Hello community, here is the log from the commit of package khelpcenter5 for openSUSE:Factory checked in at 2020-01-11 14:40:28 ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Comparing /work/SRC/openSUSE:Factory/khelpcenter5 (Old) and /work/SRC/openSUSE:Factory/.khelpcenter5.new.6675 (New) ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
Package is "khelpcenter5" Sat Jan 11 14:40:28 2020 rev:59 rq:762356 version:19.12.1 Changes: -------- --- /work/SRC/openSUSE:Factory/khelpcenter5/khelpcenter5.changes 2019-12-13 12:03:09.685429672 +0100 +++ /work/SRC/openSUSE:Factory/.khelpcenter5.new.6675/khelpcenter5.changes 2020-01-11 14:42:05.841233617 +0100 @@ -1,0 +2,10 @@ +Tue Jan 7 10:00:35 UTC 2020 - Christophe Giboudeaux <[email protected]> + +- Update to 19.12.1 + * New bugfix release + * For more details please see: + * https://www.kde.org/announcements/releases/19.12.1 +- Changes since 19.12.0: + * Update Appstream for new release + +------------------------------------------------------------------- @@ -7 +17 @@ - * https://www.kde.org/announcements/releases/19.12.0 + * https://www.kde.org/announcements/releases/19.12 Old: ---- khelpcenter-19.12.0.tar.xz khelpcenter-19.12.0.tar.xz.sig New: ---- khelpcenter-19.12.1.tar.xz khelpcenter-19.12.1.tar.xz.sig ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Other differences: ------------------ ++++++ khelpcenter5.spec ++++++ --- /var/tmp/diff_new_pack.U17J5i/_old 2020-01-11 14:42:06.993234074 +0100 +++ /var/tmp/diff_new_pack.U17J5i/_new 2020-01-11 14:42:07.001234077 +0100 @@ -1,7 +1,7 @@ # # spec file for package khelpcenter5 # -# Copyright (c) 2019 SUSE LLC +# Copyright (c) 2020 SUSE LLC # # All modifications and additions to the file contributed by third parties # remain the property of their copyright owners, unless otherwise agreed @@ -22,7 +22,7 @@ %{!?_kapp_version: %define _kapp_version %(echo %{version}| awk -F. '{print $1"."$2}')} %bcond_without lang Name: khelpcenter5 -Version: 19.12.0 +Version: 19.12.1 Release: 0 Summary: KDE Documentation Application License: GPL-2.0-or-later ++++++ khelpcenter-19.12.0.tar.xz -> khelpcenter-19.12.1.tar.xz ++++++ diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/CMakeLists.txt new/khelpcenter-19.12.1/CMakeLists.txt --- old/khelpcenter-19.12.0/CMakeLists.txt 2019-12-06 01:15:46.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/CMakeLists.txt 2020-01-07 01:45:45.000000000 +0100 @@ -3,7 +3,7 @@ # KDE Application Version, managed by release script set (KDE_APPLICATIONS_VERSION_MAJOR "19") set (KDE_APPLICATIONS_VERSION_MINOR "12") -set (KDE_APPLICATIONS_VERSION_MICRO "0") +set (KDE_APPLICATIONS_VERSION_MICRO "1") set (KDE_APPLICATIONS_VERSION "${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MAJOR}.${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MINOR}.${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MICRO}") set (KDE_APPLICATIONS_COMPACT_VERSION "${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MAJOR}${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MINOR}${KDE_APPLICATIONS_VERSION_MICRO}") diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/org.kde.Help.appdata.xml new/khelpcenter-19.12.1/org.kde.Help.appdata.xml --- old/khelpcenter-19.12.0/org.kde.Help.appdata.xml 2019-12-05 21:58:47.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/org.kde.Help.appdata.xml 2020-01-06 14:48:49.000000000 +0100 @@ -99,6 +99,7 @@ <p xml:lang="fi">Sovellus kaikkien KDE-sovellustesi ja järjestelmätyökalujen ohjeiden etsimiseksi ja lukemiseksi</p> <p xml:lang="fr">Une application de recherche et de lecture de la documentation de toutes vos applications KDE et utilitaires système</p> <p xml:lang="gl">Unha aplicación para buscar na documentación e lela para todas as súas aplicacións de KDE e utilidades do sistema</p> + <p xml:lang="ia">Un application pro cercar e leger le documentation pro omne tu applicationes de KDE e utilitates de systema</p> <p xml:lang="id">Sebuah aplikasi untuk mencari dan membaca dokumentasi untuk semua aplikasi KDE dan utilitas sistem kamu</p> <p xml:lang="it">Un'applicazione per cercare e consultare la documentazione per tutte le applicazione di KDE e le utilità di sistema</p> <p xml:lang="ko">KDE 프로그램과 시스템 유틸리티의 도움말과 문서를 검색 및 열람하는 프로그램</p> @@ -251,6 +252,7 @@ <caption xml:lang="fi">KHelpCenterin pääikkuna</caption> <caption xml:lang="fr">La fenêtre principale de KHelpCenter</caption> <caption xml:lang="gl">Xanela principal de KHelpCenter</caption> + <caption xml:lang="ia">fenestra principal de KHelpCenter</caption> <caption xml:lang="id">Window utama KHelpCenter</caption> <caption xml:lang="it">Finestra principale di KHelpCenter</caption> <caption xml:lang="ko">KHelpCenter 주 창</caption> @@ -278,6 +280,7 @@ </provides> <launchable type="desktop-id">org.kde.Help.desktop</launchable> <releases> + <release version="5.7.5.19121" date="2020-01-09"/> <release version="5.7.5.19120" date="2019-12-12"/> </releases> </component> diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/index.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/index.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/index.docbook 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/index.docbook 2020-01-07 01:45:29.000000000 +0100 @@ -103,7 +103,7 @@ <title >Introducció</title> <para ->Benvingut al &kde;!</para> +>Us donem la benvinguda al &kde;!</para> <para >Aquesta guia us presentarà moltes característiques de l'espai de treball >&plasma; i les aplicacions, i descriurà moltes de les tasques comunes que es >poden realitzar.</para> diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/tasks.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/tasks.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/tasks.docbook 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/tasks.docbook 2020-01-07 01:45:29.000000000 +0100 @@ -851,7 +851,7 @@ <varlistentry id="files-ui-preview"> <term ->El plafó de vista prèvia</term> +>La subfinestra de vista prèvia</term> <listitem ><para >Si està actiu, mostra una vista prèvia del fitxer seleccionat.</para @@ -902,7 +902,7 @@ <varlistentry id="files-ui-autoselect-extension"> <term ><guilabel ->Selecciona automàticament l'extensió del fitxer</guilabel +>Selecciona automàticament l'extensió del nom de fitxer</guilabel ></term> <listitem ><para @@ -1351,7 +1351,7 @@ ><guimenu >Edita</guimenu ><guimenuitem ->Cerca següent</guimenuitem +>Cerca la següent</guimenuitem ></menuchoice > o prement <keycap >F3</keycap diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/ui.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/ui.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/fundamentals/ui.docbook 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/fundamentals/ui.docbook 2020-01-07 01:45:29.000000000 +0100 @@ -1392,7 +1392,7 @@ > <guimenu >Edita</guimenu > <guimenuitem ->Cerca següent</guimenuitem +>Cerca la següent</guimenuitem > </menuchoice ></term> <listitem @@ -1413,7 +1413,7 @@ > <guimenu >Edita</guimenu ><guimenuitem ->Cerca anterior</guimenuitem +>Cerca l'anterior</guimenuitem > </menuchoice ></term> <listitem diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/khelpcenter/index.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/khelpcenter/index.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/docs/khelpcenter/index.docbook 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/docs/khelpcenter/index.docbook 2020-01-07 01:45:29.000000000 +0100 @@ -234,7 +234,7 @@ >La interfície del &khelpcenter;</title> <para ->La interfície del &khelpcenter; conté dos plafons d'informació. </para> +>La interfície del &khelpcenter; conté dues subfinestres d'informació. </para> <para >La barra d'eines i el menú s'expliquen més endavant a <xref >linkend="menu-and-toolbar-ref"/>. </para> @@ -257,18 +257,18 @@ > <para ->Els dos plafons mostren el contingut del sistema d'ajuda i la dels mateixos fitxers d'ajuda, a l'esquerra i a la dreta respectivament. </para> +>Les dues subfinestres mostren el contingut del sistema d'ajuda i la dels mateixos fitxers d'ajuda, a l'esquerra i a la dreta respectivament. </para> <sect2 id="contents-pane"> <title ->El plafó de Contingut</title> +>La subfinestra de Contingut</title> <para ->El plafó de Contingut en el &khelpcenter; es mostra a l'esquerra de la finestra. Com ja haureu suposat, podeu desplaçar la barra divisòria per a poder visualitzar amb comoditat el contingut de cada plafó. </para +>La subfinestra de Contingut en el &khelpcenter; es mostra a l'esquerra de la finestra. Com ja haureu suposat, podeu desplaçar la barra divisòria per a poder visualitzar amb comoditat el contingut de cada subfinestra. </para > <para ->El plafó de Contingut està subdividit en tres pestanyes, una que conté una <link linkend="contents-tab" +>La subfinestra de Contingut està subdividit en tres pestanyes, una que conté una <link linkend="contents-tab" >vista en arbre</link > mostrant tota la informació d'ajuda al &khelpcenter; i l'altra que conté el > <link linkend="kde-glossary" >Glossari</link @@ -425,7 +425,7 @@ <para >La cerca dels fitxers d'ajuda és força intuïtiva, introduïu la/es paraula/es >que voleu cercar al quadre de text, trieu entre les opcions (si n'hi ha), i >premeu <guibutton >Cerca</guibutton ->. Els resultats es mostraran al plafó del visor que hi ha a la dreta. </para> +>. Els resultats es mostraran a la subfinestra del visor que hi ha a la dreta. </para> <note ><para >La cerca no distingeix entre majúscules i minúscules, &ead;, es consideren >iguals. Per exemple, si cerqueu <quote @@ -550,7 +550,7 @@ >El glossari proporciona un lloc de referència ràpida, on podeu mirar les >definicions de paraules que us puguin resultar poc familiars. Aquestes van >des d'aplicacions i tecnologies específiques del &kde; o fins i tot termes >informàtics d'&UNIX;. </para> <para ->Al plafó de l'esquerra veureu una vista en arbre, amb dues possibilitats: <guilabel +>A la subfinestra de l'esquerra veureu una vista en arbre, amb dues possibilitats: <guilabel >Alfabèticament</guilabel > o <guilabel >Per tema</guilabel @@ -651,7 +651,7 @@ ></term> <listitem> <para ->Augmenta la mida del text al plafó de visualització. </para> +>Augmenta la mida del text a la subfinestra de visualització. </para> </listitem> </varlistentry> @@ -662,7 +662,7 @@ ></term> <listitem> <para ->Minva la mida del text al plafó de visualització. Aquesta icona tan sols s'activa si prèviament heu emprat l'augment del text. </para> +>Minva la mida del text a la subfinestra de visualització. Aquesta icona tan sols s'activa si prèviament heu emprat l'augment del text. </para> </listitem> </varlistentry> diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/khelpcenter5.po new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/khelpcenter5.po --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ca/khelpcenter5.po 2019-12-06 01:15:42.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ca/khelpcenter5.po 2020-01-07 01:44:53.000000000 +0100 @@ -499,194 +499,3 @@ "<b>Espai</b>/<b>Maj+Espai</b> per desplaçar-se, <b>%1</b> per cercar " "quelcom, <b>Tab</b>/<b>Maj+Tab</b> per saltar, i <b>Retorn</b> per seguir.</" "p>" - -#~ msgid "Handler" -#~ msgstr "Gestor" - -#~ msgid "Unable to initialize SearchHandler from file '%1'." -#~ msgstr "No s'ha pogut inicialitzar el gestor de cerca pel document «%1»." - -#~ msgid "Error" -#~ msgstr "Error" - -#~ msgid "" -#~ "Unable to show selected glossary entry: unable to open file 'glossary." -#~ "html.in'!" -#~ msgstr "" -#~ "No es pot mostrar l'entrada seleccionada del glossari: no s'ha pogut " -#~ "obrir el fitxer «glossary.html.in»!" - -#~ msgid "ht://dig" -#~ msgstr "ht://dig" - -#~ msgid "" -#~ "The fulltext search feature makes use of the ht://dig HTML search engine." -#~ msgstr "" -#~ "La característica per a fer recerques de text complet usa el motor de " -#~ "cerca HTML ht://dig." - -#~ msgid "Information about where to get the ht://dig package." -#~ msgstr "Informació quant a on trobar el paquet ht://dig." - -#~ msgid "You can get ht://dig at the ht://dig home page" -#~ msgstr "Podeu obtenir el ht://dig a la pàgina web del ht://dig" - -#~ msgid "Program Locations" -#~ msgstr "Localitzacions dels programes" - -#~ msgid "htsearch:" -#~ msgstr "htsearch:" - -#~ msgid "Enter the URL of the htsearch CGI program." -#~ msgstr "Introduïu l'URL del programa CGI htsearch." - -#~ msgid "Indexer:" -#~ msgstr "Indexador:" - -#~ msgid "Enter the path to your htdig indexer program here." -#~ msgstr "Introduïu aquí el camí cap al programa indexador htdig." - -#~ msgid "htdig database:" -#~ msgstr "Base de dades htdig:" - -#~ msgid "Enter the path to the htdig database folder." -#~ msgstr "Introduïu el camí cap a la carpeta amb la base de dades d'htdig." - -#~ msgid "Change Index Folder" -#~ msgstr "Canvia la carpeta índex" - -#~ msgid "Index folder:" -#~ msgstr "Carpeta índex:" - -#~ msgid "Build Search Indices" -#~ msgstr "Genera els índexs de cerca" - -#~ msgid "Index creation log:" -#~ msgstr "Bitàcola de la creació de l'índex:" - -#~ msgctxt "" -#~ "Label for button to close search index progress dialog after successful " -#~ "completion" -#~ msgid "Close" -#~ msgstr "Tanca" - -#~ msgid "Index creation finished." -#~ msgstr "S'ha finalitzat la creació de l'índex." - -#~ msgctxt "Label for stopping search index generation before completion" -#~ msgid "Stop" -#~ msgstr "Atura" - -#~ msgid "Details <<" -#~ msgstr "Detalls <<" - -#~ msgid "Details >>" -#~ msgstr "Detalls >>" - -#~ msgid "Build Search Index" -#~ msgstr "Genera l'índex de cerca" - -#~ msgid "Build Index" -#~ msgstr "Genera l'índex" - -#~ msgid "" -#~ "To be able to search a document, a search\n" -#~ "index needs to exist. The status column of the list below shows whether " -#~ "an index\n" -#~ "for a document exists.