Here is the complete article “PORSUM LAVOP” (Orchard Plantation) which explains how we grew vegetables in orchards and in our home compounds in the 1950’s and 1960’s and were self-sufficient. Due to the limited space, only the last part of this article (KANDEACHEM MOTHV), which deals with onions, was published in Goencho Ulo 5, Page 8, February-March, 2006 issue.

PORSUM LAVOP (Orchard Plantation)

Adlo kall kitlo khuxeal ani bolaiqen bhorlolo aslo ani tachem karann mhul’lear vogtar khavop-jevop ani khannanchea as’sol vostuncho upeog korop; lok thoddench jevtalo punn as’sol vostu khatalo. Ami tea kallar khavpa-jevpachi vost kednanch vikti ghevnk nasli. Ghorkarn jinsavar jitrop roitali ani ghorkarak ghor cholovnk adhar ditali.

Gelea xekddeache panchve ani sove doskent amcho sobhav gorib aslo khoro pun barik nodor marlear amchea jivitan ami kednanch khannanchea vostunchi tutt pollovnk nasli. Tor aiz-kal jitropachi, vodik korun kandeachi, antrea-poirean tutt kiteak? Hachem karann hea sokol hanvem dakoll kelam:

Goenkar ami nizache xet-kamti ani kharvi. Oxem asson amchea ghoran kednanch orovachi ani masllechi tutt nasli. Xetan koixtt korun ghoran bhatache kodde bhortalet ani tantuntlo orov ak’kem voros bhor kuttumbak jevnk pavtalo. Bhatache tandull korun tachem xit randtalint ani toxich pez sizoitalint. Ghora sorv-bonvtim aslelea maddanche narl melltale zachea churnachi koddi kortalint ani toxench tem torkarek ani urlelea sogllea randpak vapurtalint. Churnanchi koddi kortolo zalear anik dusreai vostunchi goroz asa zoxe porim mirsango, kande, tomat, jiti confir, adi. Heo vostu vikteo haddinaslint; teo xetan eka porsan laitalint.

Pavsachea kallacho bhar kabar zalea uprant, Outubr soron Novembracho mhuino suru zata tednam xetachi zomin sukot ieta. Hea kallar sogott vaddeantlo lok ekttaim zavn eka zagear porsum lavpachi toieari kortalint. Ganvaddintlo lok tin svatancher porsum laitalo: Avoichea dukorna pattlean, amchea ani dusrea chovga zannanchea xetan; Chinvarintlean valla poltoddi ‘rumbddar’ mhuttlelea zagear - he svater, vallache deger, ek vhodd rumbddachem zadd aslem; dekun tea zageak ‘rumbddar’ mhunntalet – porsum ximpon zalea uprant thodde pavtti ami rumbddachi follam khataleanv; ani uprant sorgist Captain Jack-achea porsant zuim ek bhaim asa; atam tea porsan Captain Jack-achea putan, Cruzan, ghoram bandleant.

Porsum laitolo zalear poili goroz udkachi ani tem udok eka lagxilea onddeant melltalem. Tea tempar loka lagim kosli tori monzat astalich zoxe porim gorvam, moxi, bokddeo, adi dekun ugttea mollar kitench lavnk kottin aslem; koslo tori addos korcho poddtalo ani to addos mathiechea tefancho paro ubarun kortalet. Paro ubarunk ekdom sompem. Pareachem ghoddop xetache merer than zavn ieta. Eklo/eklem khorem rostin zomnir marun mathiechem tef kaddta ani dusro/dusrem onddeantlem udok haddun khonddkulan votoita; khorean mathi khonddon ti udkan kaloita ani te mathiechem rebodd merer thapta ani tea rebddar tefam manddit ravta. Fatranchem ghor ekach disan bandun zainam; tech porim tefancho paroi bandpak tin-chear dis tori lagtat; dhor eka disa don-tin rego ghoddtat. Pareachi unchai unnench ti sadde chear hath zavnk zai nam zalear monzatichi dixtt bhitor poddon ani thodde pavtti paro moddun tim bhitor ievnk xeokta.

Porsum chodd korun foddanim laitat – foddam pormonnem zonn eklean paro ghoddpachi zutt’tti poddta, mhunnchem jitlim foddam titli paro ghoddpachi lambhai. Paro sorv- bonvtim bandun kabar zatoch, taka ek muki dar dovortat ani tem dar manchea boddieanche kovdden bond kortat.

Paro bandun kabar zatanch, bhitorlean vavr suru zata zoxe porim xetachi mathi khonddon tefam kaddop ani tancho zata titlo barik pitto korop. Uprant ek khorem ghevn supurleo mero punzaitat ani vhoddlea foddachim sabar supurlim foddam vo kuddke kortat zantunt barik ani mottea mirsangancheo rompieo ani torni ul laitat ani toxinch jinsavar torkarechim bimyieam ximpddaitat.

