Så står vi där igen - mellan vad som är möjligt och vad som är önskvärt. Hur en sosse 
än vänder sej, har han rumpan bak. Ett högst pragmatiskt sätt, detta, att lösa 
vägproblemen - för de finns och är viktiga att åtgärda. Men behövs de mer än insatser 
i skola och omsorg? Det starka intresset för vägbyggen i Västra Götaland är ett 
regionalt utvecklingsintresse, stött av många aktörer, som man brukar uttrycka sej. 
Inte minst LO har agerat för att få till bättre infrastruktur. Och det är ju statliga 
pengar man försöker få del av, till skillnad från vård och skola som sköts 
landstingskommunalt och kommunalt.  

Man kan alltid fråga sej vad som händer om privata intressen vill använda någon 
liknande idé när det gäller vård. Vart leder det i längden?

Men det bästa får inte bli det godas fiende. Ofta och med gott resultat har det 
offentligas stabilitet används för att skapa möjligheter för nya investeringar i 
infrastruktur. Arpanet är ett exempel på det. Därför är det också ok att använda den 
här modellen här, tycker jag. Det hänger på att bedömningarna görs på ett sätt som är 
rimligt och tar hänsyn till att den högkonjunktur vi befinner oss i nu, inte varar för 
evigt. Det är viktigt att inte lägga för mycket på kommande generationers ekonomiska 
axlar. För att inte säga på kommande borgerliga majoriteters slösaktiga axlar.

Lagom är förvisso bäst för en sosse.
 
För mej är privata och "del-privata" lösningar okej, så länge det offentliga har 
kontrollen. Har det offentliga någon sådan kontroll i den här modellen? Det finns 
mycket jag inte vet. 

Cecilia - tänker ibland genom fingrarna...  

Cecilia Dalman Eek, Socialdemokraterna i Göteborg, Heurlins pl 9; 413 01 Gbg. 
Tel +46 31 339 63 04 (-00); 0706-554859; fax +46 31 339 63 01.
www.goteborg.sap.se 
Bostad: Tideräkningsgatan 12, 415 10 Göteborg. Tel +46 31 488322
Alternativ svarsadress: [EMAIL PROTECTED]

>>> [EMAIL PROTECTED] 01-01-24 19:07 >>>
Ang. PPP.

Jag anser att PPP är en urusel form av finansiering. Det är det privata som tar den 
finasiella
risken med ett bygge och det är de som kammar hem den förmodade vinsten. Eftersom den
offentliga sektorn är mer kreditvärdig (har mer pengar) än någon annan finansiär så 
borde
vägbygget betalas med offentliga medel (om inte vägen drivs i privat regi (privat
avgiftsbelagd väg)).
Med PPP så undgår väg/järnvägs-byggen utgiftstaken medan andra offentliga 
investeringar (tex
sjukhus, skolor och utbildningssatsningar) gör det inte.
De senare investeringarna får alltså stryka på foten i framtiden när notan från PPP 
skall
betalas eftersom de inte behandlas på samma sätt i budgetprocessen.
Vi vet alla att betslutsfattande inte alltid är en demokratisk process utan de grupper 
som
hörs mest har betydligt större inflytande än övriga. Svenska vägföreningen
(http://www.vagforeningen.se/) har varit mycket framgångsrika för att lobba för sin 
sak. Bakom
denna förening står bla byggbolag som kanske får bygga en väg betald med PPP.
Mvh Mattias



Reply via email to