------------------------------------------------------------------------

Photos from Goa's 2009 mando festival:
http://www.flickr.com/photos/fn-goa/sets/72157622843319441/
Event on Wed, Thurs evening from 5 pm onwards, Kala Academy, Panaji-Goa

------------------------------------------------------------------------

                                         2012-ant sonvsar somptolo?  

Dezembrache 21ver, 2012 vorsa sonvsar somptolo! Dokxinn Amerikecho Mayan 
Kalendar oxem mhonnta. Punn Hollywood-antlem '2012' cholchitr Mayan Kalendrachi 
sangnni ghoddnnechea rupan dakoita.
Ami kitem korchem? Sonvsar sompot yeta? Mayan Kalendracho fuddaracho odmas 
sarko asa? Hindi bhaxentlean Maya mhonche bhrom' (illusion). 2012 vorsa sonvsar 
somptolo hem Mayan Kalendarachem sangnnem hem kitlem khorem kai? Vo to fokot 
bhrom' kai? Vo Hollywood ogich gondoll korta?
Sonvsar somptolo vo tea vella vixim veg-vegllo lok kitem mhonnta? Judevponn, 
Kristanvponn ani Islam sonvsaracho xevott zatolo ani xevottachi nit astoli 
mhunn mandtat. Musolman taka Qayamat ka Din mhonntat.
Povitr Pustok sangta tea pormannem, Jezuchea dusrea yennea borabor ani 
rochnneche nove survate, ani novea sorga vangdda nove prithumechea xevottachi 
mon'subi astoli. Hindu dhormak survatecho ani xevottacho orth kitem tem khobor 
na. Ho dhorm’ Satyayug, Trethayug, Dwaparyug ani sodeachem Kaliyug mandta. Dor 
ek yugacho kall milhanv vorsam vistarlolo asta. Sodeacho Kaliyug somptoch, ami 
porot Satyayugant vetele, ani hem porot-porot oxench choltolem. 
Nostradamus ani Malachy hannim Euro-kendrit ani Bhagevont-Bap kendrit 
nodrentlean fuddaracheo ghoddnneo adinch fuddem sangloleo. Sonvsarachea xevotta 
vixim te kitem mhonntat? Nostradamus (Michael de Nostradame) (1503-1566) hannem 
aplea Leo Propreties (1555) pustokant fuddaracheo 942 gozali sangun dovorleat.
Punn heram porim tacheo-i teo sangnneo itleo voilea voir, ki teo gozali 
konnachean-ui apnnak zai te toren bosounk sodum yeta. Tannem teg zann 
Krista-add aslolea mon’xanchem bhakit kel’lem. Tantuntle don, Napoleon ani 
Hitler. Tisro azun-ui yeuncho asa. To distolo tednam sonvsaracho xevott zatolo 
kai? 12vea xekddeant Ut’tor Irelandantlea Armaghantlo bisp aslolea St. 
Malachychi bhakitam matxe chodd nixchit aslim. Tannem Pap Saibam vixim 112 
bhakitam kel’lim. Tea ankddean vochot zalear, sodeacho Benedict XVI 
Bhagevont-Bap ho 111vo mhonntoch, eklo urlo. Xevottachem bhakit oxem mhonnta - 
“Romache Igorjechea xevottachea dhumallea vellar, ti sodri Romacho Peter 
ghetolo. To, koxttam vellar aplea menddrank bhoroitolo ani heo gozali somptoch, 
sat-dongurleanchem xarachem nisonnton kortele, ani bhirankull Nitidar aplea 
lokachi nit kortolo. Toch xevott.”
Mhonntoch Malachy amkam mon’subechea disak ami xevottak lagim vhorta. Punn 
koslo xevott - Igorjecho, Kristanvponnacho, Bhagevont-Baponnacho, prithvecho, 
vo puray sonvsaracho? Osle proxn nhoi mhunn tankam zap diunk Malachy kodde tank 
nasli.
Punn Vijnean vo 'astrophysics' kitem mhonnta? Albert Einsteina uprant 
vhoddantlo vhodd ‘astrophics’ mhollear Stephen Hawking. 'A Brief History of 
Time' hea pustokant tannem vell ho rochnne adim asunk na oxem mhonnlolea 
totv-gineani Immanuel Kant ani St. Augustinacho ul'lekh kela. 1929 vorsa, 
sonvsar vaddot veta tem sodun kaddlem. Hantuntlean, vell ani zago zo bilhanv 
vorsam fattim suru zalo mhonnpi 'Big Bang Theory' zolma aili.
Vistaracho nett unno zalo astana-i 'gravity' vaddtoli oxem Vijneanik purave 
sangtat. Hacho porinnam'  'Big Banga' urfatto aslolea vhodd chogoddpant (Big 
Crunch) zatolo. Ani taka anik 10 tim 20 vorsam lagtolim! Zalear, hea bilhanv 
vorsamni Mayan, Nostradamus vo Malachy khuim sonstat? 
Nostradumus ani Malachy dog-ui Euro-kendrit. Punn puray sonvsaracho diameter 8 
bilhanv uzvaddachim vorsam asa. Xembor bilhanv noketranchi, sumar xembor 
bilhanv 'galaxies' asat. Prithvi hi tantuntlea vixall sonvsaracho ek bhag. Ani 
Europ hem prithvecher lhan khondd. Zalear Nostradamus vo Malachychem sangnnechi 
kholay hantum khuim bosta?
Sabar Kristi provochonkar, kherit toren Xubhvortomankar, bhuimkamp, budd'tti, 
dukoll ani zhuz hem Prokasnnechea pustokant mellta tachi gozal sangtat. Te 
eksarkeponn polleun, kaiche kai chintun sonvsaracho xevott lagim pavla sangtat.
He vixim, Povitr Pustokachea zannaranchem ani 'Exegete'-anchem vegllem mot asa. 
Taka don gozali asat- vixvache ghutt ani fuddarache ghutt. Taka don prostav 
asat ek 'terrestial' ani dusrem 'celestial'. Itihasik nodrentlean, 
Kristanvanchea dhumallea vellar kherit bhaxen Romacho Patxay Domitian (81-96 
AD) hannem boroylolem. Tem veg-veglle zhorintlean ekttailam. Taka sahitik mol 
nhoi mhunn chintnanchi udorgot na. Prokasnnechea Pustokant boroilam tache 
poros-ui tem chodd khunnadik asa. Mhonntoch Prokasnnechea pustokantlea 
ghuspagondollachea khunnancher adarun bhugolik (geographical) vo 
'chronological' parkonnim korop bhirantichem. Khubxe Kristanv 'Apocalypse’-acho 
ul'lekh kortat. ‘Apocalypse' hem  Grik utor ‘apokalypsis' utrantlean ailam. Tea 
utrak ani 'eclipese'-ak (girannak) kosloch som’bond na.
Prokasnni hem novea sorga ani nove prithume vixim uloita. Hi atmik novsornni vo 
vellachi nixchit goddi? Nixchut onumanam (definite conclusions) mon'xachea 
monache somzonne bhair asat.
“Vell moriadit asa” kazar zaum nakat, ani ho sonvsar sompot veta” (I Kor 7: 29) 
oxem sangun St. Paul legit chuklo. “Mollob ani prithum sortelim, punn mhojim 
utram sorchim nant” (Mat 24: 35-36) oxem mon'xachea Putan, Jezun khaltikayen 
mhonnlem.                                     
 
V-Ixtt.com



      

Reply via email to