\n" -#~ msgstr "" -#~ "Per a poder cercar un document, cal que existeixi un índex de\n" -#~ "cerca. La columna d'estat de la llista de sota mostra si existeix\n" -#~ "un índex de cerca d'un document.\n" - -#~ msgid "" -#~ "To create an index, check the box in the list and press the\n" -#~ "\"Build Index\" button.\n" -#~ msgstr "" -#~ "Per a crear un índex, marqueu la casella de la llista i premeu\n" -#~ "el botó «Genera l'índex».\n" - -#~ msgid "Search Scope" -#~ msgstr "Àmbit de cerca" - -#~ msgid "Status" -#~ msgstr "Estat" - -#~ msgid "Change..." -#~ msgstr "Canvia..." - -#~ msgid "" -#~ "<qt>The folder <b>%1</b> does not exist; unable to create index.</qt>" -#~ msgstr "<qt>La carpeta <b>%1</b> no existeix; no es pot crear l'índex.</qt>" - -#~ msgctxt "Describes the status of a documentation index that is present" -#~ msgid "OK" -#~ msgstr "D'acord" - -#~ msgctxt "Describes the status of a documentation index that is missing" -#~ msgid "Missing" -#~ msgstr "Falta" - -#~ msgctxt "" -#~ " Generic prefix label for error messages when creating documentation " -#~ "index, first arg is the document's identifier, second is the document's " -#~ "name" -#~ msgid "Document '%1' (%2):\n" -#~ msgstr "Document «%1» (%2):\n" - -#~ msgid "No document type." -#~ msgstr "Cap tipus de document." - -#~ msgid "No search handler available for document type '%1'." -#~ msgstr "No hi ha gestor de cerca per al tipus de document «%1»." - -#~ msgid "No indexing command specified for document type '%1'." -#~ msgstr "" -#~ "No s'ha especificat cap ordre d'indexació per al tipus de document «%1»." - -#~ msgid "Failed to build index." -#~ msgstr "Ha fallat en generar l'índex." - -#~ msgid "" -#~ "Error executing indexing build command:\n" -#~ "%1" -#~ msgstr "" -#~ "Hi ha hagut un error en executar l'ordre de generació de l'índex:\n" -#~ "%1" - -#~ msgid "Unable to start command '%1'." -#~ msgstr "No s'ha pogut engegar l'ordre «%1»." - -#~ msgid "KHelpCenter Index Builder" -#~ msgstr "Generador de l'índex per a KHelpCenter" - -#~ msgid "2003 KDE" -#~ msgstr "2003 KDE" - -#~ msgid "Cornelius Schumacher" -#~ msgstr "Cornelius Schumacher" - -#~ msgid "Document to be indexed" -#~ msgstr "Document a indexar" - -#~ msgid "Index directory" -#~ msgstr "Directori índex" - -#~ msgid "" -#~ "A search index does not yet exist. Do you want to create the index now?" -#~ msgstr "Encara no existeix cap índex de cerca. Desitgeu crear-lo ara?" - -#~ msgid "Create" -#~ msgstr "Crea" - -#~ msgid "Do Not Create" -#~ msgstr "No creïs" - -#~ msgid "The KDE Help Center" -#~ msgstr "El centre d'ajuda del KDE" - -#~ msgid "(c) 2003, The KHelpCenter developers" -#~ msgstr "(c) 2003, els desenvolupadors del KHelpCenter" - -#~ msgid "Details >>" -#~ msgstr "Detalls >>" diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/gl/khelpcenter5.po new/khelpcenter-19.12.1/po/gl/khelpcenter5.po --- old/khelpcenter-19.12.0/po/gl/khelpcenter5.po 2019-12-06 01:15:42.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/gl/khelpcenter5.po 2020-01-07 01:45:07.000000000 +0100 @@ -21,14 +21,15 @@ "Project-Id-Version: khelpcenter\n" "Report-Msgid-Bugs-To: https://bugs.kde.org\n"; "POT-Creation-Date: 2019-07-12 02:38+0200\n" -"PO-Revision-Date: 2019-03-06 19:28+0100\n" +"PO-Revision-Date: 2019-11-28 00:34+0100\n" "Last-Translator: Adrián Chaves (Gallaecio) <[email protected]>\n" -"Language-Team: Galician <[email protected]>\n" +"Language-Team: Galician <[email protected]>\n" "Language: gl\n" "MIME-Version: 1.0\n" "Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n" "Content-Transfer-Encoding: 8bit\n" "Plural-Forms: nplurals=2; plural=n != 1;\n" +"X-Generator: Lokalize 19.08.3\n" #, kde-format msgctxt "NAME OF TRANSLATORS" @@ -132,7 +133,7 @@ #: fontdialog.cpp:115 #, kde-format msgid "F&ixed font:" -msgstr "Tipo de letra de anchura f&ixa:" +msgstr "Fonte monoespa&zo:" #: fontdialog.cpp:121 #, kde-format diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/ia/khelpcenter5.po new/khelpcenter-19.12.1/po/ia/khelpcenter5.po --- old/khelpcenter-19.12.0/po/ia/khelpcenter5.po 2019-12-06 01:15:42.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/ia/khelpcenter5.po 2020-01-07 01:45:10.000000000 +0100 @@ -1,20 +1,20 @@ # Copyright (C) YEAR This_file_is_part_of_KDE # This file is distributed under the same license as the PACKAGE package. # -# g.sora <[email protected]>, 2010, 2011, 2012, 2014, 2016. +# g.sora <[email protected]>, 2010, 2011, 2012, 2014, 2016, 2019. msgid "" msgstr "" "Project-Id-Version: \n" "Report-Msgid-Bugs-To: https://bugs.kde.org\n"; "POT-Creation-Date: 2019-07-12 02:38+0200\n" -"PO-Revision-Date: 2016-11-29 11:18+0100\n" +"PO-Revision-Date: 2019-12-23 18:59+0100\n" "Last-Translator: Giovanni Sora <[email protected]>\n" "Language-Team: Interlingua <[email protected]>\n" "Language: ia\n" "MIME-Version: 1.0\n" "Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n" "Content-Transfer-Encoding: 8bit\n" -"X-Generator: Lokalize 1.5\n" +"X-Generator: Lokalize 2.0\n" "Plural-Forms: nplurals=2; plural=n != 1;\n" #, kde-format @@ -38,25 +38,24 @@ msgstr "Centro de Adjuta " #: application.cpp:95 -#, fuzzy, kde-format -#| msgid "(c) 1999-2011, The KHelpCenter developers" +#, kde-format msgid "(c) 1999-2018, The KHelpCenter developers" -msgstr "(c) 1999-2011, Le disveloppatores de KHelpCenter" +msgstr "(c) 1999-2019, Le disveloppatores de KHelpCenter" #: application.cpp:97 #, kde-format msgid "Current maintainer" -msgstr "" +msgstr "Mantenitor Currente" #: application.cpp:98 #, kde-format msgid "Xapian-based search, lot of bugfixes" -msgstr "" +msgstr "Cerca basate sur Xapian, multe bugfixes" #: application.cpp:99 #, kde-format msgid "Former maintainer" -msgstr "" +msgstr "Mantenitor Precedente" #: application.cpp:101 #, kde-format @@ -332,10 +331,9 @@ msgstr "Marcatores de li&bro" #: navigator.cpp:75 -#, fuzzy, kde-format -#| msgid "&Search" +#, kde-format msgid "Search..." -msgstr "&Cerca" +msgstr "Il cerca ..." #: navigator.cpp:130 #, kde-format diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/fundamentals/index.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/fundamentals/index.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/fundamentals/index.docbook 2019-12-06 01:15:46.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/fundamentals/index.docbook 2020-01-07 01:45:43.000000000 +0100 @@ -154,8 +154,7 @@ >Översättning Stefan Asserhäll <email >[email protected]</email ></para -> -&underFDL; &underGPL; </chapter> +> &underFDL; &underGPL; </chapter> &documentation.index; diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/index.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/index.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/index.docbook 2019-12-06 01:15:46.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/index.docbook 2020-01-07 01:45:43.000000000 +0100 @@ -30,8 +30,8 @@ >Akonadi</glossterm> <glossdef ><para ->Datalagringsmekanismen för all data om personlig informationshantering (PIM) i &kde;:s programvarusamling 4. Ett enda lagrings- och hämtningssystem tillåter effektivitet och utökningsmöjligheter som inte var möjliga i &kde; 3, där varje komponent hade sitt eget system. Observera att använding av Akonadi ändrar inte datalagringsformat (vcard, iCalendar, mbox, maildir, etc.), utan tillhandahåller bara ett nytt sätt att komma åt och uppdatera data.&newpara; Huvudorsaken till konstruktion och utveckling av Akonadi är av teknisk natur, t.ex. att ha ett unikt sätt att komma åt data om personlig informationshantering (kontakter, kalendrar, e-post, ...) från olika program (t.ex. &kmail;, &kword;, etc.), och på så sätt eliminera behovet av att skriva liknande kod här och där.&newpara; Ett annat mål är att frikoppla program med grafiskt gränssnitt som &kmail; från direktåtkomst av externa resurser som e-postservrar, vilket tidigare var en huvudorsak till felrapporter och önskningar angående prestanda och svarstider.&newpara; Mer information: &newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/KDE_PIM/Akonadi"&linkmid;Akonadi för KDE:s PIM&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Akonadi"&linkmid;Wikipedia: Akonadi&linkend;&newpara; &linkstart;"https://techbase.kde.org/Projects/PIM/Akonadi"&linkmid;Teknikbasen - Akonadi&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-gui" +>Datalagringsmekanismen för all data om personlig informationshantering (PIM) i &kde;:s programvarusamling 4. Ett enda lagrings- och hämtningssystem tillåter effektivitet och utökningsmöjligheter som inte var möjliga i &kde; 3, där varje komponent hade sitt eget system. Observera att använding av Akonadi ändrar inte datalagringsformat (vcard, iCalendar, mbox, maildir, etc.), utan tillhandahåller bara ett nytt sätt att komma åt och uppdatera data.&newpara; Huvudorsaken till konstruktion och utveckling av Akonadi är av teknisk natur, t.ex. att ha ett unikt sätt att komma åt data om personlig informationshantering (kontakter, kalendrar, e-post, ...) från olika program (t.ex. &kmail;, &kword;, etc.), och på så sätt eliminera behovet av att skriva liknande kod här och där.&newpara; Ett annat mål är att frikoppla program med grafiskt gränssnitt som &kmail; från direktåtkomst av externa resurser som e-postservrar, vilket tidigare var en huvudorsak till felrapporter och önskningar angående prestanda och svarstider.&newpara; Mer information: &newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/KDE_PIM/Akonadi"&linkmid;Akonadi för KDE:s PIM&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Akonadi"&linkmid;Wikipedia: Akonadi&linkend;&newpara; &linkstart;"https://techbase.kde.org/Projects/PIM/Akonadi"&linkmid;Teknikbasen - Akonadi&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-gui" >&GUI;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso @@ -42,8 +42,8 @@ >Program</glossterm> <glossdef ><para ->Program är baserade på kärnbibliotekprojekten av KDE-gemenskapen, för närvarande &kde; Ramverk och tidigare &kde; Plattform&newpara;Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Promo/Guidance/Branding/Quick_Guide/"&linkmid;KDE Branding&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-plasma" +>Program är baserade på kärnbibliotekprojekten av KDE-gemenskapen, för närvarande &kde; Ramverk och tidigare &kde; Plattform&newpara;Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Promo/Guidance/Branding/Quick_Guide/"&linkmid;KDE Branding&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-frameworks" >Ramverk</glossseealso @@ -57,8 +57,8 @@ >ARts</glossterm> <glossdef ><para ->Ljudramverket i &kde; 2 och 3. Dess konstruktion med en enda process orsakade problem när två ljudkällor stöttes på. Med &plasma;-skrivbordet är det ersatt av Phonon.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/ARts"&linkmid; Wikipedia: ARts&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Ljudramverket i &kde; 2 och 3. Dess konstruktion med en enda process orsakade problem när två ljudkällor stöttes på. Med &plasma;-skrivbordet är det ersatt av Phonon.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/ARts"&linkmid; Wikipedia: ARts&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-phonon" >Phonon</glossseealso @@ -71,8 +71,8 @@ >D-Bus</glossterm> <glossdef ><para ->D-Bus eller skrivbordsbuss (Desktop Bus) är ett meddelandesystem mellan tjänster. Det utvecklades av &RedHat;, och influerades starkt av &kde; 3 DCOP, som det ersätter. De flesta POSIX-operativsystem stöder D-Bus, och det finns en anpassning till Windows. Det används av Qt 4 och GNOME.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://freedesktop.org/wiki/Software/dbus/"&linkmid;FreeDesktop.org: Vad är D-Bus?&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/D-Bus"&linkmid;Wikipedia: D-Bus&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-dcop" +>D-Bus eller skrivbordsbuss (Desktop Bus) är ett meddelandesystem mellan tjänster. Det utvecklades av &RedHat;, och influerades starkt av &kde; 3 DCOP, som det ersätter. De flesta POSIX-operativsystem stöder D-Bus, och det finns en anpassning till Windows. Det används av Qt 4 och GNOME.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://freedesktop.org/wiki/Software/dbus/"&linkmid;FreeDesktop.org: Vad är D-Bus?