Author: benny
Date: 2007-01-15 18:05:28 +0000 (Mon, 15 Jan 2007)
New Revision: 24487
Added:
thunar/trunk/docs/manual/eu/
Modified:
thunar/trunk/ChangeLog
thunar/trunk/configure.in.in
thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am
thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am
thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in
thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am
Log:
2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]>
* configure.in.in, docs/manual/Makefile.am, docs/manual/eu/:
Integrate the basque translations of the manual.
Modified: thunar/trunk/ChangeLog
===================================================================
--- thunar/trunk/ChangeLog 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev 24486)
+++ thunar/trunk/ChangeLog 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487)
@@ -1,5 +1,10 @@
2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]>
+ * configure.in.in, docs/manual/Makefile.am, docs/manual/eu/:
+ Integrate the basque translations of the manual.
+
+2007-01-15 Benedikt Meurer <[EMAIL PROTECTED]>
+
* thunar-vfs/thunar-vfs-thumb-jpeg.c: Fix data parameter types for
tvtj_exif_get_ushort() and tvtj_exif_get_ulong().
Modified: thunar/trunk/configure.in.in
===================================================================
--- thunar/trunk/configure.in.in 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev 24486)
+++ thunar/trunk/configure.in.in 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev 24487)
@@ -418,6 +418,9 @@
docs/manual/es/Makefile
docs/manual/es/Thunar.xml
docs/manual/es/images/Makefile
+docs/manual/eu/Makefile
+docs/manual/eu/Thunar.xml
+docs/manual/eu/images/Makefile
docs/manual/fr/Makefile
docs/manual/fr/Thunar.xml
docs/manual/fr/images/Makefile
Modified: thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am
===================================================================
--- thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am 2007-01-15 17:47:49 UTC (rev
24486)
+++ thunar/trunk/docs/manual/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev
24487)
@@ -3,6 +3,7 @@
SUBDIRS = \
C \
es \
+ eu \
fr \
ja \
ru \
Copied: thunar/trunk/docs/manual/eu (from rev 24483,
thunar/trunk/docs/manual/es)
Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am
===================================================================
--- thunar/trunk/docs/manual/es/Makefile.am 2007-01-15 16:01:04 UTC (rev
24483)
+++ thunar/trunk/docs/manual/eu/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev
24487)
@@ -3,7 +3,7 @@
SUBDIRS = \
images
-TARGET_DIR = $(datadir)/doc/Thunar/html/es
+TARGET_DIR = $(datadir)/doc/Thunar/html/eu
STYLESHEET = ../thunar.xsl
DOCUMENT = Thunar.xml
Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in
===================================================================
--- thunar/trunk/docs/manual/es/Thunar.xml.in 2007-01-15 16:01:04 UTC (rev
24483)
+++ thunar/trunk/docs/manual/eu/Thunar.xml.in 2007-01-15 18:05:28 UTC (rev
24487)
@@ -4,11 +4,11 @@
<!ENTITY version "@PACKAGE_VERSION@">
<!ENTITY application "@PACKAGE_NAME@">
]>
-<article id="index" lang="es">
+<article id="index" lang="eu">
<!-- Header -->
<articleinfo>
- <title>Gestor de archivos Thunar</title>
+ <title>Thunar Fitxategi Kudeatzailea</title>
<pubdate>&date;</pubdate>
@@ -18,16 +18,10 @@
<year>2006</year>
<year>2007</year>
<holder>Benedikt Meurer</holder>
- </copyright><copyright><year>2006</year><holder>José M ([EMAIL
PROTECTED])</holder></copyright>
+ </copyright>
<legalnotice id="legalnotice">
- <para>
- Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document
- under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.1 or
- any later version published by the Free Software Foundation; with no
- Invariant Sections, with no Front-Cover Texts, and with no Back-Cover
- Texts. The complete license text is available from the <ulink
type="http" url="http://www.gnu.org/">Free Software Foundation</ulink>.
- </para>
+ <para>Baimena ematen da dokumentu gau Free Software Foundation-en
argitaratutako GNU Dokumentazio Libre Lizentziaren 1.1 bertsioak edo berriagoek
ezarritako terminoetan kopiatu, zabaldu eta/edo eraldatzeko.Lizentzi testu osoa
eskuragarri dago <ulink type="http" url="http://www.gnu.org/">Free Software
Foundation</ulink> webgunean.</para>
</legalnotice>
<authorgroup>
@@ -37,32 +31,28 @@
<affiliation>
<address><email>[EMAIL PROTECTED]</email></address>
<orgname>os-cillation</orgname>
- <orgdiv>System development</orgdiv>
- <jobtitle>Software developer</jobtitle>
+ <orgdiv>Sistema garapena</orgdiv>
+ <jobtitle>Software garatzailea</jobtitle>
</affiliation>
</author>
</authorgroup>
- <releaseinfo>Este manual describe la versión @PACKAGE_VERSION@ de
@PACKAGE_NAME@</releaseinfo>
+ <releaseinfo>Manual honek @PACKAGE_NAME@ -ren @PACKAGE_VERSION@ bertsioa
azaltzen du.</releaseinfo>
</articleinfo>
<sect1 id="intro">
- <title>Introdución a @PACKAGE_NAME@</title>
+ <title>@PACKAGE_NAME@ -ra sarrera</title>
- <para>
- Thunar is a new modern file manager for the Xfce Desktop Environment.