Oxe porim bhitorlean torkari lavpachi toieari kelea uprant, amcheo Ganvaddintleo bailo khali panttleo khankek marun sanjechea vellar mirsangancheo rompieo ani ul haddunk Chinvarin voitaleot ani teo haddun ghora lagim eka konnxeak dovortlint; nidonk voichea adim tacher ek udkacho xinvor martalint. Dusrea disa sokallim fantear utton teo rompieo ani ul ghevn porsan voitalint ani teo lavnk suru kortalint.

Heo donui vostu lavpak ek dakttule, barik kudovchi goroz ji ghevn mathiecheo chorieo martat ani tantunt mirsangancheo rompieo ani ul toptat – kandeank dhor chear bottank ek chori ani mirsanganchea rompieank dhor vetek ek chori marchi poddta. Rompieo matxeo zomnin damun toptat, punn ul toxi topunk zainam karann ti ekdom modur; dekun ul’lichem mull hallu vollin dovortat ani tachea mull’llar uprant thoddi mathi voddtat.

Ul ani rompe topun zalea uprant, dhor eke supurle merer jinsavar torkarecheo biyeo ximpddaitat zoxe porim tambddi ani dhovi bhaji, mulle, tomatam, vaingim, norkol, tiddkeo-middkeo, irvil, cob, cauliflower, konfiri, adi. Uprant onddeacher vochon udok haddun soglleacher udkacho patoll xinvor martat.

Porsum lailea uprant taka sodamkal ximpchem poddta ani hi zutt’ti sokallim dis udenchea fuddem kelear bori karann titli purasonn zainam ani kuddicho gham vanvonam. Chodd korun lok fantear utton porsum ximponk voitalo ani dis udelea uprant ximpnnem korun ghora portotalo. Ami sokallim utton lisanv kortaleanv ani fantear xetan vochon porsum ximptaleanv ani uprant ghora ievn nasto korun iskolak voitaleanv. Amkam porsum lavpachi goroz nasli karann amcho bapui pordesant kamank aslo punn amkam ti ek urba koxi asli soglleam sangata kam korunk.

Porsum lailench mhunnon zainam, tacho poramosui korcho poddta ani tho mhul’lear taka borem sarem ghalunk zai. Tea tempar sogllench soimbachem, sarem pasun soimbachem. Goenkaranchea ghoran nistem kednach unnem nam. Nisteachi imsann mazrak ghatlea uprant, urleli soglli imsann ekttaim korun eka mathiechea buddkuleant ghaltalint asson tantun thoddem bhov udok; tacher ek narlachi kott’ti dovortalint ani tache voir ek daktulo fator; mazran ti kott’ti ugtti korinam zavnk. Toxench kednaim subeij nistem mevlear, tem gobrache gobrent purtalint zuim kusson tem apxinch sarem zatelem.

Porsum lavn don-tin satolle bolanddlea uprant taka sarem ghalchem poddta. Tednam amchi maim ek khali mathieho buddkolo ghevn sareachea buddkuleaxim voitali ani tatuntlem sarem narlache kott’techea dovlean kaddun khali buddkuleant ghaltali. Hea vellar tea sareacho itlo zobordost vas ietalo ki to nakachea puddeantlean vochon mendvan ghustalo ani titlean toklen bhitor kitem zatalem – itlo tea sareacho soimbavorto pavor astalo! Tem sarem tinsanicher voron ulik ani rompeank ani toxech sorv bonvtim urlele torkarechea rompieank ghaltalint ani tacho foll eka satollea bhitor melltalo; mirsangacheo rompieo toxich ulichim panam kallsar zatalint jeant gomon ietalem ki sareacho upeog rompieank bhorpur mell’lla mhunn. Anik don satolleanim, gobrentlem sarem eka panttlean ghalun porsant vortalint ani jitropachea mullancher ghaltalint. Sarem ghatlea uprant udok ximpachem chukonk favonam; chuklear, sarem lagon jitropachim panam bavon voitat ani kednaim sarem lagon jitrob moronkui xeokta.