&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/D-Bus"&linkmid;Wikipedia: D-Bus&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-dcop" >&DCOP;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-gnome" >GNOME</glossseealso @@ -89,8 +89,8 @@ ><para ><acronym >DCOP</acronym ->, vilket betyder Desktop COmmunication Protocol (skrivbordskommunikationsprotokoll), är ett lättviktigt kommunikationssystem mellan processer och programvarukomponenter använt i &kde; 3. Det ersattes av &DBus; i &kde;:s programvarusamling 4.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/DCOP"&linkmid;Wikipedia: DCOP&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-dbus" +>, vilket betyder Desktop COmmunication Protocol (skrivbordskommunikationsprotokoll), är ett lättviktigt kommunikationssystem mellan processer och programvarukomponenter använt i &kde; 3. Det ersattes av &DBus; i &kde;:s programvarusamling 4.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/DCOP"&linkmid;Wikipedia: DCOP&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-dbus" >D-Bus</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso @@ -101,8 +101,8 @@ >Flake</glossterm> <glossdef ><para ->Flake är ett programmeringsbibliotek som kommer att användas i &koffice; och Calligra. Funktionsmässigt tillhandahåller det former för att visa innehåll och verktyg för att hantera innehåll. Former kan zoomas eller roteras, och kan grupperas för att fungera som en enda form, som tillåter ett omgivande textflöde.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Calligra/Libs/Flake"&linkmid;&kde; Community Wiki: Flake&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Flake är ett programmeringsbibliotek som kommer att användas i &koffice; och Calligra. Funktionsmässigt tillhandahåller det former för att visa innehåll och verktyg för att hantera innehåll. Former kan zoomas eller roteras, och kan grupperas för att fungera som en enda form, som tillåter ett omgivande textflöde.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Calligra/Libs/Flake"&linkmid;&kde; Community Wiki: Flake&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kparts" >K-delprogram</glossseealso @@ -113,8 +113,8 @@ >Ramverk</glossterm> <glossdef ><para ->&kde; Ramverk 5 är nästa generation av &kde;:s bibliotek, modulariserade och optimerade för enkel integrering i Qt-program. Ramverken erbjuder ett brett utbud av allmänt användbar funktionalitet i referentgranskade och väl utprovade bibliotek med gynnsamma licensvillkor. Det finns över 70 olika ramverk som erbjuder lösningar som omfattar hårdvaruintegrering, stöd för filformat, ytterligare grafiska komponenter, ritfunktioner, stavningskontroll med mera. Många av ramverken fungerar på olika plattformar och har få eller inga extra beroenden, vilket gör det enkelt att bygga dem och lägga till i vilket &Qt;-program som helst.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Frameworks"&linkmid;&kde; Community Wiki: Frameworks&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>&kde; Ramverk 5 är nästa generation av &kde;:s bibliotek, modulariserade och optimerade för enkel integrering i Qt-program. Ramverken erbjuder ett brett utbud av allmänt användbar funktionalitet i referentgranskade och väl utprovade bibliotek med gynnsamma licensvillkor. Det finns över 70 olika ramverk som erbjuder lösningar som omfattar hårdvaruintegrering, stöd för filformat, ytterligare grafiska komponenter, ritfunktioner, stavningskontroll med mera. Många av ramverken fungerar på olika plattformar och har få eller inga extra beroenden, vilket gör det enkelt att bygga dem och lägga till i vilket &Qt;-program som helst.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://community.kde.org/Frameworks"&linkmid;&kde; Community Wiki: Frameworks&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso @@ -129,8 +129,8 @@ >Hämta heta nyheter</glossterm> <glossdef ><para ->Hämta heta nyheter (&emstart;G&emend;et &emstart;H&emend;ot &emstart;N&emend;ew &emstart;S&emend;tuff - GHNS) är en öppen standard som gör det enkelt för användare att ladda ner och installera diverse utökningar av deras program. Vår implementering av Hämta heta nyheter används av &plasma; (till exempel för att hämta nya skrivbordsteman), och av många program och grafiska komponenter.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Hämta heta nyheter (&emstart;G&emend;et &emstart;H&emend;ot &emstart;N&emend;ew &emstart;S&emend;tuff - GHNS) är en öppen standard som gör det enkelt för användare att ladda ner och installera diverse utökningar av deras program. Vår implementering av Hämta heta nyheter används av &plasma; (till exempel för att hämta nya skrivbordsteman), och av många program och grafiska komponenter.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso @@ -159,8 +159,8 @@ >I/O</acronym >-slavar gör det möjligt för &kde;-program att komma åt fjärresurser lika >enkelt som lokala resurser (så att de blir "nätverkstransparenta"). >Fjärresurser (t.ex. filer) kan vara lagrade på delade <acronym >SMB</acronym ->-kataloger eller liknande.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-smb" +>-kataloger eller liknande.</para +><glossseealso otherterm="gloss-smb" ><acronym >SMB</acronym ></glossseealso @@ -173,8 +173,8 @@ >KHTML</glossterm> <glossdef ><para ->KHTML är &HTML;-visningsmodulen för &kde;:s &plasma;-skrivbord, som används av webbläsaren &konqueror;. Det tillhandahåller också ett K-delprogram, som gör det möjligt för alla program i &kde; att visa webbinnehåll. En nyhet som introducerats, &Qt; Webkit, används också för Plasma och annan programvaruutveckling.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>KHTML är &HTML;-visningsmodulen för &kde;:s &plasma;-skrivbord, som används av webbläsaren &konqueror;. Det tillhandahåller också ett K-delprogram, som gör det möjligt för alla program i &kde; att visa webbinnehåll. En nyhet som introducerats, &Qt; Webkit, används också för Plasma och annan programvaruutveckling.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-konqueror" >&konqueror;</glossseealso @@ -195,8 +195,8 @@ ><para >&kde;:s inmatnings- och utmatningssystem som använder så kallade "<acronym >I/O</acronym ->-slavar".</para> -<glossseealso otherterm="gloss-ioslave" +>-slavar".</para +><glossseealso otherterm="gloss-ioslave" ><acronym >I/O</acronym >-slav</glossseealso @@ -248,8 +248,8 @@ >Plattform</glossterm> <glossdef ><para ->Tidigare basen för bibliotek och tjänster som behövdes för att köra &kde;-program. Används av kärnutvecklare och tredje-partsutvecklare för att skapa &kde;-programvara. I synnerhet när utvecklingsramverk och verktyg inkluderas, kan det kallas &kde; utvecklingsplattform. &kde;:s plattform är byggd på ett antal pelare, exempelvis Akonadi, Solid och Phonon.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Tidigare basen för bibliotek och tjänster som behövdes för att köra &kde;-program. Används av kärnutvecklare och tredje-partsutvecklare för att skapa &kde;-programvara. I synnerhet när utvecklingsramverk och verktyg inkluderas, kan det kallas &kde; utvecklingsplattform. &kde;:s plattform är byggd på ett antal pelare, exempelvis Akonadi, Solid och Phonon.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso @@ -270,8 +270,8 @@ >Phonon</glossterm> <glossdef ><para ->Ett plattformsoberoende programmeringsgränssnitt för multimedia, med gränssnitt till befintliga ramverk, såsom gstreamer- och xine-gränssnitten. &kde; 2 och 3 berodde på aRts för ljud. Phonon ersätter det.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Phonon_(KDE)"&linkmid; Wikipedia: Phonon (KDE)&linkend;&newpara; &linkstart;"https://phonon.kde.org"&linkmid;Phonons webbplats&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-arts" +>Ett plattformsoberoende programmeringsgränssnitt för multimedia, med gränssnitt till befintliga ramverk, såsom gstreamer- och xine-gränssnitten. &kde; 2 och 3 berodde på aRts för ljud. Phonon ersätter det.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Phonon_(KDE)"&linkmid; Wikipedia: Phonon (KDE)&linkend;&newpara; &linkstart;"https://phonon.kde.org"&linkmid;Phonons webbplats&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-arts" >&arts;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso @@ -306,8 +306,8 @@ >Apple</trademark > och utvecklat för <trademark >Safari</trademark ->. Webkit återför hela funktionen tillbaka till &kde;:s programvarusamling 4, där det är tillgängligt via &Qt;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://webkit.org/"&linkmid;Webkit hemsida&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Webkit"&linkmid;Wikipedia: WebKit&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>. Webkit återför hela funktionen tillbaka till &kde;:s programvarusamling 4, där det är tillgängligt via &Qt;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://webkit.org/"&linkmid;Webkit hemsida&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Webkit"&linkmid;Wikipedia: WebKit&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-khtml" >KHTML</glossseealso @@ -323,8 +323,8 @@ >Kantutjämning</glossterm> <glossdef ><para ->När kantutjämning nämns tillsammans med &kde;, betyder det ofta att jämna ut teckensnitten som syns på skärmen. &Qt; version 3.3 eller senare tillsammans med X.Org-servern gör detta möjligt också för &kde;.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>När kantutjämning nämns tillsammans med &kde;, betyder det ofta att jämna ut teckensnitten som syns på skärmen. &Qt; version 3.3 eller senare tillsammans med X.Org-servern gör detta möjligt också för &kde;.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-qt" >&Qt;</glossseealso @@ -335,8 +335,8 @@ >&X-Server;</glossterm> <glossdef ><para ->En &X-Server; är det grundläggande program som de olika grafiska gränssnitten (&GUI;) som &kde; är baserade på. Det hanterar den grundläggande mus- och tangentbordsinmatningen (både från den lokala värddatorn och från fjärrdatorer) och bidrar med enkla grafikrutiner för att rita rektanglar och andra basobjekt.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>En &X-Server; är det grundläggande program som de olika grafiska gränssnitten (&GUI;) som &kde; är baserade på. Det hanterar den grundläggande mus- och tangentbordsinmatningen (både från den lokala värddatorn och från fjärrdatorer) och bidrar med enkla grafikrutiner för att rita rektanglar och andra basobjekt.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-qt" >&GUI;</glossseealso @@ -354,8 +354,8 @@ ><para >Standardfilhanteraren i &kde;:s program. Den har en sidopanel (Platser), men >navigering sker i huvudsak via 'länkstigen' ovanför huvudfönstret. Delade >fönster är tillgängliga, och vyer kan definieras för enskilda fönster. >Montering och avmontering av <acronym >USB</acronym ->-enheter kan göras i sidopanelen. Andra kataloger kan läggas till i panelen Platser. En trädvy är också tillgänglig.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/applications/system/dolphin/"&linkmid;Dolphin&linkend; &newpara;&linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Dolphin_(software)"&linkmid;Wikipedia: Dolphin&linkend;&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Tutorials/File_Management"&linkmid;Användarbasen: Handledning i filhantering&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>-enheter kan göras i sidopanelen. Andra kataloger kan läggas till i panelen Platser. En trädvy är också tillgänglig.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/applications/system/dolphin/"&linkmid;Dolphin&linkend; &newpara;&linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Dolphin_(software)"&linkmid;Wikipedia: Dolphin&linkend;&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Tutorials/File_Management"&linkmid;Användarbasen: Handledning i filhantering&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-konqueror" >&konqueror;</glossseealso @@ -372,8 +372,8 @@ >KBuildSycoca4</application > är ett program för kommandoraden som skapar om den så kallade <acronym >KSycoca</acronym ->. Om t.ex. några eller alla moduler i Systeminställningarna saknas kan det vara användbart.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-ksycoca" +>. Om t.ex. några eller alla moduler i Systeminställningarna saknas kan det vara användbart.</para +><glossseealso otherterm="gloss-ksycoca" ><acronym >KSycoca</acronym ></glossseealso @@ -386,8 +386,8 @@ >Informationscentralen</glossterm> <glossdef ><para ->Informationscentralen har sitt ursprung som en del av Kcontrol, fristående från KDE 3.1. I &kde;:s programvarusamling 4 ersätts den av moduler anpassade i systeminställningarna, i huvudsak Solid, och introduceras som ett program igen i &plasma;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/applications/system/kinfocenter/"&linkmid;Informationscentralen&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Kinfocenter"&linkmid;Wikipedia: KInfoCenter&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Informationscentralen har sitt ursprung som en del av Kcontrol, fristående från KDE 3.1. I &kde;:s programvarusamling 4 ersätts den av moduler anpassade i systeminställningarna, i huvudsak Solid, och introduceras som ett program igen i &plasma;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/applications/system/kinfocenter/"&linkmid;Informationscentralen&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Kinfocenter"&linkmid;Wikipedia: KInfoCenter&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-solid" >Solid</glossseealso @@ -412,8 +412,8 @@ ><para >Mini-kommandoraden som kan kommas åt från den klassiska menyn, med >snabbtangenten &Alt;+<keycap >F2</keycap -> eller med ett högerklick på skrivbordet. I &kde;:s programvarusamling 4 visar ett partiellt namn alla möjliga träffar.