sogott kuttumb ruchin chettnen
missol korun xit jevtalint khavn tachea sangatak murmurean bazlolo ani
khobreachea telan bhijoilolo moriechea vo vagolleachea solaieacho kuddko!
Hum! Moje jiber udok suttlem! Sogllea jitropachim follam toddun kobar
zatoch, paro moddun uddoitalint ani titlean akkea porsantlim zallam-pallam
gorvanchem khavpachem raj zatalem. Itle mhuine jem jitrob bhair than
zonvaram khavpak tozvit korit aslint punn pareak lagon ghoddonaslem, tem
paro moddtoch sogllench tanchem zatalem!
Pavsacho somoi suru zatanch, lok ghora bonvtonnim angnnant torkari lavpachi
toieari kortalint. Mapxeam vochon tore-torechim bimyieam haddtalint zoxe
porim bhendde, gonsallim, poddovim, tovxim, vainguim, dudi, adi ani tim
zoim-moim angnnant khonddkulam kaddun tantun ximpddaitalint. Poddoieanchi
zat lamb; dekun tankam ek manchea boddieancho mattov ubarcho poddtalo zo
chear vo sov funtteancher tharaitalint. Hea mattvar irvilache valui
choddtali. Ghora voilo dudi vhodd ani zodd asta; dekun dudieachi val
zollovache khompir nam zalear ghorachea mathear soddalint. Rompieo vaddon
vhodd zatoch kernaim pavs thambta tednam tea rompieanchea mullancher
nisteache imsannechem sarem ghaltalint. Titlean rompieo anik borean vaddon
bollan follam divnk suru kortaleot. Dongrak lagim ghoram aslolo lok pavsant
ovsande ani toxech nachnne vomptalint zaka lagon satolleak ek pavtt torim
ghoran nachnneanchi pez siztali ji bolaiqek ani ghottaiek ekdom bori. Mojem
ghor dongrak tenkon asson hanvenui bhurgeaponnar ovsande ani nachnnem
roileat. Nachnneanchi imbil muki khavoll amchea Kunnbi bhava-bhoinnanchi ji
khavn tannim dongor foddlet, roste ghoddlet ani Goenchim xaram bandlint.
Zanche lagim ghora udkachim bhaim ani bonvtonnim vhodd porsum aslem, to lok
giman ghora lagi-im xetan lailelo vostu laitalint jeant dobrad jitrop tankam
melltalem. Tea bhair, anik dusreo khannancheo vostu ghora lagim laitalint
zoxe porim konngeo, katta-konngeo, bingttam, adi. Hoi, hem sogllem ami
amchea ghora laitaleanv ani dekunuch vorsache barai mhuinem ami dhadosborit
asleanv.
Hea porim giman zanv pavsan kandea-mirsangachi, verdurachi ani dusrea
khannanchea vostunchi kednanch ghoran tutt assonasli. Hoi, amche koixtt
ghoran danddier ani dhobeanim girestkai zavn astali, dhor disa amchea kuznan
siztali ani akkea ghorabeak sontosborit dovortali. Punn aiz-kal xikop
vaddovn xet-kamot ani porsum lavpachem bond zalam. Xikleleank xetan ani
porsan kam korunk loz dista. Punn tech xiknnar visortat ki orov ani jitrob
nastannam amchean jieunk zainam!
Hea porim adlea kallar, giman zanv pavsan, amchem ghor orovan ani urlelea
sogllea gorjechea vostunim bhoron astalem; kednanch koslech vostuchi tutt
poddonasli zoxi aiz- kal poddta. Hoi, amkam zaite sonkest kaddche poddtalet
to purument korunk punn tachem dadusponnui amkam melltalem Devache kurpen
amchem ghor sodanch jevnna-khannanchea vostunim bhoron astalem!
Kando ek bhov gorchechi vost; to ghalinastannam kainch randunk zainam ani
tachea vinnem randlear tea randpak svad asonam. Geleam thoddeam vorsank
amchea Bharatant kandeanchi tutt poddon borech bhognnar zalele assat ani
bhailea ganvan than kandeachem haddnem korchem poddlam. Kandeache tuttin
itlo guspa-gondoll ani gottttalo zalo ki ek pavtt Delhicho serkar passun
xevtton poddlo. Tor, itli vhodd podvi kandeachi? Titlench nhoi, zo konn
kandeak katorta to dukancheo zori roddta. Tujea dolleanim dukam eilint
kitem?
Kando nhoich fokot randpak vapurtat punn adlea tempar tacho ros gupit
mogacheo chitti-i bhi borovnk vapurtalet. Adlea tempar mog korop titlem
sompem nhoi aslem ani mogachi chitt borovp mhunnchem tachea poros kottin.
Tor polloviea adlea tempar mogieam eka-mekak koxim gupit chitti boroitalint
jeo sampoddlear passun vachunk ghoddonasleot. Hem koxem zanv ieta? Ekdom
sompem. Kandeacho ros kadd ani to eka dakttulea kopan ghal. Tantun
suknneachem pak nam zalear aparachem pen buddoi ani dhove folir tuka zai tem
boroi; boroilelem borovp sukta ani kainch dissonam; kagdacho kuddko tujea
mogieak pattoi. Boroilelem vachpak kagdacho kuddko diveachea nam zalear
ujeachea kenddak dovor. Jitlo kagdacho kuddko gorom zata titlem boroilelem
vachop holldusar zavn nodrek poddta!
Aiz-kal konnuch hat-paem gollovnk sodinant; allxeaponnan amkam revodd
ghatla. Aplea ghora vavr korunk koslich loz nam. Tor atanchi sonsot
porsantlem/xetantlem kam korunk kiteak lozta? Mhaka bhov vhodd gorv bhogta
ki hanv ek xet-kamteacho put mhunnon borovnk. Mozo pai bhailea ganvant,
Kuwaitan, kamank aslo ani amger sogllem aslem punn mhaka ek urba asli
sogllem korun povpachi ani tech urbek lagon jem kitem hanvem aiz boroilam
tem boronvk hanv xeoklom.
Vhoddilanchi mhunnni asa kam korunk loz nhoi, punn chori korunk ki vhodd
loz. Tea pasot Goenkar mhojea bhava-bhoinnanim utthat ani kudov ani khorem
hathani dovrun xetant kam korat; hantunt koslich loz nam, voilean tumche
kuddichi bolaiki vaddteli. Punn amkam loz zor dusreachea paiem poddon magon
haddunk poddlear! Ugddas dhorat: Apunn moronk zai ani sorg bhogunk zai.
Belganvchi torkari sodanch amkam pavteli mhunnon khatri nam. Tea pasot,
vell aila ami amchea hatam-paiencho upeog korun thodde bhov torkarecheo
vostu tori amchea angnnamni lavnk tozvit korunk. Tednanch ki amkam valor
astolo! Let us embrace agriculture and be self-sufficient!
Dumingachea pornea kallachea chovkar than soddeak itlench!
Moi-mogan,
Domnic Fernandes
Anjuna/Dhahran, KSA
_________________________________________________________________
Express yourself instantly with MSN Messenger! Download today it's FREE!
http://messenger.msn.click-url.com/go/onm00200471ave/direct/01/