Thunar has been designed from the ground up to
- be fast and easy-to-use. Its user interface is clean and intuitive, and
does not include any confusing or useless
- options by default. Thunar is fast and responsive with a good start up
time and folder load time.
- </para>
+ <para>Thunar Xfce Idazmahai Ingurunearen fitxategi kudeatzaile berria da.
Thunar behe mailatik azkarra eta erabilerraza izateko diseinatua izan da. Bere
erabiltzaile interfazea garbia eta intuitiboa da, eta ez du lehenespen bezala
nahasi dezaketen edo erabilera urriko aukerarik. Thunar azkarra da eta erantzun
bizkorra du bai abiaraztean bai karpetak kargatzeko denboran.</para>
- <para>El gestor de archivos Thunar de tal modo proporciona un punto de
acceso integrado a tus archivos y aplicaciones. Puede usar el gestor de
archivos para lo siguiente:</para>
+ <para>Thunar fitxategi kudeatzaileak zure fitxategi eta aplikazioetara
sarrera integratu bat ematen du. Fitxategi kudeatzailea hurrengoa egiteko
erabil dezakezu:</para>
<itemizedlist>
- <listitem>Crear directorios y documentos.</listitem>
- <listitem>Mostrar sus archivos y directorios.</listitem>
- <listitem>Manipular sus archivos y directorios</listitem>
- <listitem>Ejecutar y manejar actiones personalizadas.</listitem>
- <listitem>Acceder a medios extraíbles.</listitem>
+ <listitem>Karpeta eta dokumentuak sortu.</listitem>
+ <listitem>Zure fitxategi eta karpetak bistarazi.</listitem>
+ <listitem>Zure fitxategi eta karpetak kudeatu.</listitem>
+ <listitem>Ekintza pertsonalizatuak abiarazi eta kudeatu.</listitem>
+ <listitem>Sarrera Gailu Aldagarria.</listitem>
</itemizedlist>
</sect1>
@@ -290,52 +280,52 @@
<sect1 id="advanced-topics">
- <title>Acciones avanzadas.</title>
+ <title>Gomendio Aurreratuak</title>
<sect2 id="the-unix-file-system">
- <title>El Sistema de Archivos UNIX</title>
+ <title>UNIX Fitxategi Sistema</title>
- <para>Aunque que el gestor de archivos Thunar hace un buen trabajo en la
abstracción de los detalles del sistema de archivos subyacentes, de modo que el
susuario no tiene que preocuparse de ellos, es, a veces útil entender los
conceptos básicos para entender el cuadro completo. Esta sección intenta dar
una introducción a los conceptos del sistema de archivos UNIX, el cual es usado
hoy en día por todas las encarnaciones de UNIX, incluyendo Linux.</para>
+ <para>Naiz Thunar fitxategi kudeatzaileak lan on bat egiten duenez
fitxategi sistemaren xehetasunak abstraitzen, horrela erabiltzailea ez da
hauetaz arduratu behar, batzuetan erabilgarri da oinarrizko kontzeptu ulertzea.
