habj wrote: > Konsensus-begreppet, som används så flitigt på engelska wikipedia, var > helt frånvarande när jag började härja på allvar på svwiki någon gång > i början av 2005. Vi saknade såväl artikel om konsensus som en sida om > konsensus i namnrymden Wikipedia. Svwiki satt fast i ett tänkande > kring demokrati, omröstningar och Ting.
På ett djupare idéplan, som går utanför Wikipedia, kan man relatera detta till begreppet "demokrati", som betyder väldigt olika saker för olika personer. Många slänger sig med ordet som ett honnörsbegrepp, utan att analysera vad det står för. I 1900-talets historia tror jag man kan spåra minst tre olika sorters demokrati, från vänster till höger: 1). I någon mån menade nog både Lenin och Castro att det de gjorde var till folkets (demos) bästa, och Östtyskland kallade ju sig själv den Tyska demokratiska republiken. De ansåg sig veta bäst hur man gör omelett, och tvingades av omständigheterna att krossa ägg. Det är, åtminstone idag, väldigt lätt att avfärda detta som hänsynslös diktatur, men under tiden som det varade var det uppenbarligen många människor som ansåg att detta var en sorts demokrati. Man har ju onekligen lyckats uppnå målet att krossa kapitalismen, så i någon mån är metoden "effektiv", om än inte sympatisk. 2). Den svenska och västeuropeiska social-demokratin bygger i stor grad på frivillighet, inget äggkrossande här, men ibland kan man tvinga folk att göra ett frivilligt val, som när företag sätts i blockad om de inte väljer att teckna kollektivavtal. Och om folk inte går och röstar, så anses det vara ett nederlag för demokratin. (Däremot betraktas det inte som ett nederlag om folk avstår från att bli partimedlemmar.) Det är fritt att rösta hur man vill, men egentligen måste alla rösta, det är inte frivilligt att låta bli. Denna sorts frivillighet hade vi förr i religionen: Man fick gå ur svenska kyrkan om man gick in i ett annat samfund, men man fick inte gå ur och bli ateist. Medborgarskap i staten är fortfarande tvingande på det här viset. Likaså medlemskap i studentkåren för alla som studerar vid svenska högskolor, och TV-licensen som betalar Sveriges Radio och Sveriges Television. 3). Den liberala demokratin bygger på frivilliga föreningar. Ingen tvingas vara med. Det är helt OK att slagga i TV-soffan i stället för att gå på föreningsmöten. Så här fungerade alla folkrörelser i början, men det blev aldrig speciellt effektivt. Fackföreningar utan möjlighet att tvinga fram kollektivavtal får aldrig mer än 30-40 procent medlemmar och nykterhetsrörelsen utan lobbying för lagar mot alkohol blir mest en klubb för inbördes beundran. Idrottsföreningarna fungerar fortfarande så här. Visst har de en del statligt och kommunalt stöd, men ingen känner sig tvingad att bli med i en idrottsförening. Och därför omfattar de också bara en minoritet av folket. USA:s National Public Radio fungerar enligt den här modellen och är en minoritetskanal med få lyssnare och årliga tiggkampanjer där de vädjar om frivilliga gåvor. Det är en helt annan sak än svenska/europeiska offentliga etermedia. Kyrkor i USA har alltid fungerat enligt den här modellen, helt skilda från staten. Och hela konstruktionen av Internet, från operatörernas samarbete sinsemellan, till projekt som Wikipedia, bygger på den här sortens frivilliga medverkan. En viktig skillnad mellan (2) och (3) är att man i den senare modellen aldrig kan tvinga någon att delta. Möjligen kan man provocera dem till det, genom att lägga fram tillräckligt omskakande förslag. Men kännetecknande är att "hälsan tiger still". Det vill säga att ett bra förslag bemöts med tystnad i stället för jublande bifall. Som förslagsställare ska man därför inte vara ledsen om man bemöts med tystnad. Det är i själva verket så långt man kan nå. Om man vill spetsa till det, kan man kalla (2) för social-demokrati och (3) för asocial-demokrati. Demokratin på Internet är asocial. I svenska språket finns termen "polsk riksdag", som parodierar en folkförsamling där man diskuterar i all evighet utan att komma någon vart. Bakgrunden är den traditionella polska lagstiftningen där riksdagen (men även byråd och stadsfullmäktige?) bara kunde ta sådana beslut som alla kunde enas om. Varje adelsman hade veto, säger artikeln http://sv.wikipedia.org/wiki/Polsk_riksdag Så länge det fanns invändningar, fattade man inget beslut alls. Man kan säga att detta är en högre form av demokrati, eftersom alla beslut har 100% stöd (konsensus, samförstånd), till skillnad från ett majoritetsbeslut som kanske bara har 55% stöd. Nackdelen är att det blir väldigt få beslut. Detta är i själva verket variant (3) av demokrati, där ingen låter sig tvingas. Den vetenskapliga metoden är en form av (3). Ingen tvingas att delta i den vetenskapliga diskussionen. Det värsta man kan råka ut för är att bli motbevisad. Men om ingen säger emot, så blir de framlagda teorierna bestående. Av alla former för att etablera kunskap (auktoritet, mytologi, skolastik, omröstning) är den vetenskapliga metoden den som stått sig genom åren. Även om asocial-demokratin (liberalismen) är en rätt ineffektiv metod för att göra bra radio eller åstadkomma sociala förbättringar, så är den oslagbar (eller åtminstone hittills oslagen) för att få fram kunskap. (Tyvärr är [[Vetenskapliga metoden]] en redirect till [[vetenskaplig metod]], som beskriver olika metoder, i stället för "den" vetenskapliga metoden.) Allt talar därför för att konsensus ska användas när man redigerar artiklar. Om jag skriver att Zarah Leander är Gud, så kommer någon att säga emot mig, men om jag skriver att hon var en framstående sångerska så kan vi nog nå samförstånd. Men ska konsensus även användas för utformning av regler? Kanske kunde den delen av demokratin i något högre grad vara social? Den tyska Wikimedia-föreningen är definitivt ett steg i social (2) riktning. Våra svenska wiki-fika är inte alls lika sociala, eftersom de inte har några medel att utöva tvång (t.ex. pengar). Helt klart är att konsensus inte används för driften av servrarna. Där är det snarare Lenins version (1) av demokrati ("benevolent dictator", den upplyste despoten) som tillämpas. För där spelar effektiviteten en avgörande roll. Även om Wikimedia Foundation har en styrelse med ökande andel invalda medlemmar, så styrs det tekniska maskineriet av teknikerna. -- Lars Aronsson ([EMAIL PROTECTED]) Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
