Author: benny Date: 2007-01-15 18:05:28 +0000 (Mon, 15 Jan 2007) New Revision: 24487
Added: thunar/trunk/docs/manual/eu/ Modified: thunar/trunk/ChangeLog thunar/trunk/configure.in.in thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am Log: 2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]> * configure.in.in, docs/manual/Makefile.am, docs/manual/eu/: Integrate the basque translations of the manual. Modified: thunar/trunk/ChangeLog =================================================================== --- thunar/trunk/ChangeLog 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev 24486) +++ thunar/trunk/ChangeLog 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -1,5 +1,10 @@ 2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]> + * configure.in.in, docs/manual/Makefile.am, docs/manual/eu/: + Integrate the basque translations of the manual. + +2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]> + * thunar-vfs/thunar-vfs-thumb-jpeg.c: Fix data parameter types for tvtj_exif_get_ushort() and tvtj_exif_get_ulong(). Modified: thunar/trunk/configure.in.in =================================================================== --- thunar/trunk/configure.in.in 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev 24486) +++ thunar/trunk/configure.in.in 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -418,6 +418,9 @@ docs/manual/es/Makefile docs/manual/es/Thunar.xml docs/manual/es/images/Makefile +docs/manual/eu/Makefile +docs/manual/eu/Thunar.xml +docs/manual/eu/images/Makefile docs/manual/fr/Makefile docs/manual/fr/Thunar.xml docs/manual/fr/images/Makefile Modified: thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am =================================================================== --- thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev 24486) +++ thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -3,6 +3,7 @@ SUBDIRS = \ C \ es \ + eu \ fr \ ja \ ru \ Copied: thunar/trunk/docs/manual/eu (from rev 24483, thunar/trunk/docs/manual/es) Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am =================================================================== --- thunar/trunk/docs/manual/es/Makefile.am 2007-01-15 16:01:04 UTC (rev 24483) +++ thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -3,7 +3,7 @@ SUBDIRS = \ images -TARGET_DIR = $(datadir)/doc/Thunar/html/es +TARGET_DIR = $(datadir)/doc/Thunar/html/eu STYLESHEET = ../thunar.xsl DOCUMENT = Thunar.xml Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in =================================================================== --- thunar/trunk/docs/manual/es/Thunar.xml.in 2007-01-15 16:01:04 UTC (rev 24483) +++ thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -4,11 +4,11 @@ <!ENTITY version "@PACKAGE_VERSION@"> <!ENTITY application "@PACKAGE_NAME@"> ]> -<article id="index" lang="es"> +<article id="index" lang="eu"> <!-- Header --> <articleinfo> - <title>Gestor de archivos Thunar</title> + <title>Thunar Fitxategi Kudeatzailea</title> <pubdate>&date;</pubdate> @@ -18,16 +18,10 @@ <year>2006</year> <year>2007</year> <holder>Benedikt Meurer</holder> - </copyright><copyright><year>2006</year><holder>José M ([EMAIL PROTECTED])</holder></copyright> + </copyright> <legalnotice id="legalnotice"> - <para> - Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document - under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.1 or - any later version published by the Free Software Foundation; with no - Invariant Sections, with no Front-Cover Texts, and with no Back-Cover - Texts. The complete license text is available from the <ulink type="http" url="http://www.gnu.org/">Free Software Foundation</ulink>. - </para> + <para>Baimena ematen da dokumentu gau Free Software Foundation-en argitaratutako GNU Dokumentazio Libre Lizentziaren 1.1 bertsioak edo berriagoek ezarritako terminoetan kopiatu, zabaldu eta/edo eraldatzeko.Lizentzi testu osoa eskuragarri dago <ulink type="http" url="http://www.gnu.org/">Free Software Foundation</ulink> webgunean.