Atal honek UNIX fitxategi sistemaren kontzeptuetara sarrera labur bat da, hau
gaur egungo UNIX antzeko guztiek erabiltzen dutena LINUX barne.</para>
<sect3 id="folders-and-paths">
- <title>Directorios y rutas</title>
+ <title>Karpetak eta Bideak</title>
- <para>En un sistema de archivos UNIX todos los directorios se ordenan
en una estructura de árbol invertido que se ramifica hacia abajo desde un
direcotrio único superior, llamado <emphasis>directorio raíz (root)</emphasis>
(el término <emphasis>directorio</emphasis> es usuado a menudo en ligar de
<emphasis>carpeta</emphasis>) y mostrado como <guilabel>Sistema de
Archivos</guilabel> en Thunar. Esto significa que puede llegar desde un
directorio a otro cualquiera recorriendo el árbol hacia arriba hasta encontrar
un punto comúm, y después bajar por el árbol a través de los apropiados
subdirectorios hasta alcanzar su objetivo.</para>
+ <para>UNIX fitxategi sistema batetan karpeta guztiak <emphasis>erro
direktorioa</emphasis> hasten den alderantzizko zuhaitz estruktura batetan
kokatzen dira (sarritan <emphasis>directorio</emphasis> terminoa
<emphasis>karpeta</emphasis>-ren ordez erabiltzen da) eta thunar-en
<guilabel>Fitxategi Sistema</guilabel> bezala bistaratzen dira. Honek karpeta
batetik bestera mugitzeko batzen dituen puntu arte zuhaitzean gora igoaz eta
gero helburu duzun karpetara sartuaz lor dezakezula.</para>
- <para>La posición de cualquier archivo o arpeta en el árbol puede ser
descrit por su <emphasis>path</emphasis> o ruta. El <emphasis>path</emphasis>
es la lista de las carpetas que tendrías que recorrer descendiendo desde el
directorio raíz para llegar al archivo o carpeta de destino. Por ejemplo,
<filename role="directory">/home/luke</filename> es la subcarpeta <filename
role="directory">luke</filename> de la subcarpeta <filename
role="directory">home</filename> del directorio raíz, y
<filename>/home/luke/myfile.txt</filename> es el archivo
<filename>myfile.txt</filename> en esa subcarpeta. The leading <filename
role="directory">/</filename> en estas rutas representa la carpeta raíz.</para>
+ <para>Zuhaitzean edozein karpeta edo fitxategiren kokalekua bere
<emphasis>bidearen</emphasis> bidez azaldu daiteke. Bidea fitxategi edo karpeta
horretara ailatzeko erro direktoriotik jaitsi behar diren karpeten izenek
sortzen dute. Adibidez <filename role="directory">/home/luke</filename>
<filename role="directory">home</filename> lehen mailako karpetaren <filename
role="directory">luke</filename>azpidirektorioa da, eta
<filename>/home/luke/myfile.txt</filename> karpeta honetako
filename>myfile.txt</para>
- <para>Cada usuario tiene su propia carpeta para guardar su
configuración y archivos personales. Esta carpeta se llama <emphasis>carpeta
personal</emphasis> y es mostrada en Thunar como un icono especian con el
nombre de conexión de los usuarios. Esta carpeta es simila a la conocida
<guilabel>Mis Documentos</guilabel> en Windows. Las <emphasis>carpeta
personal</emphasis> de los usuarios en un sistema están usualmente localizadas
en el directorio <filename role="directory">/home</filename>. Por ejemplo,
<filename role="directory">/home/luke</filename> sería la carpeta personal del
usuario de nombre de conexión <filename role="directory">luke</filename>,
mientras que <filename role="directory">/home/jane</filename> sería la carpeta
personal del usuarion con nombre de conexión <filename
role="directory">jane</filename>.</para>
+ <para>Erabiltzaile bakoitzak bere karpeta pertsonala du bere fitxategi
eta ezarpen pertsonalak mantentzeko. Karpeta honi <emphasis>etxe
direktorioa</emphasis> eta Thunar-en erabiltzaile izena et ikono berezi batez
bistaratzen da. Karpeta hau Windows-eko <guilabel>Nire Dokumentuak</guilabel>
karpetaren antzerakoa da.Erabiltzaile ezberdinen <emphasis>etxe
direktorioak</emphasis> <filename role="directory">/home</filename> karpetaren
barnean kokatzen dira. Adibidez <filename
role="directory">/home/luke</filename> karpeta <filename
role="directory">luke</filename> erabiltzailearen etxe direktorioa izan beharko
litzateke eta <filename role="directory">/home/jane</filename> karpeta
<filename role="directory">jane</filename> erabiltzailearen etxe direktorioa
izan beharko litzateke.</para>
</sect3>
<sect3 id="file-types">
- <title>Tipos de archivo</title>
+ <title>Fitxategi Motak</title>
