Hej!

Jag funderar på att försöka förbättra hur båtlinjer i Stockholms skärgård är 
kartlagda. Det vore intressant att få flera personers syn på hur det görs bäst 
innan jag sätter igång. Det finns nog få områden i världen som har ett lika 
komplicerat kollektivtrafiksystem på vatten, så jag tror att detta är relevant 
att diskutera på den svenska listan.

Det vanliga i OSM är att färjelinjer modelleras med alla attribut på en way. I 
detta fall tror jag dock att man bör använda relationer (enligt Public 
Transport Version 2), även om wiki-sidan [1] varnar att stödet för det är 
begränsat. Försöker man rita ut varje färjelinje separat, blir det på tok för 
gyttrigt (vilket är tydligt exempelvis runt Vaxholm).

Vad jag undrar är till att börja med vilka relationer som bör utnyttja samma 
way. Långdistanstrafiken med stora fartyg över Östersjön är redan till största 
delen i from av relationer, se exempelvis way 140517501 [2] och relationerna 
som använder sig av den. Min intuition säger mig att även om de mindre 
skärgårdsbåtarna till viss del går i samma farled, bör nog inte deras 
relationer använda sig av samma way (som ju räknas som en del av Europaväg 20). 
Men var drar man gränsen?
- När det är olika värden för vilka som får åka med båten, exempelvis 
motor_vehicle=yes/no
- När "operator" eller "network" har olika värden?
En relaterad fråga är vilka attribut som man bör lämna på en way för att 
möjliggöra för datakonsumenter som inte har stöd för relationer.

En annan fundering jag har är var man kan och bör ha förgreningspunkter. Bara 
vid bryggor eller även ute i vattnet (som redan nu är fallet med 
långdistanstrafiken). Mellan Kymmendö och Dalarö [3] finns exempelvis två 
punkter där man kanske eller kanske inte vill ha förgreningar ute på vattnet. 
Söder om Kymmendö (öster om Ornö) finns en färjelinje som trafikerar många 
bryggor, medan den andra bara stannar vid vissa av bryggorna, vilket också kan 
föranleda förgreningspunkter ute på vattnet.

Det finns också fall där olika färjelinjer utan uppenbar anledning kartlagts på 
olika sidor av mindre öar som inte trafikeras, exempelvis nordväst om Sandhamn 
[4]. Förmodligen beror det på väder, trafikförhållanden eller annat just den 
dag då någon lade till just den linjen i OSM. Ska man slå ihop sådana fall till 
en gemensam sträcka som går antingen den vanligaste eller den kortaste vägen? 
Kanske jämförbart med att vid dubbelspårig järnväg lägger man relationen för en 
riktning på det spår som oftast används, även om det inte finns någon garanti 
för att tåget alltid går på det spåret.


[1] https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Tag:route%3Dferry
[2] https://www.openstreetmap.org/way/140517501
[3] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.1227/18.4663
[4] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.2951/18.9097


/Erik Åman
_______________________________________________
Talk-se mailing list
[email protected]
https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se

Till