</para> </legalnotice> <authorgroup> @@ -37,32 +31,28 @@ <affiliation> <address><email>[EMAIL PROTECTED]</email></address> <orgname>os-cillation</orgname> - <orgdiv>System development</orgdiv> - <jobtitle>Software developer</jobtitle> + <orgdiv>Sistema garapena</orgdiv> + <jobtitle>Software garatzailea</jobtitle> </affiliation> </author> </authorgroup> - <releaseinfo>Este manual describe la versión @PACKAGE_VERSION@ de @PACKAGE_NAME@</releaseinfo> + <releaseinfo>Manual honek @PACKAGE_NAME@ -ren @PACKAGE_VERSION@ bertsioa azaltzen du.</releaseinfo> </articleinfo> <sect1 id="intro"> - <title>Introdución a @PACKAGE_NAME@</title> + <title>@PACKAGE_NAME@ -ra sarrera</title> - <para> - Thunar is a new modern file manager for the Xfce Desktop Environment. Thunar has been designed from the ground up to - be fast and easy-to-use. Its user interface is clean and intuitive, and does not include any confusing or useless - options by default. Thunar is fast and responsive with a good start up time and folder load time. - </para> + <para>Thunar Xfce Idazmahai Ingurunearen fitxategi kudeatzaile berria da. Thunar behe mailatik azkarra eta erabilerraza izateko diseinatua izan da. Bere erabiltzaile interfazea garbia eta intuitiboa da, eta ez du lehenespen bezala nahasi dezaketen edo erabilera urriko aukerarik. Thunar azkarra da eta erantzun bizkorra du bai abiaraztean bai karpetak kargatzeko denboran.</para> - <para>El gestor de archivos Thunar de tal modo proporciona un punto de acceso integrado a tus archivos y aplicaciones. Puede usar el gestor de archivos para lo siguiente:</para> + <para>Thunar fitxategi kudeatzaileak zure fitxategi eta aplikazioetara sarrera integratu bat ematen du. Fitxategi kudeatzailea hurrengoa egiteko erabil dezakezu:</para> <itemizedlist> - <listitem>Crear directorios y documentos.</listitem> - <listitem>Mostrar sus archivos y directorios.</listitem> - <listitem>Manipular sus archivos y directorios</listitem> - <listitem>Ejecutar y manejar actiones personalizadas.</listitem> - <listitem>Acceder a medios extraíbles.</listitem> + <listitem>Karpeta eta dokumentuak sortu.</listitem> + <listitem>Zure fitxategi eta karpetak bistarazi.</listitem> + <listitem>Zure fitxategi eta karpetak kudeatu.</listitem> + <listitem>Ekintza pertsonalizatuak abiarazi eta kudeatu.</listitem> + <listitem>Sarrera Gailu Aldagarria.</listitem> </itemizedlist> </sect1> @@ -290,52 +280,52 @@ <sect1 id="advanced-topics"> - <title>Acciones avanzadas.</title> + <title>Gomendio Aurreratuak</title> <sect2 id="the-unix-file-system"> - <title>El Sistema de Archivos UNIX</title> + <title>UNIX Fitxategi Sistema</title> - <para>Aunque que el gestor de archivos Thunar hace un buen trabajo en la abstracción de los detalles del sistema de archivos subyacentes, de modo que el susuario no tiene que preocuparse de ellos, es, a veces útil entender los conceptos básicos para entender el cuadro completo. Esta sección intenta dar una introducción a los conceptos del sistema de archivos UNIX, el cual es usado hoy en día por todas las encarnaciones de UNIX, incluyendo Linux.</para> + <para>Naiz Thunar fitxategi kudeatzaileak lan on bat egiten duenez fitxategi sistemaren xehetasunak abstraitzen, horrela erabiltzailea ez da hauetaz arduratu behar, batzuetan erabilgarri da oinarrizko kontzeptu ulertzea. Atal honek UNIX fitxategi sistemaren kontzeptuetara sarrera labur bat da, hau gaur egungo UNIX antzeko guztiek erabiltzen dutena LINUX barne.</para> <sect3 id="folders-and-paths"> - <title>Directorios y rutas</title> + <title>Karpetak eta Bideak</title> - <para>En un sistema de archivos UNIX todos los directorios se ordenan en una estructura de árbol invertido que se ramifica hacia abajo desde un direcotrio único superior, llamado <emphasis>directorio raíz (root)</emphasis> (el término <emphasis>directorio</emphasis> es usuado a menudo en ligar de <emphasis>carpeta</emphasis>) y mostrado como <guilabel>Sistema de Archivos</guilabel> en Thunar. Esto significa que puede llegar desde un directorio a otro cualquiera recorriendo el árbol hacia arriba hasta encontrar un punto comúm, y después bajar por el árbol a través de los apropiados subdirectorios hasta alcanzar su objetivo.