Nod’rella?
Okosmat ek sobit bhurgem duent poddlem zalear, tea bhurgeak vaitt dolle (evil
eyes) lagleat vo nodrek poddlem oxem mhonnlelem bhurgeaponnar aikotalom tem,
aiz meren hanv aikotam. Hatunt kitlem tok’ke sot vo fott asa tem hanv sangunk
xokonnam punn lhan bhurgeank, ghorantlim bhair vhortanam tankam vaitt dolle na
lagchea khatir, tanchea kopolar kalo tiklo vo gullgullit polleank kalo rong
laitat to mat hanvem pollela.
“Bore gullgullit gal mugo?” Bhurgeachea polleak hat laun tanchea
suropayechi tokhnay thoddo lok kortat. Auchit tea bhurgeak,
thonddi vo anik koslo-i dusro rog zaun duent poddlear babddea bhurgea vixim
‘comments’ martelea mon’xachea dolleank ghuneavkari tharaitat.
Mon’xankuch mhunn kiteak? Fol ditelea zhaddakui vaitt nodor lagta khuim.
Popayeachea zhaddak borexeo tunntunnit popayeo zaleo mhonntoch, popayeank vaitt
nodor lagchi nhoi mhunn pornem moche, vannom vo zottim popayeachea zhaddak
lamboilelim dixtti poddtat. Kellimchea zhaddak, kalle kuddke bandtat. Thoddea
mon’xachi nodor vaitt asa (ek achar?) oxem sarkem ugtem mhojean sangunk zainam,
punn mhojea jivitan hanvem kitem onbhovllam tem mat sangunk xokttam.
Tornatto astanam amchea ganvant toxench xezarchea ganvchea tiatranim hanv
nhestalom. Tiatranim nhesunk ghorantlo bhair sorun vhetanam mhoji avoy mhaka
axirvadd ditali. Nhoi tiatr pollennarache vaitt dolle mhaka lagtele mhunn, punn
mhoji bhumika bori zanvchi, hea nodren. Rong machier, khaxea hanvem ghoddlelim
kantaram gaytanam tiatr pollenaranim don-ui hatanim xeboi vozoilelea avazar,
don-tin pavtti kantar repeat gavpak porot machier yevchem hem mhaka keddich
chuklelem nam.. Dekhunuch tea kallavele tiatr digdorspi mhozo aspav tanchea
tiatranim asunk, amgelea ghorache sopnnam (stairs) zoroitale.
Tiatra pasot ratcho bhair urta tednam mhagelea avoychi nid mhojea huskean
piddear zatali. Tinnem toyar kel’lea bixeanar hanv sust nidtalom khoro, punn
sokall zata mhonnlear mhojem ang purai zhoran baztalem. Jitle pavtti hanv
tiatran nhestalom titlech pavtti hi pidda (nodrechi kai?) mhoji fatt soddi
nasli ani don tem tin dis, mhojem iskol chuktalem.
Avoyche xiddkavnnen tiatranim neshpachem hanvem bondd kelelem.
Punn eke sanjer Mazodd’decho sorgest Feliciano novo, punn famad digdorspi
mhojeaxim ailo ani hat zoddun mhonnlelea porim tech ratri zavpachea tiatran
mhaka nhesunk poratlem. Tagelo mhuki bhurgo kollakar aksident zaun,
hospitalache katir nidun eka duentichi bhumika kortalo. Oi na, oi na korun,
xevottak mhoje avoin mhaka tea tiatran nhesunk porvongi dili.
Tiatr khub boro gelo. Vellaruch mhaka dil’lo obhinoy, hanvem foddun udoilo.
Saikol ghevn ghora portotonam, mhaka mhojea bholaikecho husko zal’lo.
Ghoraxim pavttoch hanvem saikolichi kapin vazoily. Mhoji avoy mhojea huskean
zagich asli. Tinnem bolkavanchi light pettoili ani bhitorlean, dara lagim yevn
mhonnlem.
“Yeta hanv. Thinch ubo rav.” Hanv ghora pavllo mhonntoch veg-vegim dar
ugoddpi mhoji avoy mhaka dar ugddi nastanam thoinch ubo ravunk kiteak sangta
kai? Chint’tit astanam tinnem dar ugtem kelem ani mhaka sanglem.
“Toxoch ubo rav. Bhitor sorum naka.”
Mhoje avoyche davea hatant ghorachea sullxe nolleacher dovorlele khor ujeache
kollxe asle. Tenkonuch aslelea kodelir, eka kagddar tamddeo mirsangi ani mitth
dislem. Tinnem ek mirsang kaddli ani mhojea kopolar tenkoun khuris kaddlo.
Dusri mirsang mhojea don-ui hatancher bhovndaitanam ‘Sotmandtam’ hem magnnem
mhonntali. Tisri mirsang purai angar gostily. Mitth aslem tem mhojea
mhateavelean ghuvnddailem ani uprant mirsangam borabor zolltelea kollxancher
mitth ghatlem Tto-tto-tto korun mitthacho fog zalo ani to sullxi nollo, bhair
bolkanvamchea umbrear dovortanam mhaka bhitor sorunk tinnem hukum dilo.
Dusrea disa kosloch rog nastanam hanv sullsullit mhojea bixeaneam velo uttlom.
Porot hanv tiatran nhesunk lagolom tednam, jitle pavtti hanv tiatran bhag
ghetam titlech pavtti tinnem mhojer (dixttichem?) mitth ani mirsango unvallcheo
asleo ani tinnem kel’lea bhavartachea magnneanim hanv anik porot keddnanch
duent poddunk nam. Punn, mhojea khatir mhoje avoychi nid piddear zatali.
Dekhunuch, hanvem ap-khuxen tiatran nhespachem soddun dil’lem. (1970 doxkeant,
tiatr ratche 10.30 uprant suru zatele te, sokallche 3 meren choltale)
Keddna-keddnai-i voilea gozalichi mhaka yad yeta. Ani hanv chintunk poddtam.
Khorench ‘nodor’ mhonntat ti zata kai? Mhojea avoyk, Devacher khub bhavart
aslo. Tinnem kitem magchem aslear bhavartan magchem aslem. Mhojer mitth,
mirsango bhovnddaitanam ‘Hanv Sotmaddtam” hem magnnem khorea bhorvonxean tinnem
korchem aslem. Ani khorea bhorvonxean kel’lem magnnem sorgichea darvonttear
pavta khoim. Dekhunuch 50vea odik zal’lea zanttealeachi bholaiki azun gottmutt
asa. Sakrechem, kallzachem, rogtachem, presanvachem duensam koddsun hanv pois
asam. Arre!! Hem hanv tumkam kiteak sangtam? Duent poddlo zalear? Magir
mhonnchem nhoi. Nod’rella……..
Lino B. Dourado
____________________________________________________________________________________
Be a better friend, newshound, and
know-it-all with Yahoo! Mobile. Try it now.
http://mobile.yahoo.com/;_ylt=Ahu06i62sR8HDtDypao8Wcj9tAcJ