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Tutorials/Krunner"&linkmid;Användarbasen: Användning av Kör program&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +> eller med ett högerklick på skrivbordet. I &kde;:s programvarusamling 4 visar ett partiellt namn alla möjliga träffar.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Tutorials/Krunner"&linkmid;Användarbasen: Användning av Kör program&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso @@ -424,8 +424,8 @@ >Kwin</glossterm> <glossdef ><para ->Kwin är fönsterhanteraren. Det är här fönsterdekorationer kan ändras och teman bestämmas. &kde;:s programvarusamling 4 utökar Kwin för att erbjuda stöd för tredimensionella sammansättningseffekter på skrivbordet.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/KWin"&linkmid;Användarbasen: Kwin&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Kwin är fönsterhanteraren. Det är här fönsterdekorationer kan ändras och teman bestämmas. &kde;:s programvarusamling 4 utökar Kwin för att erbjuda stöd för tredimensionella sammansättningseffekter på skrivbordet.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/KWin"&linkmid;Användarbasen: Kwin&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-xserver" >&X-Server;</glossseealso @@ -446,8 +446,8 @@ >Skrivbordsvisning</glossterm> <glossdef ><para ->Skrivbordsvisning är ett litet program eller panelminiprogram som visar positionen hos fönster på skrivbordet, och oftast ger en översikt av alla virtuella skrivbord, om du har flera sådana.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Skrivbordsvisning är ett litet program eller panelminiprogram som visar positionen hos fönster på skrivbordet, och oftast ger en översikt av alla virtuella skrivbord, om du har flera sådana.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-application-starter" >Programstart</glossseealso @@ -466,8 +466,8 @@ >Systeminställningar</glossterm> <glossdef ><para ->Det här är projekt- och filnamnet på &kde;:s inställningscentral. Systeminställningarna låter dig anpassa så gott som alla inställningsalternativ som finns i &kde;.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Det här är projekt- och filnamnet på &kde;:s inställningscentral. Systeminställningarna låter dig anpassa så gott som alla inställningsalternativ som finns i &kde;.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kinfocenter" >Informationscentral</glossseealso @@ -483,8 +483,8 @@ >Aktiviteter</glossterm> <glossdef ><para ->Aktiviteter är uppsättningar av grafiska &plasma;-komponenter som har sina egna skrivbordsunderlägg.&newpara; I viss mån som virtuella skrivbord, men inte helt och hållet. Exempelvis har du en "arbetsaktivitet", med RSS-kanaler för incheckning, en anteckningslapp med uppgifter, en katalogvy med arbetsrelaterade filer och ett diskret skrivbordsunderlägg. Intill den har du fritidsaktiviteter, med förhandsgranskningar av familjefoton och hundar, RSS-kanaler från dina favoritbloggar, en katalogvy som visar din filmsamling, ett Twitter-miniprogram, och naturligtvis skrivbordsunderlägget med Iron Maiden som du har gillat sedan tidigt 80-tal.&newpara;Exakt klockan 17.00 byter du från arbetsaktiviteten till fritidsaktiviteten.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Aktiviteter är uppsättningar av grafiska &plasma;-komponenter som har sina egna skrivbordsunderlägg.&newpara; I viss mån som virtuella skrivbord, men inte helt och hållet. Exempelvis har du en "arbetsaktivitet", med RSS-kanaler för incheckning, en anteckningslapp med uppgifter, en katalogvy med arbetsrelaterade filer och ett diskret skrivbordsunderlägg. Intill den har du fritidsaktiviteter, med förhandsgranskningar av familjefoton och hundar, RSS-kanaler från dina favoritbloggar, en katalogvy som visar din filmsamling, ett Twitter-miniprogram, och naturligtvis skrivbordsunderlägget med Iron Maiden som du har gillat sedan tidigt 80-tal.&newpara;Exakt klockan 17.00 byter du från arbetsaktiviteten till fritidsaktiviteten.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-virtualdesktops" >Virtuella skrivbord</glossseealso @@ -497,8 +497,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Breeze är standardtemat i &plasma;. Det nya temat är ett plant tema med hög kontrast för arbetsrymden. Det är tillgängligt i ljusa och mörka versioner. Enklare och mer enfärgade grafiktillgångar och typograficentrerad utläggning erbjuder en renare och visuellt tydlig användarupplevelse.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Breeze är standardtemat i &plasma;. Det nya temat är ett plant tema med hög kontrast för arbetsrymden. Det är tillgängligt i ljusa och mörka versioner. Enklare och mer enfärgade grafiktillgångar och typograficentrerad utläggning erbjuder en renare och visuellt tydlig användarupplevelse.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ksvg" >KSVG</glossseealso @@ -513,8 +513,8 @@ >Inneslutning</glossterm> <glossdef ><para ->En inneslutning är en gruppering av grafiska komponenter på toppnivå. Varje inneslutning hanterar utläggning och inställningsinformation för dess komponentuppsättning oberoende av andra inneslutningar.&newpara; Slutresultatet är att man kan gruppera grafiska komponenter i en inneslutning enligt vikten av ditt arbetsmönster, istället för gruppering enligt katalog.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>En inneslutning är en gruppering av grafiska komponenter på toppnivå. Varje inneslutning hanterar utläggning och inställningsinformation för dess komponentuppsättning oberoende av andra inneslutningar.&newpara; Slutresultatet är att man kan gruppera grafiska komponenter i en inneslutning enligt vikten av ditt arbetsmönster, istället för gruppering enligt katalog.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-widget" >Grafikkomponent</glossseealso @@ -581,8 +581,8 @@ ></glossterm> <glossdef> <para ->Den flyttbara raden i &kde; 3, oftast längst ner på skärmen (ibland kallad panelen), där startprogram, skrivbordsvisning och knappar för att köra program finns.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-panel" +>Den flyttbara raden i &kde; 3, oftast längst ner på skärmen (ibland kallad panelen), där startprogram, skrivbordsvisning och knappar för att köra program finns.</para +><glossseealso otherterm="gloss-panel" >Panel</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso @@ -595,8 +595,8 @@ ></glossterm> <glossdef> <para ->En startmeny i &plasma;, där program sorteras enligt funktionsgrupp. 'Favoriter' ersätter 'Mest använda program' i den klassiska menyn, och program kan läggas till där. Ett högerklick erbjuder också möjlighet att lägga till program på skrivbordet eller i panelen. Snabbåtkomst till mindre använda program kan ske via sökrutan. Alternativ som den klassiska programmenyn med menyer i kaskad och programinstrumentpanelen, startprogram med fullskärm, är tillgängliga. &plasma; kan användas med mer än ett startprogram om det behövs.&newpara; </para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>En startmeny i &plasma;, där program sorteras enligt funktionsgrupp. 'Favoriter' ersätter 'Mest använda program' i den klassiska menyn, och program kan läggas till där. Ett högerklick erbjuder också möjlighet att lägga till program på skrivbordet eller i panelen. Snabbåtkomst till mindre använda program kan ske via sökrutan. Alternativ som den klassiska programmenyn med menyer i kaskad och programinstrumentpanelen, startprogram med fullskärm, är tillgängliga. &plasma; kan användas med mer än ett startprogram om det behövs.&newpara; </para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-pager" >Skrivbordsvisning</glossseealso @@ -613,8 +613,8 @@ ></glossterm> <glossdef> <para ->Oxygen var standardtemat i &kde;:s programvarusamling 4. Det är konstruerat för att vara en 'frisk fläkt' för skrivbordet genom att ta bort de förenklade, serieliknande ikonerna, och ersätta dem med ett rent tema och fotorealistiska ikoner. Oxygen använder en diskret palett för att undvika att ikoner blir distraherande, och använder detaljerad skalbar grafik (SVG).&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Oxygen_Project"&linkmid;Wikipedia: Oxygen Project&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Oxygen var standardtemat i &kde;:s programvarusamling 4. Det är konstruerat för att vara en 'frisk fläkt' för skrivbordet genom att ta bort de förenklade, serieliknande ikonerna, och ersätta dem med ett rent tema och fotorealistiska ikoner. Oxygen använder en diskret palett för att undvika att ikoner blir distraherande, och använder detaljerad skalbar grafik (SVG).&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Oxygen_Project"&linkmid;Wikipedia: Oxygen Project&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ksvg" >KSVG</glossseealso @@ -629,8 +629,8 @@ >Panel</glossterm> <glossdef ><para ->Avser panelen som ofta finns i skärmens nederkant.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Avser panelen som ofta finns i skärmens nederkant.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kicker" >&kicker;</glossseealso @@ -645,8 +645,8 @@ >Plasma</glossterm> <glossdef ><para ->&plasma; ersätter Kdesktop, &kicker; och gränssnittet för grafiska komponenter SuperKaramba. Miniprogrammen kallas grafiska komponenter, och går från grafiska informationskomponenter till miniprogram som en räknare och ordlista.&newpara; Mer information: &newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/KDE_Plasma_5"&linkmid;Wikipedia: KDE Plasma 5&linkend;&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/workspaces/"&linkmid;Plasma arbetsrymder&linkend;&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Plasma&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>&plasma; ersätter Kdesktop, &kicker; och gränssnittet för grafiska komponenter SuperKaramba. Miniprogrammen kallas grafiska komponenter, och går från grafiska informationskomponenter till miniprogram som en räknare och ordlista.&newpara; Mer information: &newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/KDE_Plasma_5"&linkmid;Wikipedia: KDE Plasma 5&linkend;&newpara; &linkstart;"https://www.kde.org/workspaces/"&linkmid;Plasma arbetsrymder&linkend;&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Plasma&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kicker" >&kicker;</glossseealso @@ -667,8 +667,8 @@ >Virtuella skrivbord</glossterm> <glossdef ><para ->En populär metafor i &UNIX;-baserade fönsterhanterare är virtuella skrivbord. Det betyder att du inte bara har en skärm där fönster kan placeras, utan flera. När du byter till ett annat skrivbord (oftast via skrivbordsvisning) syns bara de fönster som startades eller flyttades till det nya skrivbordet. Ett fönster kan också göras "klistrigt", vilket betyder att det syns på alla virtuella skrivbord.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>En populär metafor i &UNIX;-baserade fönsterhanterare är virtuella skrivbord. Det betyder att du inte bara har en skärm där fönster kan placeras, utan flera. När du byter till ett annat skrivbord (oftast via skrivbordsvisning) syns bara de fönster som startades eller flyttades till det nya skrivbordet. Ett fönster kan också göras "klistrigt", vilket betyder att det syns på alla virtuella skrivbord.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://userbase.kde.org/Plasma"&linkmid;Vanliga frågor om Plasma&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-application-starter" >Programstart</glossseealso @@ -686,8 +686,8 @@ >&Qt;</glossterm> <glossdef ><para ->Det grafiska användargränssnittet (&GUI;) i &kde; är byggt på &Qt;-verktygslådan, som erbjuder många grafiska element (så kallade "grafikkomponenter") som används för att skapa skrivbordet. Du hittar mer information om &Qt; på &linkstart; "https://www.qt.io/developers/"&linkmid;https://www.qt.io/developers/&linkend;.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Det grafiska användargränssnittet (&GUI;) i &kde; är byggt på &Qt;-verktygslådan, som erbjuder många grafiska element (så kallade "grafikkomponenter") som används för att skapa skrivbordet. Du hittar mer information om &Qt; på &linkstart; "https://www.qt.io/developers/"&linkmid;https://www.qt.io/developers/&linkend;.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-gui" >&GUI;</glossseealso @@ -700,8 +700,8 @@ >Git</glossterm> <glossdef ><para ->Git är ett fritt distribuerat versionskontrollsystem med öppen källkod, konstruerat för att hantera allt från små till mycket stora projekt med snabbhet och effektivitet.