</para> + <para>UNIX fitxategi sistema batetan karpeta guztiak <emphasis>erro direktorioa</emphasis> hasten den alderantzizko zuhaitz estruktura batetan kokatzen dira (sarritan <emphasis>directorio</emphasis> terminoa <emphasis>karpeta</emphasis>-ren ordez erabiltzen da) eta thunar-en <guilabel>Fitxategi Sistema</guilabel> bezala bistaratzen dira. Honek karpeta batetik bestera mugitzeko batzen dituen puntu arte zuhaitzean gora igoaz eta gero helburu duzun karpetara sartuaz lor dezakezula.</para> - <para>La posición de cualquier archivo o arpeta en el árbol puede ser descrit por su <emphasis>path</emphasis> o ruta. El <emphasis>path</emphasis> es la lista de las carpetas que tendrías que recorrer descendiendo desde el directorio raíz para llegar al archivo o carpeta de destino. Por ejemplo, <filename role="directory">/home/luke</filename> es la subcarpeta <filename role="directory">luke</filename> de la subcarpeta <filename role="directory">home</filename> del directorio raíz, y <filename>/home/luke/myfile.txt</filename> es el archivo <filename>myfile.txt</filename> en esa subcarpeta. The leading <filename role="directory">/</filename> en estas rutas representa la carpeta raíz.</para> + <para>Zuhaitzean edozein karpeta edo fitxategiren kokalekua bere <emphasis>bidearen</emphasis> bidez azaldu daiteke. Bidea fitxategi edo karpeta horretara ailatzeko erro direktoriotik jaitsi behar diren karpeten izenek sortzen dute. Adibidez <filename role="directory">/home/luke</filename> <filename role="directory">home</filename> lehen mailako karpetaren <filename role="directory">luke</filename>azpidirektorioa da, eta <filename>/home/luke/myfile.txt</filename> karpeta honetako filename>myfile.txt</para> - <para>Cada usuario tiene su propia carpeta para guardar su configuración y archivos personales. Esta carpeta se llama <emphasis>carpeta personal</emphasis> y es mostrada en Thunar como un icono especian con el nombre de conexión de los usuarios. Esta carpeta es simila a la conocida <guilabel>Mis Documentos</guilabel> en Windows. Las <emphasis>carpeta personal</emphasis> de los usuarios en un sistema están usualmente localizadas en el directorio <filename role="directory">/home</filename>. Por ejemplo, <filename role="directory">/home/luke</filename> sería la carpeta personal del usuario de nombre de conexión <filename role="directory">luke</filename>, mientras que <filename role="directory">/home/jane</filename> sería la carpeta personal del usuarion con nombre de conexión <filename role="directory">jane</filename>.</para> + <para>Erabiltzaile bakoitzak bere karpeta pertsonala du bere fitxategi eta ezarpen pertsonalak mantentzeko. Karpeta honi <emphasis>etxe direktorioa</emphasis> eta Thunar-en erabiltzaile izena et ikono berezi batez bistaratzen da. Karpeta hau Windows-eko <guilabel>Nire Dokumentuak</guilabel> karpetaren antzerakoa da.Erabiltzaile ezberdinen <emphasis>etxe direktorioak</emphasis> <filename role="directory">/home</filename> karpetaren barnean kokatzen dira. Adibidez <filename role="directory">/home/luke</filename> karpeta <filename role="directory">luke</filename> erabiltzailearen etxe direktorioa izan beharko litzateke eta <filename role="directory">/home/jane</filename> karpeta <filename role="directory">jane</filename> erabiltzailearen etxe direktorioa izan beharko litzateke.</para> </sect3> <sect3 id="file-types"> - <title>Tipos de archivo</title> + <title>Fitxategi Motak</title> - <para>Puede que haya oído que todo es un archivo en UNIX. Esto es verdadero para la mayoría de los objetos presentes un sistema de archivos UNIX de hoy en día. De hecho, incluso los dispositivos de hardware están representados como archivis especiales. Aunque puede que esto no tenga sentido a primera vista, es uno de los putos fuertes de UNIX y sus derivados, y ha ayudado a mantener un simple motor a lo largo de los años donde otros sistemas operativos han tenido que introducir nuevos conceptos para cada nueva tecnología.