Addlea Ani Attamchea Jivita Modem Ontor Amchea ganvant mhojea bhurgeaponnar chodd-xe dadle render nam tor tarvoti asle ani bhou todde bombaim kam khortale, hea tanchea khas kamam bhair, sogle pausant xettant kam khorun khorun, nustem marpachem kam-ui khori, amcheo bhailo passun ghorchem, xetantlem ani minna khonnir kam khorun goroupak-ui vocho. Ek dog zan kasador-ui asle. Te bhekkar keddnach ravonasle, Amchea zantteank xikxonn naslem, chalte munis te asle pun koxt khub khorun ani ikmotin te aplem kam khudd aplea hattanni khori, boliakyen-ui te bore astale. Khalzachi vo diyabethichim duvensam ekddom unnem aslim. Itlem khorun-i ekddom sukhi ani laamb jivit te jiyele.
Mhojea uddhasak amche zantte sokalche nosteak, gonvamcheo chopatteo, nam tor tandl’lam ani gonvam pittacheo, soi-ye (chunri) sangatta khellipannak ghalun koillar (earthen plate) bazun bakreo, tandul ani soi-ye sangata vantun koilolleo (sulvolleo) nam tor, tandul soi (chunri) vantun, maddamchem vo uximchem ghodd ghallun, chondreank randun polyecho khatale. Donpar fuddem pot bor ghorom ghorom pez ani sangata khalchi coddi vo chimttailolim foddamtlim toram vo gharant toir kellem miskut khatale. Toxemch donparchea jevnnak pot bor xitt ani sangata thajea nustyachi coddi, tea bair nallachea telant bazlelem nustem nam tor kharrem soddanch astalem. Tilsanz zauche addim ghoram-ghoramnni golxem (conn), daal vo soji nam tor gondeanchem tizan khatale. Ked-keddnaim khas dissa patolleo, holle ani xirvolleo khortalim. Ratchet yeddem copp marrun, portun xitt ani nustea coddye sangata baji palo vo sukkem nustem astalench. Hanvem hem soglem kityeak iskutaun sanglam ? Hacho zabab oxo asa. Amchea zantteleanchea jevonant choddxem, tandul (rice), nall (coconut) ani nallachem tel (coconut oil), toxemch mhaddamchem vo uximchem ghodd borpur astalem. Hanv mhunnom-nam oxem fokot amchea ganvantuch aslem mhunn, sogglea Goykaramchem jevonn toxemch aslem, tori pun amche zantte duvnes pidda nastonnam sukhi ani laamb jivit jiyele. Attamche hea yadunik khallar dotor sangtat, xitt ani ghodd khailear diyabet choddta, nhallchem tel ani soi (chunri coconut) khailear colestrol (cholesterol) choddta mhunn, anik sogleank kosroth khorunk sangtat. Vigyean aiz ekddomuch fuddem paulam tori duvensam vhaddot assat ani amchem jivit unnem zait vetha ani oxem kityeak-gai, mhunn ami zaite paut vichar khortanv ? Hachem karon maka dista, poile suvater amche purvoz khubb koxtti (hardworking) asle, hat paim gholloun kam kori, tea bair amchem vathavarann ani paryeavarann toxemch, baimchem ani zorimchem uddok swast ani nitoll astalem. Xettant ganvtti sarrem (organic), xenn (cowdung), nustem (fish), ghobor (ash) ani pallo (leaves) tea bair, jiv-zontunk marpachim vokdham (pesticides) naslim, tori punn bhorpur pikkavoll zatali. Bim (seeds) pasun ganvtti aslem (local seeds not hybrid), tea tempar, amchea xetant fokot “pattnni” ani “Kendal” sarkem ganvtti bim vomptalim, zanchea tandllank (rice) korroed astali (brown rice) ani swadui astalo, attamche hybrid tandul sarke dove-full astat, tankan starch-chea bhogor anik kaimch assonam. Swad pasun nasta. Tea bair jiv-jontunk marpachim vokdham kubb vapurtat. Amche zantte fokot nallachem tell (coconut oil) vapurtale, mattear-ui ghali ani angakui khaddi pun colestrol (cholesterol) mhunnlolem tannim keddinch aikunk naslem, attam palmoleen ani veg-veglim tellam ami vapurtanv ani duvensam choddot assam, aiz bhurgeank pasun colestrol asta, aikol’lea porim zaitea lokkani attam portun nallachem tell vaprunk suru khelam. Ameche zantte baimchem vo zorichem uddok piyetale jem nitoll nirmoll ani swast aslem, tantuntlean koslim duvensam yenaslim, attam ami nollachem uddok vapurtam, porinnam duvensam ani pidda borpur. Adlea tempar lok choddxo khaddi (cotton) angavlem vapurtalim, kuddik tonddai ani surokxon mhelltalem antam ami synthetic kopdde vapurtanv je bolaikek bore nhuim. Adlea tempar lok chollon vo saikolin boumtalim chodduch ghormi zalear sontri ghetale. Atam toxem nam, kitle-i lagim tem zaum ami motor-saicollo nam tor A/C ghaddi ghevun vethanv. Amche paim mottve zait vetat, khuddik kosroth (exercise) nam ani rocddich khroj marta (breathlessness). Addlea tempar ghor-ghorrani porsam (kitchen gardens) astalim, randpac vapurtat tantuntleo choddxeo vostu porsant pikoitalim attam soglem bazari, toddim jevon pasun aitem aslolem (ready made or junk food) haddtat. Zache vorvim bhurgim passun mottim (obese) zavum bolaiken biggodtat. Attamchea khallar ami soglleakuch sompemponn soddtanv, khuddik kosroth assonam, amchim jevonnam piyonnam, vaigyanic toriken (scientifically or genetically modified ) toyar kellim ami khatanv ani piyetanv, hakach lagon, attamchea khallar duvensam choddot assat ani jivit unnem zait vetha. Hakach lagon hanv mhunntam addlea tempar saddea jivitan, koxtt khorum amchim zanttim kuxhall ani laamb jivit jiyelim ani ami amchem jivit bodlun nittaer haddinam zalear, hea yadunik khallar, itleo soulotti astonnam dekhun, amchean, amchea zantteam baxen sukhi ani laamb jivit jiyeunk zanvchem nam. Freddy Agnelo Fernandes