&newpara; Varje Git-klon är ett fulländat arkiv med komplett historik och fullständig versionshantering, oberoende av nätverksåtkomst eller en central server. Att skapa och sammanfoga grenar går snabbt och enkelt att göra. Git används för versionskontroll av filer, i likhet med verktyg som Mercurial, Bazaar, Subversion, CVS, Perforce och Visual SourceSafe.&newpara; Det bestämdes att Git ska vara det huvudsakliga versionskontrollsystemet i &kde;, och ersätta SVN. Det har redan används för vissa &kde;-projekt som Konversation och Amarok.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://git-scm.com/"&linkmid;Gits hemsida&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Git är ett fritt distribuerat versionskontrollsystem med öppen källkod, konstruerat för att hantera allt från små till mycket stora projekt med snabbhet och effektivitet.&newpara; Varje Git-klon är ett fulländat arkiv med komplett historik och fullständig versionshantering, oberoende av nätverksåtkomst eller en central server. Att skapa och sammanfoga grenar går snabbt och enkelt att göra. Git används för versionskontroll av filer, i likhet med verktyg som Mercurial, Bazaar, Subversion, CVS, Perforce och Visual SourceSafe.&newpara; Det bestämdes att Git ska vara det huvudsakliga versionskontrollsystemet i &kde;, och ersätta SVN. Det har redan används för vissa &kde;-projekt som Konversation och Amarok.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://git-scm.com/"&linkmid;Gits hemsida&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-svn" >SVN</glossseealso @@ -712,8 +712,8 @@ >i18n</glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av "internationalization", internationalisering. &kde; stöder många olika språk, och flera i18n-tekniker gör det lätt att översätta det grafiska användargränssnittet (&GUI;) samt de tillhörande dokumenten i &kde; till alla dessa språk. Mer information om hur man hanterar i18n finns på &linkstart; "https://l10n.kde.org"&linkmid;l10n.kde.org&linkend;.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>Förkortning av "internationalization", internationalisering. &kde; stöder många olika språk, och flera i18n-tekniker gör det lätt att översätta det grafiska användargränssnittet (&GUI;) samt de tillhörande dokumenten i &kde; till alla dessa språk. Mer information om hur man hanterar i18n finns på &linkstart; "https://l10n.kde.org"&linkmid;l10n.kde.org&linkend;.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-gui" >&GUI;</glossseealso @@ -738,8 +738,8 @@ ><para >En K-delprogrammodul som gör KHTML <acronym >DOM</acronym -> (&emstart;D&emend;ocument &emstart;O&emend;bject &emstart;M&emend;odel) återgivningsmöjligheter tillgängliga för alla program. KSVG2 är byggt på KDOM för &kde;:s programvarusamling 4.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +> (&emstart;D&emend;ocument &emstart;O&emend;bject &emstart;M&emend;odel) återgivningsmöjligheter tillgängliga för alla program. KSVG2 är byggt på KDOM för &kde;:s programvarusamling 4.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-khtml" >KHTML</glossseealso @@ -754,8 +754,8 @@ >KJS</glossterm> <glossdef ><para ->&kde;-plattformens Javascript-tolk.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>&kde;-plattformens Javascript-tolk.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kparts" >K-delprogram</glossseealso @@ -768,8 +768,8 @@ >KSVG</glossterm> <glossdef ><para ->KSVG erbjuder stöd för skalbar vektorgrafik i en KHTML-baserad webbläsare. KSVG2 utökar det för &kde;:s programvarusamling 4.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-kde" +>KSVG erbjuder stöd för skalbar vektorgrafik i en KHTML-baserad webbläsare. KSVG2 utökar det för &kde;:s programvarusamling 4.</para +><glossseealso otherterm="gloss-kde" >&kde;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-khtml" >KHTML</glossseealso @@ -792,8 +792,8 @@ >Grafikkomponent</glossterm> <glossdef ><para ->I allmänhet är grafikkomponenter grafiska element som rullningslister, knappar eller inmatningsfält som används för att skapa det grafiska användargränssnittet.&newpara;I &plasma; är grafiska komponenter huvudkomponenter och tar på sig en mängd funktioner, som går från att visa skrivbordet och tillhörande skrivbordsunderlägg, visa batterinivå för en bärbar dator, visa inkopplade enheter, och rita aktivitetsraden. I grunden är de små program som hör hemma på skrivbordet. Dessutom kan grafiska komponenter grupperas i "omgivningar", som panelen eller till och med själva skrivbordet. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-plasma" +>I allmänhet är grafikkomponenter grafiska element som rullningslister, knappar eller inmatningsfält som används för att skapa det grafiska användargränssnittet.&newpara;I &plasma; är grafiska komponenter huvudkomponenter och tar på sig en mängd funktioner, som går från att visa skrivbordet och tillhörande skrivbordsunderlägg, visa batterinivå för en bärbar dator, visa inkopplade enheter, och rita aktivitetsraden. I grunden är de små program som hör hemma på skrivbordet. Dessutom kan grafiska komponenter grupperas i "omgivningar", som panelen eller till och med själva skrivbordet. </para +><glossseealso otherterm="gloss-plasma" >&plasma;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-containment" >Inneslutning</glossseealso @@ -826,8 +826,8 @@ >XMLGUI</glossterm> <glossdef ><para ->Ett programmeringsramverk för att konstruera användargränssnittet. Det används i stor utsträckning av K-delprogram.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"http://en.wikipedia.org/wiki/XMLGUI"&linkmid;Wikipedia: XMLGUI&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Qt_Style_Sheets"&linkmid;Wikipedia: Qt-stilmallar&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-gui" +>Ett programmeringsramverk för att konstruera användargränssnittet. Det används i stor utsträckning av K-delprogram.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"http://en.wikipedia.org/wiki/XMLGUI"&linkmid;Wikipedia: XMLGUI&linkend;&newpara; &linkstart;"https://en.wikipedia.org/wiki/Qt_Style_Sheets"&linkmid;Wikipedia: Qt-stilmallar&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-gui" >&GUI;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-kparts" >K-delprogram</glossseealso @@ -906,5 +906,5 @@ >). </para> </glossdef> </glossentry> - </glossdiv> -&glossary-kdeprinting; </glossary> + </glossdiv +>&glossary-kdeprinting; </glossary> diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/kdeprintingglossary.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/kdeprintingglossary.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/kdeprintingglossary.docbook 2019-12-06 01:15:46.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/glossary/kdeprintingglossary.docbook 2020-01-07 01:45:43.000000000 +0100 @@ -33,8 +33,8 @@ >AppSocket-protokoll</glossterm> <glossdef ><para ->AppSocket är ett protokoll för att överföra utskriftsdata, som också ofta kallas "Direkt TCP/IP-utskrift". &Hewlett-Packard; har använt AppSocket, lagt till mindre utökningar, och har varit mycket lyckosamma med att döpa om det och marknadsföra det under namnet "&HP; JetDirect"...</para> -<glossseealso otherterm="gloss-hpjetdirectprotocol" +>AppSocket är ett protokoll för att överföra utskriftsdata, som också ofta kallas "Direkt TCP/IP-utskrift". &Hewlett-Packard; har använt AppSocket, lagt till mindre utökningar, och har varit mycket lyckosamma med att döpa om det och marknadsföra det under namnet "&HP; JetDirect"...</para +><glossseealso otherterm="gloss-hpjetdirectprotocol" >&HP; JetDirect- protokoll</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-directtcpipprinting" >Direkt TCP/IP-utskrift</glossseealso @@ -57,8 +57,8 @@ >Tvåvägskommunikation</glossterm> <glossdef ><para ->I utskriftssammanhang, kan en server eller värddator ta emot ytterligare information som skickas tillbaka från skrivaren (statusmeddelanden, etc.) antingen på begäran, eller när som helst. AppSocket ( = &HP; JetDirect), &CUPS; och IPP, stöder tvåvägskommunikation, medan utskrift med LPR/LPD och utskrift enligt BSD-stil inte gör det ...</para> -<glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" +>I utskriftssammanhang, kan en server eller värddator ta emot ytterligare information som skickas tillbaka från skrivaren (statusmeddelanden, etc.) antingen på begäran, eller när som helst. AppSocket ( = &HP; JetDirect), &CUPS; och IPP, stöder tvåvägskommunikation, medan utskrift med LPR/LPD och utskrift enligt BSD-stil inte gör det ...</para +><glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" >AppSocket-protokoll</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso @@ -78,8 +78,8 @@ >Utskrift enligt BSD-stil</glossterm> <glossdef ><para ->Generell term för olika versioner av traditionella &UNIX;-utskriftsmetoder. Den första versionen dök upp på tidigt 70-tal på BSD-&UNIX;, och beskrevs formellt i &linkstart;"https://www.rfc.net/rfc1179.html"&linkmid;RFC 1179&linkend;, så sent som 1990.&newpara; Vid tiden då "fjärrutskrift" enligt BSD först konstruerades, så var skrivare anslutna via serieportar eller direktanslutna på annat sätt till en värddator (då Internet inte bestod av mycket mer än ett hundratal noder). Skrivare använde hålslagna sammanhängande papper, som drogs fram av en matare, och enkla rader av ASCII-text hamrades mekaniskt fast på papperet, taget från en kartong som stod under bordet. Det kom ut i form av papper vikt i sick-sack. Fjärrutskrift bestod av att en närliggande värddator i nästa rum skickade en fil med begäran om utskrift.&newpara; Tekniken har verkligen ändrats! Skrivare använder nu i allmänhet tillskurna papper, de har inbyggd intelligens för att beräkna rasterbilder för sida efter sida, som skickas till dem med ett av de kraftfulla sidbeskrivningsspråken (PDL). Många skrivare är direkt nätverksanslutna, med egen processor, minne, hårddisk och operativsystem. De ansluts till ett nätverk, potentiellt med miljontals användare ...&newpara; Det är ett enormt bevis på &UNIX; flexibla sätt att utföra uppgifter, att "radskrivarutskrift" också kan användas tillförlitligt under de här moderna omständigheterna. Men tiden är nu till slut mogen för något nytt: IPP. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-ipp" +>Generell term för olika versioner av traditionella &UNIX;-utskriftsmetoder. Den första versionen dök upp på tidigt 70-tal på BSD-&UNIX;, och beskrevs formellt i &linkstart;"https://www.rfc.net/rfc1179.html"&linkmid;RFC 1179&linkend;, så sent som 1990.&newpara; Vid tiden då "fjärrutskrift" enligt BSD först konstruerades, så var skrivare anslutna via serieportar eller direktanslutna på annat sätt till en värddator (då Internet inte bestod av mycket mer än ett hundratal noder). Skrivare använde hålslagna sammanhängande papper, som drogs fram av en matare, och enkla rader av ASCII-text hamrades mekaniskt fast på papperet, taget från en kartong som stod under bordet. Det kom ut i form av papper vikt i sick-sack. Fjärrutskrift bestod av att en närliggande värddator i nästa rum skickade en fil med begäran om utskrift.&newpara; Tekniken har verkligen ändrats! Skrivare använder nu i allmänhet tillskurna papper, de har inbyggd intelligens för att beräkna rasterbilder för sida efter sida, som skickas till dem med ett av de kraftfulla sidbeskrivningsspråken (PDL). Många skrivare är direkt nätverksanslutna, med egen processor, minne, hårddisk och operativsystem. De ansluts till ett nätverk, potentiellt med miljontals användare ...&newpara; Det är ett enormt bevis på &UNIX; flexibla sätt att utföra uppgifter, att "radskrivarutskrift" också kan användas tillförlitligt under de här moderna omständigheterna. Men tiden är nu till slut mogen för något nytt: IPP. </para +><glossseealso otherterm="gloss-ipp" >IPP</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso @@ -93,8 +93,8 @@ >&CUPS;</glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;C&emend;ommon &emstart;U&emend;NIX &emstart;P&emend;rinting &emstart;S&emend;ystem (det vanliga UNIX utskriftssystemet). &CUPS; är det modernaste utskriftssystemet för &UNIX; och Linux, och tillhandahåller också utskriftsservice till klienter på andra plattformar som &Microsoft; &Windows; och Apple &MacOS;. Det är baserat på IPP, och gör sig av med alla fallgropar i den gamla BSD-stilen för utskrift. Det tillhandahåller behörighetskontroll, kryptering och ACL:er, samt många andra funktioner. Samtidigt är det tillräckligt anpassningsbart för att fungera med alla gamla klienter som inte ännu kan hantera IPP via LPR/LPD (BSD-stil).