Ek pavt lailelem jitrop voir sortoch sogott ghoran khuxeal astalo, karann, dhor disa eke baxechi torkari ghoran siztali – ek dis tambddi bhaji zalear dusrea disa norkolanchi sungttam ghalun koddi; tisrea dissa mulleanchi bhaji; chovtea dissa vaingeanchem temprad; pachvea disa tantiean buddovn vaingim kailir bazop; sovea disa tullchi bhaji; satvea disa tiddkea-middkeanchi bhaji; attvea disa irvilanchi bhaji. Tomatam tor soglleakuch upkartalint; torni mirsang pentter vochon vikti gevchi goroz nasli – dhor disa zai titleo toddun kadd ani ghora vhor. Thoddeach utranim, ghoran dhadoskai vostali ji aiz-kal nattak zalea. Porsant zoim-moim don-tin basancheo chirputteo astaleot. Ximpon kabar zatoch ami barik-mottim chirputtam toddun kaddtaleanv ani tim ruchin khataleanv ani toxinch kednaim tomatam kaddun tonddan ghalun chabddaitaleanv. Amchea udkachea onddea voir ek borem borichem zadd assa. Janer ani Fevrer muineant borancho bhar vortovn te borik bhorpur boram piktalint ani sabar zomnir poddon astalint jim ami vinchun amchea tonddan uddoitalint ani urlelim bolsan ghalun ghora vortalint; uprant khavpak vo iskolak vorpak.

Jednam kandeacho palo moronk suru zata ti ek khunna ki kando zun vo toiear zalo mhunnon. Oxem dakoll zalea uprant kandeak udok ximp’pachem bond kortat ani uprant sumar pondra disanim kande zomnintle hallu umttun kaddtat ani te ghora voron palo sukomsor dot’torer dovortat. Uprant kandeachea paleacheo pantieo korun movlleo bandtat; don movlleo ekttaim zoddun tanchim zoddim kortat, ani zoddien bandleleo movlleo eke maninche danddier tharaitat zuim ek voros bhor tankam kainch zainam; kande zomnir sanddlear te apunnuch kuson voitat, dekun te danddiecher umkallunche poddtat.

Marsacho mhuino suru zatanch mirsango pikonk toiear zataleot ani teo toddun kaddunk amkam bhov sontos bhogtalo kiteak tim zavn aslim amchea koxttanchim follam. Teo mirsango ghora haddun gonniechea sakar nam zalear eke dalier otak sukot ghaltaleanv. Mirsango sukon korkorit zatoch teo khali petrolachea dhobeani bond korun pavsachea purumentak quartan eka konnxeak dovortaleanv. Moiddecho ganv (Moira) barik vo musurea mirsangank lovkik, ani Ovddoncho ganv (Aldona) mottea mirsangank.

Marsacho mhuino kabar zatanch kandea-mirsanganchi pikavoll kobar zait ietali ani titlean paro moddun ghalpache dis lagim pavtale. Thoddeo bhov torneo mirsango jeo rompeank umkolltaleot teo toddun kaddun, ghora voron, tanchi tin-chear dis fatnir chettni vanttalint ani sogott kuttumb ruchin chettnen missol korun xit jevtalint khavn tachea sangatak murmurean bazlolo ani khobreachea telan bhijoilolo moriechea vo vagolleachea solaieacho kuddko! Hum! Moje jiber udok suttlem! Sogllea jitropachim follam toddun kobar zatoch, paro moddun uddoitalint ani titlean ak’kea porsantlim zallam-pallam gorvanchem khavpachem raj zatalem. Itle mhuine jem jitrob bhair than zonvaram khavpak tozvit korit aslint punn pareak lagon ghoddonaslem, tem paro moddtoch sogllench tanchem zatalem!

Pavsacho somoi suru zatanch, lok ghora bonvtonnim angnnant torkari lavpachi toieari kortalint. Mapxeam vochon tore-torechim bimyieam haddtalint zoxe porim bhendde, gonsallim, poddovim, tovxim, vainguim, dudi, adi ani tim zoim-moim angnnant khonddkulam kaddun tantun ximpddaitalint. Poddoieanchi zat lamb; dekun tankam ek manchea boddieancho mattov ubarcho poddtalo zo chear vo sov funtteancher tharaitalint. Hea mattvar irvilache valui choddtali. Ghora voilo dudi vhodd ani zodd asta; dekun dudieachi val zollovache khompir nam zalear ghorachea mathear soddalint. Rompieo vaddon vhodd zatoch kernaim pavs thambta tednam tea rompieanchea mullancher nisteache imsannechem sarem ghaltalint. Titlean rompieo anik borean vaddon bollan follam divnk suru kortaleot. Dongrak lagim ghoram aslolo lok pavsant ovsande ani toxech nachnne vomptalint zaka lagon satolleak ek pavtt torim ghoran nachnneanchi pez siztali ji bolaiqek ani ghottaiek ekdom bori. Mojem ghor dongrak tenkon asson hanvenui bhurgeaponnar ovsande ani nachnnem roileat. Nachnneanchi imbil muki khavoll amchea Kunnbi bhava-bhoinnanchi ji khavn tannim dongor foddlet, roste ghoddlet ani Goenchim xaram bandlint.