</para> + <para>Ziurrenik dagoeneko entzuna duzu UNIX sistemetan dena fitxategi bat dela. Hau UNIX sistematan dauden elementu gehienentzat egoa da. Praktikan gailuak ere fitxategi berezien bidez errepresentatzen dira. Nahiz honek hasiera batetan zentzurik ez duela iruditu UNIX eta aldagaien puntu indartsuenetako bat da eta beste sistema eragileek teknologia berri bakoitzagatik kontzeptu berriak sartu behar dituzten bitartean honek urteen zehar muin sinple bat mantentzen lagundu du.</para> - <para>Estas son los cuatro tipos de archivos más importantes en un sistema de archivos UNIX.</para> + <para>Hauek dira UNIX fitxategi sistemako 4 fitxategi mota garrantzitsuenak.</para> <sect4 id="file-types-ordinary-files"> - <title>Arvhicos corrientes</title> + <title>Fitxategiak Arruntak</title> - <para>Un archivo corriente puede contener texto, un programa, u otros datos, esto incluye imágenes, archivos de audio, documentos de oficina y archivos de vídeo. El término <emphasis>archivo</emphasis> es a menudo usado para referirse a un archivo ordinario.</para> + <para>Fitxategi arrunt batek testua, programa bat edo beste datu batzuek izan ditzake, irudi fitxategiak, audio fitxategiak, ofizina dokumentuak eta bideo fitxategiak barne.<emphasis>Fitxategia</emphasis> terminoa fitxategi arruntez aritzeko erabiltzen da.</para> </sect4> <sect4 id="file-types-folder-files"> - <title>Folder Files</title> + <title>Karpeta Fitxategiak</title> - <para>Las carpetas son también archivos en un sitema de archivos UNIX. Para ser exactos, una carpeta es un archivo especial, que contiene un mapa con el nombre y una referencia de cada archivo contenido dentro de esta carpeta.</para> + <para>Karpetak ere fitxategiak dira UNIX sistemetan. Zehazki karpetak fitxategi bereziak dira zeinek karpeta horretako edozein fitxategiren fitxategi erreferentzien fitxategi izenen mapatze bat duen.</para> </sect4> <sect4 id="file-types-symbolic-link-files"> - <title>Symbolic Link Files</title> + <title>Lotura Sinboliko Fitxategiak</title> - <para>Un enlace simbólico (a menudo llamado <emphasis>symlink</emphasis>) es un archivi especial que contiene una ruta a otro archivo en el sistema de archivos. Por lo tanto, los enlaces simbólicos no contienen información útil, sólo apuntan a otro archivo.</para> + <para>Lotura sinbolikoa (baita <emphasis>symlink</emphasis> deiturikoak) fitxategi sistemako beste fitxategi batera bidea duen fitxategi berezi bat da. Lotura sinboliko fitxategiek beraz ez dute bere buruaren informazio erabilgarririk baina beste fitxategi batzuei egiten diote erreferentzia.</para> </sect4> <sect4 id="file-types-device-files"> - <title>Archivos de Dispositivos</title> + <title>Gailu Fitxategiak</title> - <para>Como mencionamos anteriormente, a la mayoría de los disposistivos de hardware, también se accede a través del sistema de archivos. Estos archivos especiales de disposistivos están usualmente localizados en el directorio <filename role="directory">/dev</filename>ename>. Por ejemplo, el archivo especial <filename>/dev/hda</filename> representa el primer disco IDE disk en Linux.</para> + <para>Lehen esan dugunez gailuak (gehienak) ere fitxategi sistemaren bidez eskuratzen dira. Fitxategi berezi hauek normalean <filename role="directory">/dev</filename> karpetan gordetzen dira. Adibidez <filename>/dev/hda</filename> fitxategi bereziak Linux-en lehenengo IDE diskoa adierazten du.</para> </sect4> </sect3> </sect2> @@ -343,123 +333,106 @@ <sect1 id="faq"> - <title>Preguntas frecuentes</title> + <title>Sarri Egindako Galderak</title> - <para>Esta sección intenta reunir las numerasosas preguntas frecuentes que tienen que ver con el trabajo con Thunar. Si conoce alguna pregunta que no está en esta página, por favor <ulink type="http" url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">archive una petición</ulink>.</para> + <para>Atal honen helburua Thunar erabiltzaileen arten gehien egiten diren galderen bilduma egitea da. Hemen egon beharko zen eta ez dagoen galdera baten bat ezagutuaz gero , mesedez <ulink type="http" url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">eskaera bat</ulink> bete.</para> <sect3 id="faq-executables"> - <title>¿Por qué Thunar no ejecuta los archivos marcado como ejecutables?