&newpara; &CUPS; kan styra alla &PostScript;-skrivare, genom att använda PPD:er (Postscript skrivarbeskrivningsfiler) som tillhandahålls av leverantören, ursprungligen enbart avsedda för utskrift med &Microsoft; Windows NT. Utskrift med &kde;, är kraftfullast om den baseras på &CUPS;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.cups.org"&linkmid;&CUPS; Hemsida&linkend;</para> -<glossseealso otherterm="gloss-acl" +>Förkortning av &emstart;C&emend;ommon &emstart;U&emend;NIX &emstart;P&emend;rinting &emstart;S&emend;ystem (det vanliga UNIX utskriftssystemet). &CUPS; är det modernaste utskriftssystemet för &UNIX; och Linux, och tillhandahåller också utskriftsservice till klienter på andra plattformar som &Microsoft; &Windows; och Apple &MacOS;. Det är baserat på IPP, och gör sig av med alla fallgropar i den gamla BSD-stilen för utskrift. Det tillhandahåller behörighetskontroll, kryptering och ACL:er, samt många andra funktioner. Samtidigt är det tillräckligt anpassningsbart för att fungera med alla gamla klienter som inte ännu kan hantera IPP via LPR/LPD (BSD-stil).&newpara; &CUPS; kan styra alla &PostScript;-skrivare, genom att använda PPD:er (Postscript skrivarbeskrivningsfiler) som tillhandahålls av leverantören, ursprungligen enbart avsedda för utskrift med &Microsoft; Windows NT. Utskrift med &kde;, är kraftfullast om den baseras på &CUPS;.&newpara; Mer information:&newpara; &linkstart;"https://www.cups.org"&linkmid;&CUPS; Hemsida&linkend;</para +><glossseealso otherterm="gloss-acl" >ACL</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-authentication" >Behörighetskontroll</glossseealso @@ -141,8 +141,8 @@ >Databas, Linuxprinting.org</glossterm> <glossdef ><para ->Redan för många år sedan, när utskrift på Linux fortfarande var riktigt svårt (bara utskrift från kommandoraden var känt för de flesta Linux-användare, och inga enhetsspecifika utskriftsalternativ var tillgängliga för att utföra utskrifterna), så samlade Grant Taylor, upphovsman till "Linux Printing HOWTO", den mesta tillgängliga informationen om skrivare, drivrutiner och filer i sin databas.&newpara; När &CUPS; började ta form, och användning av PPD:er också utökades till andra skrivare än Postscript-skrivare, så insåg han den här databasens potential: Om man lägger ihop de olika ansamlingarna med data (med innehåll som skulle kunna beskrivas i stil med "Vilken enhet skriver med vilket Ghostscript-filter eller annat filter, hur bra och med vilka kommandoradsväljare?") i filer som fungerar med PPD, så skulle man få &CUPS; kraftfulla funktioner ovanpå de traditionella skrivardrivrutinerna.&newpara; Det här har nu utvecklats till ett vidare koncept, som kallas "Foomatic". Foomatic utökar funktionerna för andra kösystem än &CUPS; (LPR/LPD, LPRng, PDQ, PPR) till en viss del (genom att "stjäla" vissa koncept från &CUPS;). Databasen hos Linuxprinting är inte bara en plats för Linux, de som använder andra &UNIX;-baserade operativsystem (som BSD eller &MacOS;-X) hittar också värdefull information och programvara här. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-foomatic" +>Redan för många år sedan, när utskrift på Linux fortfarande var riktigt svårt (bara utskrift från kommandoraden var känt för de flesta Linux-användare, och inga enhetsspecifika utskriftsalternativ var tillgängliga för att utföra utskrifterna), så samlade Grant Taylor, upphovsman till "Linux Printing HOWTO", den mesta tillgängliga informationen om skrivare, drivrutiner och filer i sin databas.&newpara; När &CUPS; började ta form, och användning av PPD:er också utökades till andra skrivare än Postscript-skrivare, så insåg han den här databasens potential: Om man lägger ihop de olika ansamlingarna med data (med innehåll som skulle kunna beskrivas i stil med "Vilken enhet skriver med vilket Ghostscript-filter eller annat filter, hur bra och med vilka kommandoradsväljare?") i filer som fungerar med PPD, så skulle man få &CUPS; kraftfulla funktioner ovanpå de traditionella skrivardrivrutinerna.&newpara; Det här har nu utvecklats till ett vidare koncept, som kallas "Foomatic". Foomatic utökar funktionerna för andra kösystem än &CUPS; (LPR/LPD, LPRng, PDQ, PPR) till en viss del (genom att "stjäla" vissa koncept från &CUPS;). Databasen hos Linuxprinting är inte bara en plats för Linux, de som använder andra &UNIX;-baserade operativsystem (som BSD eller &MacOS;-X) hittar också värdefull information och programvara här. </para +><glossseealso otherterm="gloss-foomatic" >Foomatic</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-linuxprintingdatabase" >Linuxprinting-databas</glossseealso @@ -154,8 +154,8 @@ >Direkt TCP/IP-utskrift</glossterm> <glossdef ><para ->Det här är en metod som ofta använder TCP/IP porten 9100 för att ansluta till skrivaren. Det fungerar med många moderna nätverksskrivare, och har några fördelar jämfört med LPR/LPD, eftersom det är snabbare och ger en del "återmatningsdata" från skrivaren till värddatorn som skickar jobbet.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" +>Det här är en metod som ofta använder TCP/IP porten 9100 för att ansluta till skrivaren. Det fungerar med många moderna nätverksskrivare, och har några fördelar jämfört med LPR/LPD, eftersom det är snabbare och ger en del "återmatningsdata" från skrivaren till värddatorn som skickar jobbet.</para +><glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" >AppSocket-protokoll</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-hpjetdirectprotocol" >&HP; JetDirect-protokoll</glossseealso @@ -168,8 +168,8 @@ >Drivrutiner, utskriftsdrivrutiner</glossterm> <glossdef ><para ->Termen "utskriftsdrivrutiner", använd med samma mening som på &Microsoft; &Windows; plattformen, kan inte helt tillämpas på en Linux eller &UNIX;-plattform. En "drivrutin"-funktion tillhandahålls på &UNIX; av olika modulära komponenter som arbetar tillsammans. I utskriftsdrivrutinernas kärna finns "filter". Filter konverterar utskriftsfiler från ett givet indataformat till ett annat format som är acceptabelt för skrivaren. I många fall kan filter anslutas i en hel "kedja", där bara resultatet av den sista konverteringen skickas till skrivaren. Den verkliga överföringen av utskriftsdata till enheten utförs av en "utmatningsrutin". </para> -<glossseealso otherterm="gloss-filter" +>Termen "utskriftsdrivrutiner", använd med samma mening som på &Microsoft; &Windows; plattformen, kan inte helt tillämpas på en Linux eller &UNIX;-plattform. En "drivrutin"-funktion tillhandahålls på &UNIX; av olika modulära komponenter som arbetar tillsammans. I utskriftsdrivrutinernas kärna finns "filter". Filter konverterar utskriftsfiler från ett givet indataformat till ett annat format som är acceptabelt för skrivaren. I många fall kan filter anslutas i en hel "kedja", där bara resultatet av den sista konverteringen skickas till skrivaren. Den verkliga överföringen av utskriftsdata till enheten utförs av en "utmatningsrutin". </para +><glossseealso otherterm="gloss-filter" >Filter</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ppd" >PPD</glossseealso @@ -181,8 +181,8 @@ >Kryptering</glossterm> <glossdef ><para ->Kryptering av konfidentiell data är en viktig angelägenhet om du överför den via Internet, eller till och med inom intranät.&newpara; Utskrift med traditionella protokoll är inte alls krypterad. Det är mycket lätt att tjuvlyssna på t.ex. &PostScript;- eller PCL-data som skickas via en ledning.&newpara; Därför infördes möjligheten att lätt koppla in krypteringsmekanismer i IPP:s konstruktion (som kan åstadkommas på samma sätt som krypteringsstandarder för HTTP-trafik, SSL och TLS).</para> -<glossseealso otherterm="gloss-authentication" +>Kryptering av konfidentiell data är en viktig angelägenhet om du överför den via Internet, eller till och med inom intranät.&newpara; Utskrift med traditionella protokoll är inte alls krypterad. Det är mycket lätt att tjuvlyssna på t.ex. &PostScript;- eller PCL-data som skickas via en ledning.&newpara; Därför infördes möjligheten att lätt koppla in krypteringsmekanismer i IPP:s konstruktion (som kan åstadkommas på samma sätt som krypteringsstandarder för HTTP-trafik, SSL och TLS).</para +><glossseealso otherterm="gloss-authentication" >Behörighetskontroll</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso @@ -213,8 +213,8 @@ >Undantagssekvenser</glossterm> <glossdef ><para ->De första skrivarna som fanns skrev bara ut ASCII-data. För att börja en ny rad, eller mata ut en sida, använde de särskilda kommandosekvenser, som ofta inleddes med ett ESC-tecken. &HP; utvecklade detta koncept med serien med utgåvor av PCL-språk fram till idag, då ett fullständigt sidbeskrivningsspråk (PDL) har utvecklats från denna enkla början. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-pcl" +>De första skrivarna som fanns skrev bara ut ASCII-data. För att börja en ny rad, eller mata ut en sida, använde de särskilda kommandosekvenser, som ofta inleddes med ett ESC-tecken. &HP; utvecklade detta koncept med serien med utgåvor av PCL-språk fram till idag, då ett fullständigt sidbeskrivningsspråk (PDL) har utvecklats från denna enkla början. </para +><glossseealso otherterm="gloss-pcl" >PCL</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-pdl" >PDL</glossseealso @@ -228,8 +228,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;E&emend;pson &emstart;S&emend;tandard &emstart;C&emend;odes for &emstart;P&emend;rinters (Epsons standardkoder för skrivare). Förutom &PostScript; och PCL, är Epsons ESC/P skrivarspråk ett av de mest välkända.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-pcl" +>Förkortning av &emstart;E&emend;pson &emstart;S&emend;tandard &emstart;C&emend;odes for &emstart;P&emend;rinters (Epsons standardkoder för skrivare). Förutom &PostScript; och PCL, är Epsons ESC/P skrivarspråk ett av de mest välkända.</para +><glossseealso otherterm="gloss-pcl" >PCL</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-postscript" >&PostScript;</glossseealso @@ -243,8 +243,8 @@ >Filter</glossterm> <glossdef ><para ->I allmänhet är filter program som tar någon indata, arbetar med den, och skickar vidare den som utdata. Filter kan både ändra data och lämna den oförändrad.&newpara; I utskriftssammanhang är filter program som konverterar en given fil (som är avsedd att skrivas ut, men inte lämplig i sin nuvarande form) till ett format som kan skrivas ut. Ibland måste hela "kedjor" av filter skapas för att åstadkomma resultatet, där utdata från ett filter skickas vidare som indata till nästa. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-ghostscript" +>I allmänhet är filter program som tar någon indata, arbetar med den, och skickar vidare den som utdata. Filter kan både ändra data och lämna den oförändrad.&newpara; I utskriftssammanhang är filter program som konverterar en given fil (som är avsedd att skrivas ut, men inte lämplig i sin nuvarande form) till ett format som kan skrivas ut. Ibland måste hela "kedjor" av filter skapas för att åstadkomma resultatet, där utdata från ett filter skickas vidare som indata till nästa. </para +><glossseealso otherterm="gloss-ghostscript" >Ghostscript</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-rip" >RIP</glossseealso @@ -267,8 +267,8 @@ ><para >Ghostscript är en tolk av språket &PostScript; och PDF eller en >rasterbildbehandlare (RIP) i programvara, som ursprungligen utvecklades av L. >Peter Deutsch. Det finns alltid en version av Ghostscript med <acronym >GPL</acronym ->-licens, tillgänglig för gratis användning och distribution. Ghostscript har en utbredd användning i Linux- och &UNIX;-världen för att konvertera &PostScript; till rasterdata, lämplig att skicka till enheter som inte stöder &PostScript;. Mer information: &linkstart;"https://www.ghostscript.com/"&linkmid;Ghostscripts hemsida&linkend;.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-postscript" +>-licens, tillgänglig för gratis användning och distribution. Ghostscript har en utbredd användning i Linux- och &UNIX;-världen för att konvertera &PostScript; till rasterdata, lämplig att skicka till enheter som inte stöder &PostScript;. Mer information: &linkstart;"https://www.ghostscript.com/"&linkmid;Ghostscripts hemsida&linkend;.</para +><glossseealso otherterm="gloss-postscript" >&PostScript;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-rip" >RIP</glossseealso @@ -280,8 +280,8 @@ >Gimp-Print</glossterm> <glossdef ><para ->I motsats till namnet, så är inte Gimp-Print längre bara en insticksmodul som används för utskrift med det populära programmet Gimp. Dess källkod kan också kompileras till ... &newpara; ... en uppsättning PPD:er och tillhörande filter som direkt integreras i &CUPS;, och stöder omkring 130 olika skrivarmodeller, med fotografisk utskriftskvalitet i många fall.&newpara;... ett Ghostscript-filter, som kan användas med alla andra program som behöver rasterprocessing i programvara.&newpara; ... ett bibliotek som kan användas av andra program som behöver rasterfunktioner.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-lexmark" +>I motsats till namnet, så är inte Gimp-Print längre bara en insticksmodul som används för utskrift med det populära programmet Gimp. Dess källkod kan också kompileras till ... &newpara; ... en uppsättning PPD:er och tillhörande filter som direkt integreras i &CUPS;, och stöder omkring 130 olika skrivarmodeller, med fotografisk utskriftskvalitet i många fall.&newpara;... ett Ghostscript-filter, som kan användas med alla andra program som behöver rasterprocessing i programvara.&newpara; ... ett bibliotek som kan användas av andra program som behöver rasterfunktioner.