- <para>Puede que haya oído que todo es un archivo en UNIX. Esto es
verdadero para la mayoría de los objetos presentes un sistema de archivos UNIX
de hoy en día. De hecho, incluso los dispositivos de hardware están
representados como archivis especiales. Aunque puede que esto no tenga sentido
a primera vista, es uno de los putos fuertes de UNIX y sus derivados, y ha
ayudado a mantener un simple motor a lo largo de los años donde otros sistemas
operativos han tenido que introducir nuevos conceptos para cada nueva
tecnología.</para>
+ <para>Ziurrenik dagoeneko entzuna duzu UNIX sistemetan dena fitxategi
bat dela. Hau UNIX sistematan dauden elementu gehienentzat egoa da. Praktikan
gailuak ere fitxategi berezien bidez errepresentatzen dira. Nahiz honek hasiera
batetan zentzurik ez duela iruditu UNIX eta aldagaien puntu indartsuenetako bat
da eta beste sistema eragileek teknologia berri bakoitzagatik kontzeptu berriak
sartu behar dituzten bitartean honek urteen zehar muin sinple bat mantentzen
lagundu du.</para>
- <para>Estas son los cuatro tipos de archivos más importantes en un
sistema de archivos UNIX.</para>
+ <para>Hauek dira UNIX fitxategi sistemako 4 fitxategi mota
garrantzitsuenak.</para>
<sect4 id="file-types-ordinary-files">
- <title>Arvhicos corrientes</title>
+ <title>Fitxategiak Arruntak</title>
- <para>Un archivo corriente puede contener texto, un programa, u
otros datos, esto incluye imágenes, archivos de audio, documentos de oficina y
archivos de vídeo. El término <emphasis>archivo</emphasis> es a menudo usado
para referirse a un archivo ordinario.</para>
+ <para>Fitxategi arrunt batek testua, programa bat edo beste datu
batzuek izan ditzake, irudi fitxategiak, audio fitxategiak, ofizina dokumentuak
eta bideo fitxategiak barne.<emphasis>Fitxategia</emphasis> terminoa fitxategi
arruntez aritzeko erabiltzen da.</para>
</sect4>
<sect4 id="file-types-folder-files">
- <title>Folder Files</title>
+ <title>Karpeta Fitxategiak</title>
- <para>Las carpetas son también archivos en un sitema de archivos
UNIX. Para ser exactos, una carpeta es un archivo especial, que contiene un
mapa con el nombre y una referencia de cada archivo contenido dentro de esta
carpeta.</para>
+ <para>Karpetak ere fitxategiak dira UNIX sistemetan. Zehazki
karpetak fitxategi bereziak dira zeinek karpeta horretako edozein fitxategiren
fitxategi erreferentzien fitxategi izenen mapatze bat duen.</para>
</sect4>
<sect4 id="file-types-symbolic-link-files">
- <title>Symbolic Link Files</title>
+ <title>Lotura Sinboliko Fitxategiak</title>
- <para>Un enlace simbólico (a menudo llamado
<emphasis>symlink</emphasis>) es un archivi especial que contiene una ruta a
otro archivo en el sistema de archivos. Por lo tanto, los enlaces simbólicos no
contienen información útil, sólo apuntan a otro archivo.</para>
+ <para>Lotura sinbolikoa (baita <emphasis>symlink</emphasis>
deiturikoak) fitxategi sistemako beste fitxategi batera bidea duen fitxategi
berezi bat da. Lotura sinboliko fitxategiek beraz ez dute bere buruaren
informazio erabilgarririk baina beste fitxategi batzuei egiten diote
erreferentzia.</para>
</sect4>
<sect4 id="file-types-device-files">
- <title>Archivos de Dispositivos</title>
+ <title>Gailu Fitxategiak</title>
- <para>Como mencionamos anteriormente, a la mayoría de los
disposistivos de hardware, también se accede a través del sistema de archivos.
Estos archivos especiales de disposistivos están usualmente localizados en el
directorio <filename role="directory">/dev</filename>ename>. Por ejemplo, el
archivo especial <filename>/dev/hda</filename> representa el primer disco IDE
disk en Linux.</para>
+ <para>Lehen esan dugunez gailuak (gehienak) ere fitxategi sistemaren
bidez eskuratzen dira. Fitxategi berezi hauek normalean <filename
role="directory">/dev</filename> karpetan gordetzen dira. Adibidez
<filename>/dev/hda</filename> fitxategi bereziak Linux-en lehenengo IDE diskoa
adierazten du.</para>
</sect4>
</sect3>
</sect2>
@@ -343,123 +333,106 @@
<sect1 id="faq">
- <title>Preguntas frecuentes</title>
+ <title>Sarri Egindako Galderak</title>
- <para>Esta sección intenta reunir las numerasosas preguntas frecuentes que
tienen que ver con el trabajo con Thunar. Si conoce alguna pregunta que no está
en esta página, por favor <ulink type="http"
url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">archive
una petición</ulink>.</para>