</title> + <title>Zergaitik Thunar-ek ez ditu abiarazgarri diren fitxategiak abiarazten?</title> - <para>Por razones de seguridad, Thunar solo ejecuta archivos del tipo <literal>application/x-desktop</literal>, <literal>application/x-executable</literal> y <literal>application/x-shellscript</literal>. Para archivos del escritorio, su ejecución será solo permitida si el archivo es del tipo <literal>Application</literal> y una línea <literal>Exec</literal> válida es dada, o de tipo <literal>Link</literal> una una línea <literal>URL</literal> válida es dada. Para otros tipos esta característica está disponible si el archivo está marcado como ejecutable para el usuario actual.</para> + <para>Segurtasun arrazoiak medio Thunar-ek bakarrik <literal>application/x-desktop</literal>, <literal>application/x-executable</literal> eta <literal>application/x-shellscript</literal> motatako fitxategiak abiarazten ditu. Idazmahai fitxategien kasuan abiarazteko gaitasuna bakarrik <literal>Application</literal> motakoa eta baliozko <literal>Exec</literal> lerro bat duena edo <literal>Lotura</literal>motakoa eta baliozko <literal>URL</literal> bat ematean egongo da aktibaturik. Beste fitxategi motentzat gaitasun hau erabiltzaileak fitxategia abiarazgarri egin badu bakarrik aktibatuko da.</para> - <para>Fíjese en que para para <literal>application/x-executable</literal> y <literal>application/x-shellscript</literal>, lo tipos de los archivos no necesitan coincidir realmente con estos tipos exactamente, pero es suficiente si el tipo detectado tiene un padre coincide con uno de los dos tipos listados arriba, o si su MIME-type es un alias de uno de los de arriba</para> + <para>Kontutan izan ere <literal>application/x-executable</literal> eta <literal>application/x-shellscript</literal> motentzat, fitxategi mota ez dela zehazki mota hauetako izan behar, baina aski da atzemandako motak goian zerrendaturiko bi motako baten azpi mota bat bada, edo MIME-mota bi horien ezizen bat bada.</para> </sect3> <sect3 id="faq-metadata"> - <title>¿Dónde almacena Thunar los metadatos asociados con los archivos?</title> + <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek fitxategiekin loturiko metadatak?</title> - <para>Thunar asocia varios parámetros con archivos/carpetas, a las cuales llamamamos metadatos. Estos metadatos para todos los archivos se alamacenan en archivo de base de datos, que es llamado el metaarchivo. La base de datos está almacenada en <filename>$XDG_CACHE_HOME/Thunar/metafile.tdb</filename> y puede examinarse usando <command>tdbtool</command>, que es parte de la distribución de Thunar (localizada en <filename role="directory">tdb/</filename>).</para> + <para>Thunar-ek fitxategi/karpetekin zenbait ezarpen batzen ditu, honi metadata deitzen diogu. Fitxategi guztien metadata hau metafile izeneko tbd datubase batetan gordetzen dira. Datubase hau <filename>$XDG_CACHE_HOME/Thunar/metafile.tdb</filename>-en gordetzen da eta Thunar banaketaren zati den (<filename role="directory">tdb/</filename> azpidirektorioan kokatzen da)<command>tdbtool</command> erabiliaz ikusi daiteke.</para> </sect3> <sect3 id="faq-thunarrc"> - <title>¿Dónde almacena Thunar ls preferencias?</title> + <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek bere hobespenak?</title> - <para>Thunar almacena las preferencias configurables de usuario (y los parámetros ocultos) en un archivo <filename>.ini</filename>, que está localizado en <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/thunarrc</filename>, y que puede ser examinado usando un editor de texto. Vea <filename>docs/README.thunarrc</filename> para una descripción de varias preferencias.</para> + <para>Thunar-ek erabiltzaileak konfiguratu ditzaken ezarpenak (eta ezkutatze ezarpenak) <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/thunarrc</filename> karpetako <filename>.ini</filename> fitxategi batetan gordetzen ditu eta testu editore bat erabiliaz ikusi daitezke. Irakurri <filename>docs/README.thunarrc</filename> hobespen ezberdinen ikuspegi bat eskuratzeko.</para> </sect3> <sect3 id="faq-mouse-gestures"> - <title>¿Cómo usar los gestos de ratón en Thunar?