</para +><glossseealso otherterm="gloss-lexmark" >Lexmark-drivrutiner</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-rip" >RIP</glossseealso @@ -309,8 +309,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;&HP;&emend; &emstart;G&emend;raphical &emstart;L&emend;anguage (HP grafikspråk). Ett skrivarspråk från &HP; som i huvudsak används med plottrar. Många CAD-program (program för datorstödd konstruktion) matar ut &HP;/GL-filer för utskrift.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-escp" +>Förkortning av &emstart;&HP;&emend; &emstart;G&emend;raphical &emstart;L&emend;anguage (HP grafikspråk). Ett skrivarspråk från &HP; som i huvudsak används med plottrar. Många CAD-program (program för datorstödd konstruktion) matar ut &HP;/GL-filer för utskrift.</para +><glossseealso otherterm="gloss-escp" >ESC/P</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-pcl" >PCL</glossseealso @@ -324,8 +324,8 @@ >&HP; JetDirect-protokoll</glossterm> <glossdef ><para ->Ett varumärke som &HP; använder för att beskriva sin implementering av överföring av skrivardata till skrivaren, via ett protokoll som annars kallas "AppSocket" eller "Direkt TCP/IP-utskrift".</para> -<glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" +>Ett varumärke som &HP; använder för att beskriva sin implementering av överföring av skrivardata till skrivaren, via ett protokoll som annars kallas "AppSocket" eller "Direkt TCP/IP-utskrift".</para +><glossseealso otherterm="gloss-appsocketprotocol" >AppSocket-protokoll</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-directtcpipprinting" >Direkt TCP/IP-utskrift</glossseealso @@ -339,8 +339,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;I&emend;nternet &emstart;E&emend;ngineering &emstart;T&emend;ask &emstart;F&emend;orce, en samling experter på Internetprogramvara och hårdvara, som diskuterar nya nätverksteknologier och ofta når slutsatser som många betraktar som standarder. "TCP/IP" är det mest berömda exemplet.&newpara; IETF standarder, men också utkast, diskussioner, idéer och användbara handledningar ges ut i den berömda serien med "RFC:er", som är tillgängliga för allmänheten, och ingår i de flesta Linux- och BSD-distributioner.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-ipp" +>Förkortning av &emstart;I&emend;nternet &emstart;E&emend;ngineering &emstart;T&emend;ask &emstart;F&emend;orce, en samling experter på Internetprogramvara och hårdvara, som diskuterar nya nätverksteknologier och ofta når slutsatser som många betraktar som standarder. "TCP/IP" är det mest berömda exemplet.&newpara; IETF standarder, men också utkast, diskussioner, idéer och användbara handledningar ges ut i den berömda serien med "RFC:er", som är tillgängliga för allmänheten, och ingår i de flesta Linux- och BSD-distributioner.</para +><glossseealso otherterm="gloss-ipp" >IPP</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-pwg" >PWG</glossseealso @@ -356,8 +356,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;I&emend;nternet &emstart;P&emend;rinting &emstart;P&emend;rotocol (Internet utskriftsprotokoll), som definieras av ett antal RFC:er som är accepterade av IETF med statusen "föreslagen standard", och konstruerades av PWG. IPP är en helt ny konstruktion för utskrift via nätverk, men använder en mycket välkänd och beprövad metoden för att överföra data: HTTP 1.1! Genom att inte "uppfinna hjulet igen", och baseras på en befintlig och robust Internetstandard, så kan IPP relativt enkelt lägga till andra Internetstandarder som använder HTTP:&newpara; Grundläggande eller certifikatbaserade mekanismer för behörighetskontroll, SSL eller TLS för kryptering av överförd data,&newpara; LDAP för katalogservice (för att offentliggöra data om skrivare, enhetsalternativ, kostnader och annat på nätverket, eller för att hämta lösenord under behörighetskontroll). </para> -<glossseealso otherterm="gloss-cups" +>Förkortning av &emstart;I&emend;nternet &emstart;P&emend;rinting &emstart;P&emend;rotocol (Internet utskriftsprotokoll), som definieras av ett antal RFC:er som är accepterade av IETF med statusen "föreslagen standard", och konstruerades av PWG. IPP är en helt ny konstruktion för utskrift via nätverk, men använder en mycket välkänd och beprövad metoden för att överföra data: HTTP 1.1! Genom att inte "uppfinna hjulet igen", och baseras på en befintlig och robust Internetstandard, så kan IPP relativt enkelt lägga till andra Internetstandarder som använder HTTP:&newpara; Grundläggande eller certifikatbaserade mekanismer för behörighetskontroll, SSL eller TLS för kryptering av överförd data,&newpara; LDAP för katalogservice (för att offentliggöra data om skrivare, enhetsalternativ, kostnader och annat på nätverket, eller för att hämta lösenord under behörighetskontroll). </para +><glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-pwg" >PWG</glossseealso @@ -425,8 +425,8 @@ >&MIME;-typer</glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;M&emend;ultipurpose (eller Multimedia) &emstart;I&emend;nternet &emstart;M&emend;ail &emstart;E&emend;xtensions (Internet brevutökningar med flera användningar). &MIME;-typer användes först för att tillåta överföring av binärdata (som bilagor till brev som innehöll grafik) via e-postanslutningar som normalt bara skickade ASCII-tecken: Det var nödvändigt att koda data med en ASCII-representation.&newpara; Senare utökades detta koncept för att beskriva ett dataformat på ett plattformsoberoende, men samtidigt otvetydigt, format. Alla känner till filändelsen .doc för &Microsoft; Word filer på &Windows;. Det här hanteras inte otvetydigt på &Windows;-plattformen: filändelsen *.doc används också för enkla textfiler eller Adobe Framemaker filer. Byter man namn på en riktig Word-fil för att få en annan filändelse, så kan den inte längre öppnas av programmet.&newpara; Filer med en &MIME;-typ, har en medföljande sträng för att känna igen dem, som beskriver filformatet baserat på &emstart;huvudkategori/delkategori &emend;. Inne i IPP, beskrivs också utskriftsfiler med användning av &MIME;-typer. &MIME;-typer registreras hos IANA (Internet Assigning Numbers Association) för att de ska hållas otvetydiga.&newpara; &CUPS; har några egna &MIME;-typer registrerade, som &emstart;application/vnd.cups-raster&emend; (för &CUPS; interna rasterbildformat). </para> -<glossseealso otherterm="gloss-cups" +>Förkortning av &emstart;M&emend;ultipurpose (eller Multimedia) &emstart;I&emend;nternet &emstart;M&emend;ail &emstart;E&emend;xtensions (Internet brevutökningar med flera användningar). &MIME;-typer användes först för att tillåta överföring av binärdata (som bilagor till brev som innehöll grafik) via e-postanslutningar som normalt bara skickade ASCII-tecken: Det var nödvändigt att koda data med en ASCII-representation.&newpara; Senare utökades detta koncept för att beskriva ett dataformat på ett plattformsoberoende, men samtidigt otvetydigt, format. Alla känner till filändelsen .doc för &Microsoft; Word filer på &Windows;. Det här hanteras inte otvetydigt på &Windows;-plattformen: filändelsen *.doc används också för enkla textfiler eller Adobe Framemaker filer. Byter man namn på en riktig Word-fil för att få en annan filändelse, så kan den inte längre öppnas av programmet.&newpara; Filer med en &MIME;-typ, har en medföljande sträng för att känna igen dem, som beskriver filformatet baserat på &emstart;huvudkategori/delkategori &emend;. Inne i IPP, beskrivs också utskriftsfiler med användning av &MIME;-typer. &MIME;-typer registreras hos IANA (Internet Assigning Numbers Association) för att de ska hållas otvetydiga.&newpara; &CUPS; har några egna &MIME;-typer registrerade, som &emstart;application/vnd.cups-raster&emend; (för &CUPS; interna rasterbildformat). </para +><glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-gimpprint" >Gimp-Print</glossseealso @@ -440,8 +440,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;P&emend;rinter &emstart;C&emend;ontrol &emstart;L&emend;anguage (skrivarkontrollspråk). Utvecklat av &HP;. PCL började i version 1 som en enkel uppsättning med kommandon för ASCII-utskrift. Nu, med versionerna PCL6 och PCL-X, har det möjlighet att skriva ut grafik och färg, men det används inte så ofta utanför &Microsoft; &Windows; och &HP-UX; (&HP;:s egen variant av &UNIX;) ...</para> -<glossseealso otherterm="gloss-escp" +>Förkortning av &emstart;P&emend;rinter &emstart;C&emend;ontrol &emstart;L&emend;anguage (skrivarkontrollspråk). Utvecklat av &HP;. PCL började i version 1 som en enkel uppsättning med kommandon för ASCII-utskrift. Nu, med versionerna PCL6 och PCL-X, har det möjlighet att skriva ut grafik och färg, men det används inte så ofta utanför &Microsoft; &Windows; och &HP-UX; (&HP;:s egen variant av &UNIX;) ...</para +><glossseealso otherterm="gloss-escp" >ESC/P</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-hpgl" >&HP;/GL</glossseealso @@ -459,8 +459,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;P&emend;age &emstart;D&emend;escription &emstart;L&emend;anguage (sidbeskrivningsspråk). PDL:er beskriver den grafiska representationen av en sida på ett abstrakt sätt. Innan den verkligen omvandlas till bläck som placeras på papper, så måste en PDL först "tolkas". För &UNIX;, är den viktigaste PDL:en &PostScript;. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-escp" +>Förkortning av &emstart;P&emend;age &emstart;D&emend;escription &emstart;L&emend;anguage (sidbeskrivningsspråk). PDL:er beskriver den grafiska representationen av en sida på ett abstrakt sätt. Innan den verkligen omvandlas till bläck som placeras på papper, så måste en PDL först "tolkas". För &UNIX;, är den viktigaste PDL:en &PostScript;. </para +><glossseealso otherterm="gloss-escp" >ESC/P</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-hpgl" >&HP;/GL</glossseealso @@ -476,8 +476,8 @@ >Bildpunkt</glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;Pic&emend;ture &emstart;El&emend;ement (bildelement); Den här termen beskriver den minsta delen av en rasterbild (antingen vid utskrift på papper eller som visas på en bildskärm via ett katodstrålerör eller LCD-element). Eftersom all grafisk- eller bildrepresentation på de här utmatningsenheterna består av bildpunkter, är värdena "ppi" (bildpunkter per tum) och DPI (punkter per tum) viktiga parametrar för totalkvaliteten och upplösningen av en bild.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-filter" +>Förkortning av &emstart;Pic&emend;ture &emstart;El&emend;ement (bildelement); Den här termen beskriver den minsta delen av en rasterbild (antingen vid utskrift på papper eller som visas på en bildskärm via ett katodstrålerör eller LCD-element). Eftersom all grafisk- eller bildrepresentation på de här utmatningsenheterna består av bildpunkter, är värdena "ppi" (bildpunkter per tum) och DPI (punkter per tum) viktiga parametrar för totalkvaliteten och upplösningen av en bild.</para +><glossseealso otherterm="gloss-filter" >Filter</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ghostscript" >Ghostscript</glossseealso @@ -506,8 +506,8 @@ >&PostScript;</glossterm> <glossdef ><para ->&PostScript; (ofta förkortat till "PS") är en de-facto standard i &UNIX;-världen för att skriva ut filer. Det utvecklades av Adobe och licensierades till skrivartillverkare och programvaruföretag.&newpara; Eftersom &PostScript;-specifikationerna publicerades av Adobe, finns det också "tredjeparts"-implementeringar av programvara som skapar och tolkar &PostScript; (en av de mest välkända bland fri programvara är Ghostscript, en kraftfull PS-tolk). </para> -<glossseealso otherterm="gloss-escp" +>&PostScript; (ofta förkortat till "PS") är en de-facto standard i &UNIX;-världen för att skriva ut filer. Det utvecklades av Adobe och licensierades till skrivartillverkare och programvaruföretag.&newpara; Eftersom &PostScript;-specifikationerna publicerades av Adobe, finns det också "tredjeparts"-implementeringar av programvara som skapar och tolkar &PostScript; (en av de mest välkända bland fri programvara är Ghostscript, en kraftfull PS-tolk). </para +><glossseealso otherterm="gloss-escp" >ESC/P</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-hpgl" >&HP;/GL</glossseealso @@ -525,8 +525,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;P&emend;ostScript &emstart;P&emend;rinter &emstart;D&emend;escription (Postscript-skrivarbeskrivning). PPD:er är ASCII-filer som lagrar all information om de särskilda funktionerna för en skrivare, samt definitioner av kommandon (Postscript eller PJL), som aktiverar en viss funktion (som att skriva ut dubbelsidigt).&newpara; Som förklaringen av förkortningen visar, så användes PPD:er ursprungligen bara för &PostScript;-skrivare. &CUPS; har utökat PPD-konceptet så att det gäller alla sorters skrivare.&newpara; PPD:er för &PostScript;-skrivare tillhandahålls av skrivartillverkarna. De kan användas tillsammans med &CUPS; och KDEPrint för att få tillgång till alla funktioner i en &PostScript;-skrivare. KDEPrint-gruppen rekommenderar att använda PPD:er som ursprungligen var avsedda att användas tillsammans med &Microsoft; Windows NT.