+ <para>Atal honen helburua Thunar erabiltzaileen arten gehien egiten diren
galderen bilduma egitea da. Hemen egon beharko zen eta ez dagoen galdera baten
bat ezagutuaz gero , mesedez <ulink type="http"
url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">eskaera
bat</ulink> bete.</para>
<sect3 id="faq-executables">
- <title>¿Por qué Thunar no ejecuta los archivos marcado como
ejecutables?</title>
+ <title>Zergaitik Thunar-ek ez ditu abiarazgarri diren fitxategiak
abiarazten?</title>
- <para>Por razones de seguridad, Thunar solo ejecuta archivos del tipo
<literal>application/x-desktop</literal>,
<literal>application/x-executable</literal> y
<literal>application/x-shellscript</literal>. Para archivos del escritorio, su
ejecución será solo permitida si el archivo es del tipo
<literal>Application</literal> y una línea <literal>Exec</literal> válida es
dada, o de tipo <literal>Link</literal> una una línea <literal>URL</literal>
válida es dada. Para otros tipos esta característica está disponible si el
archivo está marcado como ejecutable para el usuario actual.</para>
+ <para>Segurtasun arrazoiak medio Thunar-ek bakarrik
<literal>application/x-desktop</literal>,
<literal>application/x-executable</literal> eta
<literal>application/x-shellscript</literal> motatako fitxategiak abiarazten
ditu. Idazmahai fitxategien kasuan abiarazteko gaitasuna bakarrik
<literal>Application</literal> motakoa eta baliozko <literal>Exec</literal>
lerro bat duena edo <literal>Lotura</literal>motakoa eta baliozko
<literal>URL</literal> bat ematean egongo da aktibaturik. Beste fitxategi
motentzat gaitasun hau erabiltzaileak fitxategia abiarazgarri egin badu
bakarrik aktibatuko da.</para>
- <para>Fíjese en que para para
<literal>application/x-executable</literal> y
<literal>application/x-shellscript</literal>, lo tipos de los archivos no
necesitan coincidir realmente con estos tipos exactamente, pero es suficiente
si el tipo detectado tiene un padre coincide con uno de los dos tipos listados
arriba, o si su MIME-type es un alias de uno de los de arriba</para>
+ <para>Kontutan izan ere <literal>application/x-executable</literal> eta
<literal>application/x-shellscript</literal> motentzat, fitxategi mota ez dela
zehazki mota hauetako izan behar, baina aski da atzemandako motak goian
zerrendaturiko bi motako baten azpi mota bat bada, edo MIME-mota bi horien
ezizen bat bada.</para>
</sect3>
<sect3 id="faq-metadata">
- <title>¿Dónde almacena Thunar los metadatos asociados con los
archivos?</title>
+ <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek fitxategiekin loturiko
metadatak?</title>
- <para>Thunar asocia varios parámetros con archivos/carpetas, a las
cuales llamamamos metadatos. Estos metadatos para todos los archivos se
alamacenan en archivo de base de datos, que es llamado el metaarchivo. La base
de datos está almacenada en
<filename>$XDG_CACHE_HOME/Thunar/metafile.tdb</filename> y puede examinarse
usando <command>tdbtool</command>, que es parte de la distribución de Thunar
(localizada en <filename role="directory">tdb/</filename>).</para>
+ <para>Thunar-ek fitxategi/karpetekin zenbait ezarpen batzen ditu, honi
metadata deitzen diogu. Fitxategi guztien metadata hau metafile izeneko tbd
datubase batetan gordetzen dira. Datubase hau
<filename>$XDG_CACHE_HOME/Thunar/metafile.tdb</filename>-en gordetzen da eta
Thunar banaketaren zati den (<filename role="directory">tdb/</filename>
azpidirektorioan kokatzen da)<command>tdbtool</command> erabiliaz ikusi
daiteke.</para>
</sect3>
<sect3 id="faq-thunarrc">
- <title>¿Dónde almacena Thunar ls preferencias?</title>
+ <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek bere hobespenak?</title>
- <para>Thunar almacena las preferencias configurables de usuario (y los
parámetros ocultos) en un archivo <filename>.ini</filename>, que está
localizado en <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/thunarrc</filename>, y que
puede ser examinado usando un editor de texto. Vea
<filename>docs/README.thunarrc</filename> para una descripción de varias
preferencias.</para>
+ <para>Thunar-ek erabiltzaileak konfiguratu ditzaken ezarpenak (eta
ezkutatze ezarpenak) <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/thunarrc</filename>
karpetako <filename>.ini</filename> fitxategi batetan gordetzen ditu eta testu
editore bat erabiliaz ikusi daitezke. Irakurri
