TINNEM Ratol KITEAK 
KHAILEM?

 Tim xarant ravpi aslim. Kosloch husko nastana tanchem ravop, jevop ani khavop 
khoinchai vellar zatalem. Ghor-ghoramni vosun bukh marchi keddnach tankam goroz 
poddunk nasli. Tim ravtat thoimsor tancheo soglleo gorzo pureo zataleo. Punn 
halinchea mhoineamni  bhailo lok Gõyant lottun dhenvun yeta tech toren, tanchi 
sonsot yevnk lagli ani ak’khea xar bhaile undranche poltonin bhorlem.
Undrachi sangatin gorbest asli. Tichean sottasot ruchik jevonn sodunk zaina 
zalem ani mellta tem khavnchea vellar, ghantti undir, ti gorbest asa te 
churchure korinastona tika tras divnk lagle. Xarantleo vhodd imaroti choddunk 
tichea lagim zainam zalem. Tannim xar soddlem ani eka ganvant pollun gelim.
Undrache sangatinink ekdom puro zalolem. Tichean anik fuddem vochun 
zainaslolean undran tika laginch aslolea ek lhanxea sulsi nolleanchea ghorant 
veli. Tim ekdam paddoxer vochun jivak thoddo visov mellchea khair boslim. 
Tanv-tanv korun igorjichi gantt vazli. Ghorantle ostoren bhitorlea khuddant 
asloleank bhair apoun amori chalu keli. Sumar char vorsanchea porachi nodor 
vhoir aslolea undrancher poddli.
“Mummy, mummy…” porak fuddem ulounk dinastona aplea vonttancher bott dovorun 
voggo ravunk xiddkailo. Itlea mhonnosor  vhoir aslolea undramni dusrea konxeak 
poll kaddli. Amori somptoch avoyn mhonnlem.
“Tumkam khitle pavtti sanglam amori, rozar-ters ani magnnim kortana zap kaddchi 
nhi mhunn. Ani tum re! Tujem kitem zalem? Dusre pavtti rozar kortana zap 
kaddlear kana sokoll avaz kaddtolim.”
“Mummy, khorench hanvem paddoxer undrak pollela”
“Undir? Amchea ghorant? Undrachi sonsot amgelea bullun khobar kelea. Nhi gho 
bullu? Tichea payam sorxim tenkhun zomnir dolle dampun alxi mazran mhew korun 
tika zap dilolea vori kelem. Vhoir aslolea undrancher akhant suntlo. Tim dogaim 
bhair sorun vochunk kori punn tech vellar randdche khuddint boroch ruchik jinos 
xiztoleacho pormoll tanchea nakant guslo ani undrache ghorbest sangatinichea 
jiber udkam ailim.
“Cholat, cholat. Vegim jevonn korun vegim nidhunk vochat. Tarde (late) korun 
nidhunk vetat ani sokallim iskolak vochunk uttchea vellar tumche nokre zatat.”
Chikon-koddi, torkari ani xit tinnem mezar haddun dovorlem. Char, sov ani dha 
piraiyechim bhurgim mezasorxim kodelir boslim. Avoyn, eksarkem jevonn tankam 
vaddlem ani xitachi ek tori konni mezar varoinastona jevlim. Bhurgim jevtoch, 
aple ghorkara sangata tivui jevli ani urlolem khann frijint dovortana, vhoir 
savn soirea undramni pollelem.
Ghorant kallok zalea uprant undir sokoll dhenvle. Alxi mazor pott borun sust 
nidhlolem. Tannim ak’khea ghorak dhadd (raid) ghatli punn chukun porian xitacho 
ek goto tankam zomnir poddlolo mellunk nam. Undir frijexim ghelo ani ugti 
kopachi kollpott kortalo. Undrak lokondacho vavr konnem mhonttla? Tannem monant 
gungulailem ani sangatinink ghevn bhair sorlo.
Rosto par kortana motor-saikolichi light tancher poddli ani pattlean bosun 