Zanche lagim ghora udkachim bhaim ani bonvtonnim vhodd porsum aslem, to lok giman ghora lagi-im xetan lailelo vostu laitalint jeant dobrad jitrop tankam melltalem. Tea bhair, anik dusreo khannancheo vostu ghora lagim laitalint zoxe porim konngeo, katta-konngeo, bingttam, adi. Hoi, hem sogllem ami amchea ghora laitaleanv ani dekunuch vorsache barai mhuinem ami dhadosborit asleanv.

Hea porim giman zanv pavsan kandea-mirsangachi, verdurachi ani dusrea khannanchea vostunchi kednanch ghoran tutt assonasli. Hoi, amche koixtt ghoran danddier ani dhobeanim girestkai zavn astali, dhor disa amchea kuznan siztali ani ak’kea ghorabeak sontosborit dovortali. Punn aiz-kal xikop vaddovn xet-kamot ani porsum lavpachem bond zalam. Xikleleank xetan ani porsan kam’ korunk loz dista. Punn tech xiknnar visortat ki orov ani jitrob nastannam amchean jieunk zainam!

Hea porim adlea kallar, giman zanv pavsan, amchem ghor orovan ani urlelea sogllea gorjechea vostunim bhoron astalem; kednanch koslech vostuchi tutt poddonasli zoxi aiz- kal poddta. Hoi, amkam zaite sonkest kaddche poddtalet to purument korunk punn tachem dadusponnui amkam melltalem – Devache kurpen amchem ghor sodanch jevnna-khannanchea vostunim bhoron astalem!

Kando ek bhov gorchechi vost; to ghalinastannam kainch randunk zainam ani tachea vinnem randlear tea randpak svad asonam. Geleam thoddeam vorsank amchea Bharatant kandeanchi tutt poddon borech bhognnar zalele assat ani bhailea ganvan than kandeachem haddnem korchem poddlam. Kandeache tuttin itlo guspa-gondoll ani gott’ttalo zalo ki ek pavtt Delhicho serkar passun xevtton poddlo. Tor, itli vhodd podvi kandeachi? Titlench nhoi, zo konn kandeak katorta to dukancheo zori roddta. Tujea dolleanim dukam eilint kitem?

Kando nhoich fokot randpak vapurtat punn adlea tempar tacho ros gupit mogacheo chitti-i bhi borovnk vapurtalet. Adlea tempar mog korop titlem sompem nhoi aslem ani mogachi chitt borovp mhunnchem tachea poros kottin. Tor polloviea adlea tempar mogieam eka-mekak koxim gupit chitti boroitalint jeo sampoddlear passun vachunk ghoddonasleot. Hem koxem zanv ieta? Ekdom sompem. Kandeacho ros kadd ani to eka dakttulea kopan ghal. Tantun suknneachem pak nam zalear aparachem pen buddoi ani dhove folir tuka zai tem boroi; boroilelem borovp sukta ani kainch dissonam; kagdacho kuddko tujea mogieak pattoi. Boroilelem vachpak kagdacho kuddko diveachea nam zalear ujeachea kenddak dovor. Jitlo kagdacho kuddko gorom zata titlem boroilelem vachop holldusar zavn nodrek poddta!

Aiz-kal konnuch hat-paem gollovnk sodinant; allxeaponnan amkam revodd ghatla. Aplea ghora vavr korunk koslich loz nam. Tor atanchi sonsot porsantlem/xetantlem kam’ korunk kiteak lozta? Mhaka bhov vhodd gorv bhogta ki hanv ek xet-kamteacho put mhunnon borovnk. Mozo pai bhailea ganvant, Kuwaitan, kamank aslo ani amger sogllem aslem punn mhaka ek urba asli sogllem korun povpachi ani tech urbek lagon jem kitem hanvem aiz boroilam tem boronvk hanv xeoklom.

Vhoddilanchi mhunn’ni asa “kam’ korunk loz nhoi, punn chori korunk ki vhodd loz.” Tea pasot Goenkar mhojea bhava-bhoinnanim utthat ani kudov ani khorem hathani dovrun xetant kam’ korat; hantunt koslich loz nam, voilean tumche kuddichi bolaiki vaddteli. Punn amkam loz zor dusreachea paiem poddon magon haddunk poddlear! Ugddas dhorat: “Apunn moronk zai ani sorg bhogunk zai.” Belganvchi torkari sodanch amkam pavteli mhunnon khatri nam. Tea pasot, vell aila ami amchea hatam-paiencho upeog korun thodde bhov torkarecheo vostu tori amchea angnnamni lavnk tozvit korunk. Tednanch ki amkam valor astolo! Let us embrace agriculture and be self-sufficient!

Dumingachea pornea kallachea chovkar than sod’deak itlench!

Moi-mogan,
Domnic Fernandes
Anjuna/Dhahran, KSA

_________________________________________________________________
Express yourself instantly with MSN Messenger! Download today it's FREE! http://messenger.msn.click-url.com/go/onm00200471ave/direct/01/


Reply via email to