</title> + <title>Nola erabili sagu keinuak Thunar-en?</title> - <para>Thunar ofrece un soporte básico para los <emphasis>gestos de ratón</emphasis> en su vista de iconos. Puede usar estos <emphasis>gestos de ratón</emphasis> pulsando el botón del medio (generalmente el de la rueda scroll) mietras que el puntero está en el área del fondo de la vista de iconos (cualquier área que no está cubierta por un icono o texto). Ahora puede mover el cursor en cuatro direcciones para realizar algunas acciones descritas abajo.</para> + <para>Thunar-en oinarrizko ezaugarriek <emphasis>sagu keinuak</emphasis> deitzen ditugunak onartzen ditu ikono ikuspegian. <emphasis>Sagu keinu</emphasis> hauek erabiltzeko saguaren markadorean ikono ikuspegiaren atzealdean (testu edo ikono bat ez dagoen edozein eremu) saguaren erdiko botoia (arruntean errubera) sakatua mantendu. Orain sagua mugitu dezakezu lau norabideetan behean zehazten diren zenbait ekintza egiteko.</para> <simplelist> - <member><guilabel>Izquierda</guilabel> - abre la carpeta visitada anteriormente</member> - <member><guilabel>Arriba</guilabel> - abre la carpeta padre</member> - <member><guilabel>Derecha</guilabel> - abre la siguiente carpeta visitada</member> - <member><guilabel>Abajo</guilabel> - recarga la carpeta actual</member> + <member><guilabel>Ezker</guilabel> aurretik ikusitako karpeta irekitzen du</member> + <member><guilabel>Gora</guilabel> -guraso karpeta irekitzen du</member> + <member><guilabel>Eskuinera</guilabel> - hurrengo ikusitako karpeta ireki</member> + <member><guilabel>Behera</guilabel> - uneko karpeta freskatu</member> </simplelist> </sect3> <sect3 id="faq-assign-keyboard-shortcuts"> - <title>¿Cómo asgino diferentes combinaciones de teclas</title> + <title>Nola ezarri ditzaket lastertekla ezberdinak?</title> - <para>Si quiere reasignar una combinación, Thunar soporta la forma estándar de GTK+ de cambiar las combinaciones de teclas: Simplemente colóquese en la opción del menú con el putero del ratón y pulse la combinación de teclas que usted quiera asignarle a esa opción del menú.</para> + <para>Lastertekla bat berrezarri nahiaz gero, Thunar-ek lasterteklak aldatzeko GTK+ modu estandarra onartzen du: sinpleki menu aukeraren gainean ipini sagu markatzailea eta sakatu berrezarri nahi duzun lastertekla.</para> - <para>Para borrar una combinación asignada, pulse la tecla <keycap>Backspace</keycap> mientras que está en la entrada del menú.</para> + <para>Teklatu ezarpen bat ezabatu nahiaz gero, sakatu <keycap>atzera-tekla</keycap> menu sarreran zaudenean.</para> - <para>Si la combinación de teclas no cambia, entonces debe habilitar la característica en GTK+. Puede hacerlo de tres formas:</para> + <para>Lastertekla ez balitz aldatuko, ezaugarri hau gaitu beharko duzu GTK+ -en. Hau hiru modu ezberdinetan egin daiteke:</para> <itemizedlist> <listitem> - <para>Si está usando Xfce 4.3 o superior puede activar <guilabel>Editable menu accelerators</guilabel> en el diálogo <guilabel>Configuración de la interfaz de usuario</guilabel></para> + <para>Xfce 4.3 edo berriago bat erabiltzen ari bazara <guilabel>Erabiltzaile Interfaze Hobespenetan</guilabel> <guilabel>Menu azeleradore editagarriak</guilabel> gaitu behar dituzu.</para> </listitem> <listitem> - <para>Si está usando GNOME puede activar <guilabel>Editable menu accelerators</guilabel> el el diálogo <guilabel>Menu and Toolbars</guilabel> del centro de control.</para> + <para>Baldin eta GNOME erabiltzen baduzu <guilabel> Menu eta tersnabarra</guilabel> kontrol gune elkarrizketan <guilabel>Menu azeleradore editagarriak</guilabel> gaitu ditzakezu.</para> </listitem> <listitem> - <para>Otra forma es poner lo siguiente en su archivo <filename>~/.gtkrc-2.0</filename> (cree el archivo si no existe): <screen>gtk-can-change-accels=1</screen>.</para> + <para>Bestela ipini hurrengo hau zure <filename>~/.gtkrc-2.0</filename> fitxategian (sortu ez balego):<screen>gtk-can-change-accels=1</screen></para> </listitem> </itemizedlist> </sect3> <sect3 id="faq-store-keyboard-shortcuts"> - <title>¿Dónde almacena thinar las combinaciones teclas</title> + <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek teklatu laster-markak?