An Eyeful a Day Keeps the Doctor Away 
  
‘Lulu Hyper Market’-an bhitor sorpa vatter astona, mhozo mobile vazlo. Fon 
korpi ixttak hanvem sanglem, Indian fresh halal mutton vikot ghevnk hanv khas 
ailam. Tacho vichar mhaka: 
  
“Ghelea don sumana adim tuvem ‘Tuji Bholaiki Tujea Hatant’ ho lekh boroilolo, 
ani tatunt tuvem, bhajipallo vo torkari khailear bholaiki ghottmutt dovorpak 
zata mhunn sol’lo (advise) dil’lo. To konnank?” 
  
Thodde vachpi, mhagele lekh mon divn vachtat mhunn tea disa mhaka kollun ailem. 
Hanv khos!  Sigerett, mon’xachea arogeak ekdom vaitt ani hache vixim lekh 
boroitolo zalear, borovpean khaxea sigerett oddchi oxem na. Saud koxi-kat 
samballchi tem protek mon’xachea hatant asa. Anik thoddim vorsam, sonvsari 
jivit togpa khatir, sabar lok bholaike vixim vachop korun apnnale saudechi 
bouch kallji ghetat. Ani oxem kelear, tujea duensancho sota tunch voiz zata, 
ani bhailea voizachi titli goroz asona mhonntat.. Dekhunuch, aicho-i lekh 
bholaikecheo katkutleo korun boroitam 
  
Amche Gõyant, adim aikonk naslolim duesanchim nanvam dispotim disaleancher, 
atam ami vachtat. Minacho dhonddo choltole vatarantlea lokakachea 
nak-tonddantleant dhull bhitor vochun ‘liver’-achem duens chodda promann zavnk 
laglam. Adim bhov thoddem kankr vo cancer piddechi gozal ami aikololi, punn 
atam tem ek main killer disease mhollear fott zavnchi na. Kaim follam vegim 
pikpachea khatir tancher koslo tori rosayonik (chemical) upeog kortat mhunn 
kolun ailam. Ani tacho porinam’ kankr piddek boli poddpacho ek soeg. Punn vhodd 
bhirantechem mhollear thannacho kankr (breasts cancer) tornne ostoreancher 
chodd promannem zavnk lagla tem pollevn Goychem voiziki xastr ghuspagoddolak 
poddlolem asa. 
  
Tornatteo ostoreo breasts cancer-ache pidden kostovtoleachi gozal tumchea 
dolleam mukhar dovortana, dusre vatten novi pollovnni (survey) kelea tea 
pormonnem, daddlea mon’xan ostoreche thannank vo breasts chittkun polloilear 
char tem panch vorsam odik bholaikechem jivit favo zata mhunn sodpus 
kortoleanim (researchers) sodun kaddlam 
  
Germany-che Dr. Karen Weatherby hannem, 200 daddlea mon’xancher panch vorsancho 
sod (research) kelea uprant, tun-tunit ostoreanche ubar aslole xatier 
disantlean 10 minutam dollebhor nodor ghalear lingi zag heun, (sexual 
excitement) rogtachem ghollop bore toren zaun, presanv ani kallzachem duens 
komi korta mhunn Ingladachea New England Journal of Medicine’ hea voiziki 
potrar vachunk mellta. Tancho obeas dakholl korta, disantleant thoddeo minutam 
monbhulavnnecho halchal korpi daddlo, bholaikecho chodd lab gheta khoim. Punn 
khoinche ostorecher? Sodanch disti poddtolea aplech ghorkanniche vo dusre 
ostoreche xaticher chittkun nodor dovorlear? Hem mat khoinsoruch vachunk 
mellonam. 
  
Ani jednam ek ghorkar low-cut nheslolea ostorecher vankhddi nodor ghalta 
tednam, ghorkarnnin somzochem aplo ghorkar lamb jivit jieunk tozvit korta. 
Gõyche ostoreamni, aplem nhesop moriadi bhitor dovorun aple kuddichi mansugi 
samballchi.. Na tor, dusrea daddleanchi bholaikechi xikar, ghoddie tum zait. 
  
Lino B. Dourado. 




 
 
 
 
 
 
 



Reply via email to