&newpara; PPD:er för skrivare som inte använder Postscript, &emstart;behöver&emend; ett tillhörande "filter" för att omvandla &PostScript;-utskriftsfilerna till ett format som kan sväljas av enheten som inte använder Postscript. De här kombinationerna av PPD:er och filter är inte (ännu) tillgängliga från tillverkarna. Efter initiativet av &CUPS;-utvecklarna att använda PPD:er, var gemenskapen för fri programvara kreativa nog att snabbt ta fram stöd för de flesta skrivarmodeller som används för närvarande, via PPD:er och klassiska Ghostscript-filter. Men observera att utskriftskvaliteten varierar från "högkvalitativ fotografisk utmatning" (med Gimp-print och de flesta Epson bläckstråleskrivare) till "knappt läsbart" (med Foomatic-aktiverade Ghostscript-filter för skrivarmodeller som kallas "paperweight" i databasen hos Linuxprinting.org). </para> -<glossseealso otherterm="gloss-cups" +>Förkortning av &emstart;P&emend;ostScript &emstart;P&emend;rinter &emstart;D&emend;escription (Postscript-skrivarbeskrivning). PPD:er är ASCII-filer som lagrar all information om de särskilda funktionerna för en skrivare, samt definitioner av kommandon (Postscript eller PJL), som aktiverar en viss funktion (som att skriva ut dubbelsidigt).&newpara; Som förklaringen av förkortningen visar, så användes PPD:er ursprungligen bara för &PostScript;-skrivare. &CUPS; har utökat PPD-konceptet så att det gäller alla sorters skrivare.&newpara; PPD:er för &PostScript;-skrivare tillhandahålls av skrivartillverkarna. De kan användas tillsammans med &CUPS; och KDEPrint för att få tillgång till alla funktioner i en &PostScript;-skrivare. KDEPrint-gruppen rekommenderar att använda PPD:er som ursprungligen var avsedda att användas tillsammans med &Microsoft; Windows NT.&newpara; PPD:er för skrivare som inte använder Postscript, &emstart;behöver&emend; ett tillhörande "filter" för att omvandla &PostScript;-utskriftsfilerna till ett format som kan sväljas av enheten som inte använder Postscript. De här kombinationerna av PPD:er och filter är inte (ännu) tillgängliga från tillverkarna. Efter initiativet av &CUPS;-utvecklarna att använda PPD:er, var gemenskapen för fri programvara kreativa nog att snabbt ta fram stöd för de flesta skrivarmodeller som används för närvarande, via PPD:er och klassiska Ghostscript-filter. Men observera att utskriftskvaliteten varierar från "högkvalitativ fotografisk utmatning" (med Gimp-print och de flesta Epson bläckstråleskrivare) till "knappt läsbart" (med Foomatic-aktiverade Ghostscript-filter för skrivarmodeller som kallas "paperweight" i databasen hos Linuxprinting.org). </para +><glossseealso otherterm="gloss-cups" >&CUPS;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-linuxprintingorg" >Linuxprinting.org</glossseealso @@ -554,8 +554,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;Printer&emend;-&emstart;M&emend;anagement &emstart;I&emend;nformation &emstart;B&emend;ase (informationsbas för skrivarhantering). Skrivar-MIB anger att antal parametrar som ska lagras i skrivaren för åtkomst via närtverket. Det här är användbart om många (i vissa fall bokstavligen tusentals) nätverksskrivare hanteras centralt med hjälp av SNMP (Simple Network Management Protocol).</para> -<glossseealso otherterm="gloss-pwg" +>Förkortning av &emstart;Printer&emend;-&emstart;M&emend;anagement &emstart;I&emend;nformation &emstart;B&emend;ase (informationsbas för skrivarhantering). Skrivar-MIB anger att antal parametrar som ska lagras i skrivaren för åtkomst via närtverket. Det här är användbart om många (i vissa fall bokstavligen tusentals) nätverksskrivare hanteras centralt med hjälp av SNMP (Simple Network Management Protocol).</para +><glossseealso otherterm="gloss-pwg" >PWG</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-snmp" >SNMP</glossseealso @@ -569,8 +569,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;P&emend;rinter &emstart;W&emend;orking &emstart;G&emend;roup (arbetsgruppen för utskrift). PWG är en löst sammansatt grupp representanter från utskriftsföretag, som under de senaste åren har utvecklat olika standarder som har att göra med utskrift via nätverk. Dessa accepterades senare av IETF som RFC-standarder, till exempel "skrivar-MIB" och IPP.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-postscript" +>Förkortning av &emstart;P&emend;rinter &emstart;W&emend;orking &emstart;G&emend;roup (arbetsgruppen för utskrift). PWG är en löst sammansatt grupp representanter från utskriftsföretag, som under de senaste åren har utvecklat olika standarder som har att göra med utskrift via nätverk. Dessa accepterades senare av IETF som RFC-standarder, till exempel "skrivar-MIB" och IPP.</para +><glossseealso otherterm="gloss-postscript" >&PostScript;</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ipp" >IPP</glossseealso @@ -596,8 +596,8 @@ >Rasterbild</glossterm> <glossdef ><para ->Varje bild på ett fysiskt medium består av ett mönster med enskilda punkter i olika färger och (ibland) storlekar. Det här kallas en "rasterbild".&newpara; Detta skiljer sig från en "vektorbaserad bild", där grafiken beskrivs i form av kontinuerliga kurvor, skuggor, former och fyllda figurer, som representeras av matematiska formler. Vektorbaserade bilder har ofta mindre filstorlek, och deras storlek kan ändras utan förlust av information och kvalitet - men de kan inte skrivas ut direkt, utan måste alltid först "behandlas" eller "omvandlas" till en rasterbild med den givna upplösningen som utskriftsenheten klarar av. Den här omvandlingen görs med en rasterbildbehandling (RIP, ofta programvaran Ghostscript) eller någon annan form av filtrering.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-pixel" +>Varje bild på ett fysiskt medium består av ett mönster med enskilda punkter i olika färger och (ibland) storlekar. Det här kallas en "rasterbild".&newpara; Detta skiljer sig från en "vektorbaserad bild", där grafiken beskrivs i form av kontinuerliga kurvor, skuggor, former och fyllda figurer, som representeras av matematiska formler. Vektorbaserade bilder har ofta mindre filstorlek, och deras storlek kan ändras utan förlust av information och kvalitet - men de kan inte skrivas ut direkt, utan måste alltid först "behandlas" eller "omvandlas" till en rasterbild med den givna upplösningen som utskriftsenheten klarar av. Den här omvandlingen görs med en rasterbildbehandling (RIP, ofta programvaran Ghostscript) eller någon annan form av filtrering.</para +><glossseealso otherterm="gloss-pixel" >Bildpunkt</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ghostscript" >Ghostscript</glossseealso @@ -617,8 +617,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;R&emend;aster &emstart;I&emend;mage &emstart;P&emend;rocess(or) (rasterbildbehandling). Om uttrycket används i utskriftssammanhang, betyder "RIP" en hårdvaru- eller programvaruenhet som konverterar &PostScript; (eller andra utskriftsformat som representeras med något av de andra sidbeskrivningsspråken som inte baseras på raster) till en rasterbild på ett sådant sätt att den kan accepteras av "utskriftsenheten" i skrivaren.&newpara; En &PostScript;-skrivare innehåller sin egen PostScript-RIP. En RIP kan både finnas i en skrivare och utanför den.&newpara; För många &UNIX;-system, är Ghostscript paketet som tillhandahåller en "RIP i programvara", som kör på värddatorn, och absorberar &PostScript; eller annan data som ska göras klar att skickas till utskriftsenheten (sålunda finns det ett uns sanning i uttrycket "Ghostscript gör din skrivare till en &PostScript;-skrivare", men det är förstås inte bokstavligen sant.)</para> -<glossseealso otherterm="gloss-filter" +>Förkortning av &emstart;R&emend;aster &emstart;I&emend;mage &emstart;P&emend;rocess(or) (rasterbildbehandling). Om uttrycket används i utskriftssammanhang, betyder "RIP" en hårdvaru- eller programvaruenhet som konverterar &PostScript; (eller andra utskriftsformat som representeras med något av de andra sidbeskrivningsspråken som inte baseras på raster) till en rasterbild på ett sådant sätt att den kan accepteras av "utskriftsenheten" i skrivaren.&newpara; En &PostScript;-skrivare innehåller sin egen PostScript-RIP. En RIP kan både finnas i en skrivare och utanför den.&newpara; För många &UNIX;-system, är Ghostscript paketet som tillhandahåller en "RIP i programvara", som kör på värddatorn, och absorberar &PostScript; eller annan data som ska göras klar att skickas till utskriftsenheten (sålunda finns det ett uns sanning i uttrycket "Ghostscript gör din skrivare till en &PostScript;-skrivare", men det är förstås inte bokstavligen sant.)</para +><glossseealso otherterm="gloss-filter" >Filter</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-ghostscript" >Ghostscript</glossseealso @@ -653,8 +653,8 @@ ></glossterm> <glossdef ><para ->Förkortning av &emstart;S&emend;imple &emstart;N&emend;etwork &emstart;M&emend;anagement &emstart;P&emend;rotocol (enkelt nätverkshanteringsprotokoll). SNMP används på många platser för att hantera alla typer av nätverksnoder (värddatorer, routrar, växlar, förmedlingsnoder, skrivare ...) med fjärrstyrning.</para> -<glossseealso otherterm="gloss-pwg" +>Förkortning av &emstart;S&emend;imple &emstart;N&emend;etwork &emstart;M&emend;anagement &emstart;P&emend;rotocol (enkelt nätverkshanteringsprotokoll). SNMP används på många platser för att hantera alla typer av nätverksnoder (värddatorer, routrar, växlar, förmedlingsnoder, skrivare ...) med fjärrstyrning.</para +><glossseealso otherterm="gloss-pwg" >PWG</glossseealso > <glossseealso otherterm="gloss-printermib" >Skrivar-MIB</glossseealso @@ -722,8 +722,8 @@ >Utskrift enligt System V-stil</glossterm> <glossdef ><para ->Det här är den andra varianten av traditionell &UNIX;-utskrift (i motsats till utskrift enligt BSD-stil). Det använder en annan uppsättning med kommandon (lp, lpadmin, ...) än BSD, men skiljer sig inte i grunden från det. Gapet mellan de två är dock stort nog för att de inte ska fungera ihop, så att en BSD-klient inte kan skriva ut till en utskriftsserver enligt System V-stil utan ytterligare anpassning... Det är meningen att IPP ska undanröja den här svagheten, och några till. </para> -<glossseealso otherterm="gloss-bsdstyleprinting" +>Det här är den andra varianten av traditionell &UNIX;-utskrift (i motsats till utskrift enligt BSD-stil). Det använder en annan uppsättning med kommandon (lp, lpadmin, ...) än BSD, men skiljer sig inte i grunden från det. Gapet mellan de två är dock stort nog för att de inte ska fungera ihop, så att en BSD-klient inte kan skriva ut till en utskriftsserver enligt System V-stil utan ytterligare anpassning... Det är meningen att IPP ska undanröja den här svagheten, och några till. </para +><glossseealso otherterm="gloss-bsdstyleprinting" ><acronym >Utskrift enligt BSD-stil</acronym ></glossseealso diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/index.docbook new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/index.docbook --- old/khelpcenter-19.12.0/po/sv/docs/khelpcenter/index.docbook 2019-12-06 01:15:46.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/sv/docs/khelpcenter/index.docbook 2020-01-07 01:45:43.000000000 +0100 @@ -1086,8 +1086,7 @@ >Översättning Johan Thelmén <email >[email protected]</email ></para -> -&underFDL; &underGPL; </sect1> +> &underFDL; &underGPL; </sect1> </chapter> diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/zh_CN/khelpcenter5.po new/khelpcenter-19.12.1/po/zh_CN/khelpcenter5.po --- old/khelpcenter-19.12.0/po/zh_CN/khelpcenter5.po 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/zh_CN/khelpcenter5.po 2020-01-07 01:45:26.000000000 +0100 @@ -12,15 +12,14 @@ "Project-Id-Version: kdeorg\n" "Report-Msgid-Bugs-To: https://bugs.kde.org\n"; "POT-Creation-Date: 2019-07-12 02:38+0200\n" -"PO-Revision-Date: 2019-11-19 23:13\n" -"Last-Translator: Guo Yunhe (guoyunhe)\n" +"PO-Revision-Date: 2020-01-04 21:51\n" +"Last-Translator: FULL NAME <EMAIL@ADDRESS>\n" "Language-Team: Chinese Simplified\n" "Language: zh_CN\n" "MIME-Version: 1.0\n" "Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n" "Content-Transfer-Encoding: 8bit\n" "Plural-Forms: nplurals=1; plural=0;\n" -"X-Generator: crowdin.com\n" "X-Crowdin-Project: kdeorg\n" "X-Crowdin-Language: zh-CN\n" "X-Crowdin-File: /kf5-stable/messages/applications/khelpcenter5.pot\n" diff -urN '--exclude=CVS' '--exclude=.cvsignore' '--exclude=.svn' '--exclude=.svnignore' old/khelpcenter-19.12.0/po/zh_TW/khelpcenter5.po new/khelpcenter-19.12.1/po/zh_TW/khelpcenter5.po --- old/khelpcenter-19.12.0/po/zh_TW/khelpcenter5.po 2019-12-06 01:15:43.000000000 +0100 +++ new/khelpcenter-19.12.1/po/zh_TW/khelpcenter5.po 2020-01-07 01:45:27.000000000 +0100 @@ -17,7 +17,7 @@ "POT-Creation-Date: 2019-07-12 02:38+0200\n" "PO-Revision-Date: 2019-03-12 20:58+0800\n" "Last-Translator: pan93412 <[email protected]>\n" -"Language-Team: Chinese <[email protected]>\n" +"Language-Team: Chinese <[email protected]>\n" "Language: zh_TW\n" "MIME-Version: 1.0\n" "Content-Type: text/plain; charset=UTF-8\n"