</title> - <para>Las combinaciones de teclas personalizadas están almacenadas en un formato estándar de combinaciones de teclas de GRK+ en un archivo localizado en <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/accels.scm</filename>. Las líneas que empiezan con <literal>;</literal> son comentarios. Vea la documentación de GTK+ para detalles acerca de este formato.</para> + <para>Laster tekla pertsonalizatuak GTK+ azelearadore mapa formatu estandarrean <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/accels.scm</filename> fitxategian gordetzen dira. <literal>;</literal>-ez hasten diren lerroak iruzkinak dira. Ikusi GTK+ dokumentazioa fitxategi formatuari buruzko xehetasunentzat.</para> - <para>Si usted es un administrador de paquetes o del sistema y quiere ofrecer una combinación de teclas para todo el sistema, es diferente que las combinaciones predeterminadas en Thunar, puede crear un archivo <filename>Thunar/accels.scm</filename> en uno de los in one of the <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar>. Por ejemplo, si <filename role="directory">/etc/xdg</filename> es parte de <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> (el predeterminado en la mayoría de distribuciones Linux), puede instalar combinaciones para todo el sistema en <filename>/etc/xdg/Thunar/accels.scm</filename>. Thunar cargará estas combinaciones de este archivo en su primera ejecución.</para> + <para>Pakete sortzailea edo sistema kudeatzailea izan eta Thunar-en lehenetsiriko laster teklak ez diren beste batzuk erabili nahi izanez gero, <filename>Thunar/accels.scm</filename> fitxategia sortu dezakezu <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar>-etako batetan. Adibidez, <filename role="directory">/etc/xdg</filename> direktorioa <envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> zati bat da (lehenetsia banaketa gehienetan, sistema guztirako laster teklak <filename>/etc/xdg/Thunar/accels.scm</filename> fitxategian ezarri ditzakezu. Thunar-ek abiaraztean laster teklak fitxategi horretatik irakurriko ditu.</para> </sect3> </sect1> <sect1 id="support"> - <title>Soporte</title> + <title>Lagundu</title> - <para>To comunicar un fallo o una sugerencia para esta aplicación o para su manual, use el sitema de seguimiento de fallos en <ulink url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">http://bugzilla.xfce.org/</ulink>. Recuerde que los comunicados útiles consiguen que se arreglen tales fallos, así que un comunicado útil de un fallo tiene dos características:</para> + <para>Aplikazio hau edo manual honi buruzko arazo baten berri eman edo gomendio bat egiteko <ulink url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">http://bugzilla.xfce.org/</ulink> arazo kudeaketa sistema erabili. Gogoratu arazo erreporte on bat konponbidea duena dela, beraz arazo erreporte on batek bi kualitate ditu:</para> <itemizedlist> <listitem> - <para><emphasis role="bold">Reproductivo.</emphasis> Si el desarrollador no puede ver el fallo por sí mismo para comprobar que existe, lo más probable es que no pueda arreglarlo. Cualquier detalle que de puede ser de ayuda.</para> + <para><emphasis role="bold">Errepikagarria.</emphasis> Garatzaileak ezin badu arazoa benetan dagoela ikusteko berau bere sisteman errepikatu, ziurrenik ez da arazo hori konpontzeko gai izango. Eman dezakezun edozein xehetasun erabilgarria izan daiteke.</para> </listitem> <listitem> - <para><emphasis role="bold">Específico.</emphasis> Cuanto más rápido pueda asociar el problema a un área, más probable es que lo arregle convenientemente.</para> + <para><emphasis role="bold">Zehatza.</emphasis> Garatzaileak arazoa eremu jakin batetan kokatzea errazteko, horrela ziurrenik konpontzeko gai izango da.