<filename>docs/README.thunarrc</filename> hobespen ezberdinen ikuspegi bat
eskuratzeko.</para>
</sect3>
<sect3 id="faq-mouse-gestures">
- <title>¿Cómo usar los gestos de ratón en Thunar?</title>
+ <title>Nola erabili sagu keinuak Thunar-en?</title>
- <para>Thunar ofrece un soporte básico para los <emphasis>gestos de
ratón</emphasis> en su vista de iconos. Puede usar estos <emphasis>gestos de
ratón</emphasis> pulsando el botón del medio (generalmente el de la rueda
scroll) mietras que el puntero está en el área del fondo de la vista de iconos
(cualquier área que no está cubierta por un icono o texto). Ahora puede mover
el cursor en cuatro direcciones para realizar algunas acciones descritas
abajo.</para>
+ <para>Thunar-en oinarrizko ezaugarriek <emphasis>sagu keinuak</emphasis>
deitzen ditugunak onartzen ditu ikono ikuspegian. <emphasis>Sagu
keinu</emphasis> hauek erabiltzeko saguaren markadorean ikono ikuspegiaren
atzealdean (testu edo ikono bat ez dagoen edozein eremu) saguaren erdiko botoia
(arruntean errubera) sakatua mantendu. Orain sagua mugitu dezakezu lau
norabideetan behean zehazten diren zenbait ekintza egiteko.</para>
<simplelist>
- <member><guilabel>Izquierda</guilabel> - abre la carpeta visitada
anteriormente</member>
- <member><guilabel>Arriba</guilabel> - abre la carpeta padre</member>
- <member><guilabel>Derecha</guilabel> - abre la siguiente carpeta
visitada</member>
- <member><guilabel>Abajo</guilabel> - recarga la carpeta actual</member>
+ <member><guilabel>Ezker</guilabel> aurretik ikusitako karpeta
irekitzen du</member>
+ <member><guilabel>Gora</guilabel> -guraso karpeta irekitzen du</member>
+ <member><guilabel>Eskuinera</guilabel> - hurrengo ikusitako karpeta
ireki</member>
+ <member><guilabel>Behera</guilabel> - uneko karpeta freskatu</member>
</simplelist>
</sect3>
<sect3 id="faq-assign-keyboard-shortcuts">
- <title>¿Cómo asgino diferentes combinaciones de teclas</title>
+ <title>Nola ezarri ditzaket lastertekla ezberdinak?</title>
- <para>Si quiere reasignar una combinación, Thunar soporta la forma
estándar de GTK+ de cambiar las combinaciones de teclas: Simplemente colóquese
en la opción del menú con el putero del ratón y pulse la combinación de teclas
que usted quiera asignarle a esa opción del menú.</para>
+ <para>Lastertekla bat berrezarri nahiaz gero, Thunar-ek lasterteklak
aldatzeko GTK+ modu estandarra onartzen du: sinpleki menu aukeraren gainean
ipini sagu markatzailea eta sakatu berrezarri nahi duzun lastertekla.</para>
- <para>Para borrar una combinación asignada, pulse la tecla
<keycap>Backspace</keycap> mientras que está en la entrada del menú.</para>
+ <para>Teklatu ezarpen bat ezabatu nahiaz gero, sakatu
<keycap>atzera-tekla</keycap> menu sarreran zaudenean.</para>
- <para>Si la combinación de teclas no cambia, entonces debe habilitar la
característica en GTK+. Puede hacerlo de tres formas:</para>
+ <para>Lastertekla ez balitz aldatuko, ezaugarri hau gaitu beharko duzu
GTK+ -en. Hau hiru modu ezberdinetan egin daiteke:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
- <para>Si está usando Xfce 4.3 o superior puede activar
<guilabel>Editable menu accelerators</guilabel> en el diálogo
<guilabel>Configuración de la interfaz de usuario</guilabel></para>
+ <para>Xfce 4.3 edo berriago bat erabiltzen ari bazara
<guilabel>Erabiltzaile Interfaze Hobespenetan</guilabel> <guilabel>Menu
azeleradore editagarriak</guilabel> gaitu behar dituzu.</para>
</listitem>
<listitem>
- <para>Si está usando GNOME puede activar <guilabel>Editable menu
accelerators</guilabel> el el diálogo <guilabel>Menu and Toolbars</guilabel>
del centro de control.</para>
+ <para>Baldin eta GNOME erabiltzen baduzu <guilabel> Menu eta
tersnabarra</guilabel> kontrol gune elkarrizketan <guilabel>Menu azeleradore
editagarriak</guilabel> gaitu ditzakezu.</para>
</listitem>
<listitem>
- <para>Otra forma es poner lo siguiente en su archivo
<filename>~/.gtkrc-2.0</filename> (cree el archivo si no existe):
<screen>gtk-can-change-accels=1</screen>.</para>
+ <para>Bestela ipini hurrengo hau zure
<filename>~/.gtkrc-2.0</filename> fitxategian (sortu ez
balego):<screen>gtk-can-change-accels=1</screen></para>
</listitem>
</itemizedlist>
</sect3>
<sect3 id="faq-store-keyboard-shortcuts">
- <title>¿Dónde almacena thinar las combinaciones teclas</title>
+ <title>Non gordetzen ditu Thunar-ek teklatu laster-markak?</title>