aslolean, mottean git gailem. Undir mhojea mama ani hanv sangta tuka, amche 
motor-sakolichea ponddink poddum naka. Ganvant undrank mama mhonttat tor? Undir 
chintunk poddlo. Aikunk borem dislem. Zaum! Jevonn mellunk nam. Nanv tori 
mell’lam. Rosto par korun khoimchea dixen vetolim tem chintam astona tannim ek 
Purtugues stailichem vhoddlem ghor pollelem. Ghoddie girest mon’xam asot. Vhodd 
ghor mhontoch khub lok tea ghorant ravta astolo. Khub lok mhonntoch khub jevonn 
astolem. Khub jevonn mhonntoch pott bortolem. Oxem niyallit tim dogaim 
ghorachea durgan pavllim. Bhair bolkavant bosun aslolo jigant kutro dislo. Khub 
jevonn-khann khata astolo chor. Undrache sangatinink dislem. Taka pollevn, 
tichean pottachi bukh sonsunk zainam zalem. Undir somzolo. Veg-vegim sunneache 
dolle add korun, tim ghorant guslim.
To pejama ghalun aslo. Mezar aslolea eke platintlo kekicho kuddko tonddan 
lotlo. Mezar,  anik ek plastik plate asli. Te platin cream dovorlea porim 
distalem. Ghoddie zait kekiche vhoir asloli cream to khaina astolo. Tannem hat 
dule ani konnank tori ulo marlo. Ek nokrani (tichea nhesnam vorvim somzunk 
zatalem) aili ani mezar asloli kekichi plait kaddli. Dusre plaitik hat ghatlolo 
ten’nam, undrank pott-bukhecho chimpto ailo. Nokranin cream asloli plait 
thoinch sanddli ani light palloun bhitor gheli. Undranchea jivak suseg zalo. 
Thoddea vellan ak’khea ghorak kallok zatoch tannim ghorak  guri ghalchi survat 
keli. Mezar aslole cream-ik zopt korpak undran, apnnalea sangateak sanglem ani 
apun zaun kuznant topasni korunk ghelo. Punn taka khoinsoruch khainch ek 
mellunk nam. Irlo tori cream-iche axen to porot salant ailo zalear purai cream 
khavun undrachi sangatin sust nidhloli. Tannem, tika hat lailo. Ti utthna 
zali.  Tika zagovche proyont kele punn ticho
 suvas bondd poddlolo. Tachea dollea samkara kallok zalo. Xarant uloitoleache 
lokachi yad zali. To lok mhontalo. Vochot thoim ‘Ratol’ hem undrank marpachem 
vikh piyeun lok morta. To khub-khubuch niraxi zalo. Kusvean rochtolea bhurgea 
khatiruch sarko vas ghenastonam ani topasnni korinastona pottache bukhek cream 
mhunn somzun, vikh khailem astolem. Undir somzolo. Taka khub dukh zali. Fugar 
zalo ani ekuch killoch marli. Undrachea boballan salanti light pettli. Tannem 
ekuch dhanv marli ani eke gollint liplo. To underground gelo. Pejama nheslolea 
mon’xan, ghorantlea lokak zagoilo. Ghor-montri (tachi bail) melolea undrak 
pollevn khos zali, punn dusro undir underground gelamhunn aikona fuddem tinnem 
ghorantlea Mhukhel (vhoddlea putak) zagoilo. Nidhantuch tannem, nokramnichea 
darar marle, ani rater (mousetrap) toyar korunk sanglem. 
Kitlech dis sorle to undir tancheach ghorant liplolo asa. Vigans ghevnk ghorant 
aslolea lokachi nidh piddear korta. Dis-rat tacho paro korunk kutre asat. 
Keddnam sampoddtolo hench pollevnchem urlam. 
 
Lino B. Dourado
 http://aitaracheokaskuleo.blogspot.com/ 




Reply via email to