</para> </listitem> </itemizedlist> - <para> - In case you want to request a new feature, please make clear why you consider it a worth - addition for the application. It is more likely that a new feature gets added if you provide - good arguments for the feature. It will increase the chance of addition even more if you - provide a patch that implements the requested feature, but make sure that you read the file - <ulink type="http" url="http://svn.xfce.org/svn/xfce/terminal/trunk/HACKING">HACKING</ulink> - - especially the section labeled <emphasis>Coding Style</emphasis> - before you start hacking - up the source. - </para> + <para>Ezaugarri berri bat eskatu nahi izanez gero, mesedez argi utzi zergatik zure ustez aplikaziora gehitu behar den. Gehitzeko eskatzean argumentu onak erabiliaz gero errazagoa izango da aurrerantzean ezaugarri hori gehitzea. Errazagoa izango da ere eskatutako ezaugarria gehitzen duen adabakia bidaltzen baduzu, baina ziurtatu zaitez <ulink type="http" url="http://svn.xfce.org/svn/xfce/terminal/trunk/HACKING">HACKING</ulink> dokumentua irakurri duzula bereiziki <emphasis>Kodeketa Estiloa</emphasis> atala - kodea hobetzen hasi aurretik.</para> - <para>Si tiene preguntas acerca del uso o la instalación de este software, por favor, pregunte en la <ulink type="http" url="http://foo-projects.org/mailman/listinfo/thunar-dev">lista de correo thunar-dev</ulink> o conecte su cliente IRC a <emphasis role="bold">irc.freenode.net</emphasis>, únase al canal <emphasis role="bold">#thunar</emphasis> y pida ayuda.</para> + <para>Bestela, software hau instalatzeko edo erabiltzeko zalantzak izanez gero mesedez galde itzazu <ulink type="http" url="http://foo-projects.org/mailman/listinfo/thunar-dev">thunar-devposta zerrendan</ulink> edo joan IRC bezeroan bitarteaz <emphasis role="bold">irc.freenode.net</emphasis> sareko <emphasis role="bold">#thunar</emphasis> gelara eta laguntza eskatu.</para> </sect1> <sect1 id="copyright"> - <title>Acerca de @PACKAGE_NAME@</title> + <title>@PACKAGE_NAME@ -ri buruz</title> - <para>@PACKAGE_NAME@ ha sido escrito por Benedikt Meurer (<email>[EMAIL PROTECTED]</email>). Visite el <ulink url="http://thunar.xfce.org/" type="http">sitio web de thunar</ulink> para más información.</para> + <para>@PACKAGE_NAME@ Benedikt Meurer-ek (<email>[EMAIL PROTECTED]</email>) idatzia izan da. <ulink url="http://thunar.xfce.org/" type="http">Thunar webgunea</ulink> begiratu argibide gehiagorako.</para> - <para>Esta documentación fue escrita por Benedikt Meurer (<email>[EMAIL PROTECTED]</email>). La última versión de este documento está siempre disponible desde el <ulink type="http" url="http://thunar.xfce.org/">sitio web de Thunar</ulink>.</para> + <para>Dokumentazio hau Benedikt Meurer-ek (<email>[EMAIL PROTECTED]</email>) idatzia da. Dokumentu honen azken bertsioa beti<ulink type="http" url="http://thunar.xfce.org/">Thunar webgunean</ulink> dago eskuragarri.</para> - <para> - This software is distributed under the terms of the GNU General Public License - as published by the Free Software Foundation; either version 2 of the License, or - (at your option) any later version. - </para> + <para>Software hau Free Software Foundation-ek kaleratutako GNU Lizentzia Publiko Orokorraren baldintzetan zabaltzen da bai Lizentziaren 2 bertsioan, edo (zure aukeran) berriago den edozeinetan.</para> - <para> - You should have received a copy of the GNU General Public License - along with this program; if not, write to the Free Software - Foundation, Inc., 59 Temple Place - Suite 330, Boston, MA 02111-1307, - USA. - </para> + <para>Programa honekin batera GNU Lizentzia Publiko Orokorraren kopia bat jasoko zenuen; hala ez bada, idatzi hona: Free SoftwareFoundation, Inc., 59 Temple Place - Suite 330, Boston, MA 02111-1307, USA.</para> </sect1> </article> Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am =================================================================== --- thunar/trunk/docs/manual/es/images/Makefile.am 2007-01-15 16:01:04 UTC (rev 24483) +++ thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487) @@ -1,6 +1,6 @@ # $Id$ -imagesdir = $(datadir)/doc/Thunar/html/es/images +imagesdir = $(datadir)/doc/Thunar/html/eu/images images_DATA = EXTRA_DIST = \ _______________________________________________ Xfce4-commits mailing list Xfce4-commits@xfce.org http://foo-projects.org/mailman/listinfo/xfce4-commits