- <para>Las combinaciones de teclas personalizadas están almacenadas en un
formato estándar de combinaciones de teclas de GRK+ en un archivo localizado en
<filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/accels.scm</filename>. Las líneas que
empiezan con <literal>;</literal> son comentarios. Vea la documentación de GTK+
para detalles acerca de este formato.</para>
+ <para>Laster tekla pertsonalizatuak GTK+ azelearadore mapa formatu
estandarrean <filename>$XDG_CONFIG_HOME/Thunar/accels.scm</filename>
fitxategian gordetzen dira. <literal>;</literal>-ez hasten diren lerroak
iruzkinak dira. Ikusi GTK+ dokumentazioa fitxategi formatuari buruzko
xehetasunentzat.</para>
- <para>Si usted es un administrador de paquetes o del sistema y quiere
ofrecer una combinación de teclas para todo el sistema, es diferente que las
combinaciones predeterminadas en Thunar, puede crear un archivo
<filename>Thunar/accels.scm</filename> en uno de los in one of the
<envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar>. Por ejemplo, si <filename
role="directory">/etc/xdg</filename> es parte de
<envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> (el predeterminado en la mayoría de
distribuciones Linux), puede instalar combinaciones para todo el sistema en
<filename>/etc/xdg/Thunar/accels.scm</filename>. Thunar cargará estas
combinaciones de este archivo en su primera ejecución.</para>
+ <para>Pakete sortzailea edo sistema kudeatzailea izan eta Thunar-en
lehenetsiriko laster teklak ez diren beste batzuk erabili nahi izanez gero,
<filename>Thunar/accels.scm</filename> fitxategia sortu dezakezu
<envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar>-etako batetan. Adibidez, <filename
role="directory">/etc/xdg</filename> direktorioa
<envar>$XDG_CONFIG_DIRS</envar> zati bat da (lehenetsia banaketa gehienetan,
sistema guztirako laster teklak <filename>/etc/xdg/Thunar/accels.scm</filename>
fitxategian ezarri ditzakezu. Thunar-ek abiaraztean laster teklak fitxategi
horretatik irakurriko ditu.</para>
</sect3>
</sect1>
<sect1 id="support">
- <title>Soporte</title>
+ <title>Lagundu</title>
- <para>To comunicar un fallo o una sugerencia para esta aplicación o para
su manual, use el sitema de seguimiento de fallos en <ulink
url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">http://bugzilla.xfce.org/</ulink>.
Recuerde que los comunicados útiles consiguen que se arreglen tales fallos,
así que un comunicado útil de un fallo tiene dos características:</para>
+ <para>Aplikazio hau edo manual honi buruzko arazo baten berri eman edo
gomendio bat egiteko <ulink
url="http://bugzilla.xfce.org/enter_bug.cgi?product=Thunar&format=guided">http://bugzilla.xfce.org/</ulink>
arazo kudeaketa sistema erabili. Gogoratu arazo erreporte on bat konponbidea
duena dela, beraz arazo erreporte on batek bi kualitate ditu:</para>
<itemizedlist>
<listitem>
- <para><emphasis role="bold">Reproductivo.</emphasis> Si el
desarrollador no puede ver el fallo por sí mismo para comprobar que existe, lo
más probable es que no pueda arreglarlo. Cualquier detalle que de puede ser de
ayuda.</para>
+ <para><emphasis role="bold">Errepikagarria.</emphasis> Garatzaileak
ezin badu arazoa benetan dagoela ikusteko berau bere sisteman errepikatu,
ziurrenik ez da arazo hori konpontzeko gai izango. Eman dezakezun edozein
xehetasun erabilgarria izan daiteke.</para>
</listitem>
<listitem>
- <para><emphasis role="bold">Específico.</emphasis> Cuanto más rápido
pueda asociar el problema a un área, más probable es que lo arregle
convenientemente.</para>
+ <para><emphasis role="bold">Zehatza.</emphasis> Garatzaileak arazoa
eremu jakin batetan kokatzea errazteko, horrela ziurrenik konpontzeko gai
izango da.</para>
</listitem>
</itemizedlist>
- <para>
- In case you want to request a new feature, please make clear why you
consider it a worth
- addition for the application. It is more likely that a new feature gets
added if you provide
- good arguments for the feature. It will increase the chance of addition
even more if you
- provide a patch that implements the requested feature, but make sure
that you read the file
- <ulink type="http"
url="http://svn.xfce.org/svn/xfce/terminal/trunk/HACKING">HACKING</ulink>
- - especially the section labeled <emphasis>Coding Style</emphasis> -
before you start hacking
- up the source.
- </para>
+ <para>Ezaugarri berri bat eskatu nahi izanez gero, mesedez argi utzi
zergatik zure ustez aplikaziora gehitu behar den. Gehitzeko eskatzean argumentu
onak erabiliaz gero errazagoa izango da aurrerantzean ezaugarri hori gehitzea.
Errazagoa izango da ere eskatutako ezaugarria gehitzen duen adabakia bidaltzen
baduzu, baina ziurtatu zaitez <ulink type="http"
url="http://svn.xfce.org/svn/xfce/terminal/trunk/HACKING">HACKING</ulink>
dokumentua irakurri duzula bereiziki <emphasis>Kodeketa Estiloa</emphasis>
atala - kodea hobetzen hasi aurretik.</para>
- <para>Si tiene preguntas acerca del uso o la instalación de este software,
por favor, pregunte en la <ulink type="http"
url="http://foo-projects.org/mailman/listinfo/thunar-dev">lista de correo
thunar-dev</ulink> o conecte su cliente IRC a <emphasis
role="bold">irc.freenode.net</emphasis>, únase al canal <emphasis
role="bold">#thunar</emphasis> y pida ayuda.</para>
+ <para>Bestela, software hau instalatzeko edo erabiltzeko zalantzak izanez
gero mesedez galde itzazu <ulink type="http"
url="http://foo-projects.org/mailman/listinfo/thunar-dev">thunar-devposta
zerrendan</ulink> edo joan IRC bezeroan bitarteaz <emphasis
role="bold">irc.freenode.net</emphasis> sareko <emphasis
role="bold">#thunar</emphasis> gelara eta laguntza eskatu.</para>
</sect1>
<sect1 id="copyright">
- <title>Acerca de @PACKAGE_NAME@</title>
+ <title>@PACKAGE_NAME@ -ri buruz</title>
- <para>@PACKAGE_NAME@ ha sido escrito por Benedikt Meurer (<email>[EMAIL
PROTECTED]</email>). Visite el <ulink url="http://thunar.xfce.org/"
type="http">sitio web de thunar</ulink> para más información.</para>
+ <para>@PACKAGE_NAME@ Benedikt Meurer-ek (<email>[EMAIL PROTECTED]</email>)
idatzia izan da. <ulink url="http://thunar.xfce.org/" type="http">Thunar
webgunea</ulink> begiratu argibide gehiagorako.</para>
- <para>Esta documentación fue escrita por Benedikt Meurer (<email>[EMAIL
PROTECTED]</email>). La última versión de este documento está siempre
disponible desde el <ulink type="http" url="http://thunar.xfce.org/">sitio web
de Thunar</ulink>.</para>
+ <para>Dokumentazio hau Benedikt Meurer-ek (<email>[EMAIL
PROTECTED]</email>) idatzia da. Dokumentu honen azken bertsioa beti<ulink
type="http" url="http://thunar.xfce.org/">Thunar webgunean</ulink> dago
eskuragarri.</para>
- <para>
- This software is distributed under the terms of the GNU General Public
License
- as published by the Free Software Foundation; either version 2 of the
License, or
- (at your option) any later version.
- </para>
+ <para>Software hau Free Software Foundation-ek kaleratutako GNU Lizentzia
Publiko Orokorraren baldintzetan zabaltzen da bai Lizentziaren 2 bertsioan, edo
(zure aukeran) berriago den edozeinetan.</para>
- <para>
- You should have received a copy of the GNU General Public License
- along with this program; if not, write to the Free Software
- Foundation, Inc., 59 Temple Place - Suite 330, Boston, MA 02111-1307,
- USA.
- </para>
+ <para>Programa honekin batera GNU Lizentzia Publiko Orokorraren kopia bat
jasoko zenuen; hala ez bada, idatzi hona: Free SoftwareFoundation, Inc., 59
Temple Place - Suite 330, Boston, MA 02111-1307, USA.</para>
</sect1>
</article>
Modified: thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am
===================================================================
--- thunar/trunk/docs/manual/es/images/Makefile.am 2007-01-15 16:01:04 UTC
(rev 24483)
+++ thunar/trunk/docs/manual/eu/images/Makefile.am 2007-01-15 18:05:28 UTC
(rev 24487)
@@ -1,6 +1,6 @@
# $Id$
-imagesdir = $(datadir)/doc/Thunar/html/es/images
+imagesdir = $(datadir)/doc/Thunar/html/eu/images
images_DATA =
EXTRA_DIST = \
_______________________________________________
Xfce4-commits mailing list
[email protected]
http://foo-projects.org/mailman/listinfo/xfce4-commits