Tänkvärt skrivet av Lars och även jag undrar om texten är menad att publiceras?
Håller också med Grillo om att det är bidragsgivare som saknas, framförallt initierade bidragsgivare som är experter inom sina områden. Här har både engelska, tyska och franska wp lyckats bättre att locka expertskribenter. Jag läste i WikiZine för länge sedan att enwikis arkitekturportal rankas av branschkunniga som en av de tio bästa online-resurserna: [Planetizen] The [[w:en:Portal:Architecture]] and [[w:en:Category:Urban studies and planning]] of the English language Wikipedia have jointly won an award, being rated one of the top ten best planning, design, and development websites. Now, this isn't an award which can be won annually; it is only given to new or dramatically improved web sites. One thing to notice is this is a trade magazine. That is, the people who are reading this magazine are professional designers, particularly community engineers and architectural designers. This indicates Wikipedia is being used professionally by the people who work in this field. http://www.planetizen.com/websites/2006#10 http://en.wikipedia.org/wiki/Portal:Architecture När kommer vi på svwiki att kunna få en sådan utmärkelse? Jag har mer än en gång funderat på om det inte varit en bra idé att aktivt bjuda in bidragsgivare att skriva på Wikipedia. Jag tänker i banorna om att lägga ut en notis på respektive forum på exempelvis www.svenskafans.se för att hitta fotbollsintresserade skribenter, på nåt ornitologiforum för att locka hit fågelskådare, www.skalman.nu för historiker, ett diskussionsforum för kemister, ett annat för jurister osv. Det finns massor av kunniga människor med specialintressen därute, att få dem att skriva på Wikipedia hade varit guld. Kan detta vara en väg att gå för att aktivt locka hit initierade skribenter för att på så sätt höja kvaliteten? Jag har nämligen för länge sedan slutat att tänka på antalet artiklar. Det är inte viktigt, det som betyder något är om artiklarna kan användas till någonting. //Knuckles On 8/24/06, Andreas Vilén <[EMAIL PROTECTED]> wrote:
Mycket bra skrivet! Jag har dock en sak att opponera mig emot: Anledningen till att engelska Wikipedia har så extremt många artiklar är nog delvis all fancruft. Det finns tusen och åter tusen artiklar om bifigurer i olika tv-serier, specifika robotar i animeer, och så vidare. Då tror jag att en bättre referenspunkt är tyska Wikipedia, som är erkänt välskriven och som präglas av mergism och kvalitet framför kvantitet. Ska svenska Wikipedia nå upp i NE:s klass krävs fortfarande väldigt mycket jobb, och framförallt fler bidragsgivare. Det är helt enkelt för få som lägger tid på att faktiskt förbättra encyklopedins kvalitet, utan istället lägger tid på att skapa massvis med nya småartiklar, något som i sig inte förbättrar encyklopedin. Texten ovan, är den menad att publiceras någonstans? /~~~~ .... eh... upps /Andreas On 8/23/06, Lars Aronsson <[EMAIL PROTECTED]> wrote: > > > Redaktörerna John Rosén och Theodor Westrin skrev i sitt slutord > den 20 september 1894 [1] att »Nordisk Familjebok» innehåller > omkr. 84,500 uppslagsord, fördelade på 27,802 spalter i 200 > häften. »Nordisk Familjebok» har mottagit bidrag från 457 > medarbetare. > > De avsåg då första upplagans 18 band, som började ges ut 1875. > Sedan kom det två supplementband 1896 och 1899 innan det var dags > för den utökade andra upplagan, "ugglan" i 38 band, 1904-1926. > Denna avslutas med följande notis [2]: > > Nordisk familjeboks Supplement med Tillägg, i hvilket finnas > signerade artiklar af 747 författare, innehåller 41,312 > rubriker; af dessa äro 22,322 nytillkomna, de öfriga inleda > fortsättningsartiklar. Sammanräknas hufvudarbetets (160,000) > och Supplementets nytillkomna rubriker, innehåller Nordisk > familjebok öfver 182,000 uppslagsord. I Supplementet med Tillägg > finnas 49 kartor och stadsplaner, 73 planscher, 9 > helsidesillustrationer och 1,396 andra textillustrationer, > hvaraf 804 porträtt. Hela arbetet innehåller 212 kartor och > stadsplaner, 607 planscher, 177 helsidesillustrationer samt > 19,751 andra textillustrationer, hvaraf 7,738 porträtt. > > Här är det siffran 182.000 uppslagsord som har fastnat. Det är > för evigt måttet på ett riktigt stort uppslagsverk. Jämför med > första upplagans 84.500, det är ju inte mycket att hänga i granen. > > Den som klickar sig in på Nationalencyklopedins sajt NE.se och > NE-butiken [3] finner att det tryckta uppslagsverket omfattar 23 > band med totalt ca 180.000 uppslagsord, ca 18.300 illustrationer, > ca 20.000 kartreferenser och är utarbetat av ca 4.000 experter. > Enda måttet där NE verkligen bräcker ugglan är antalet medverkande > skribenter. > > Nu är den tryckta NE och NE på nätet två olika produkter. Den > senare behöver inte kompromissa med utrymmet och inga > supplementvolymer behövs för de senaste nytillskotten. NE.se har > enligt faktasidan [4] hela 378.000 artiklar, av vilka 185.000 är > encyklopediska, 76.000 ordboks-, 90.000 engelska ordboks- och > 9.000 årsbandsartiklar. > > För lite drygt fem år sedan grundades Wikipedia, den fria > encyklopedin, som alla hjälps åt att skriva. Med fri menas inte > bara gratis, utan också att att läsaren har friheten att > återanvända text och bilder i andra sammanhang. Alla skribenter, > som för övrigt arbetar ideellt och utan ersättning, har nämligen > gett sitt medgivande till detta, enligt villkoren i ett > standardavtal, en licens för fri dokumentation. Wikipedia finns > på många olika språk och varje språkversion skrivs för sig. Det > är ingen automatisk översättningstjänst, utan den tjeckiska > Wikipedia skapas av tjecker som skriver artiklar om tjeckiska > ämnen. Givetvis kan de sedan översätta den tjeckiska artikeln om > Prag till tyska och engelska, varifrån svenskar kan låna texten > (den är ju fri) till svenska Wikipedias artikel om Prag. De olika > språkversionerna växer genom samarbete och inbördes tävlan. > > Vilka språk av Wikipedia som för tillfället är störst, framgår av > den internationella startsidan [5]. Att engelska är störst i > Internetsammanhang är ingen överraskning. Mer överraskande är > kanske storleken 1,3 miljoner artiklar på engelska, 452.000 på > tyska och 348.000 på franska. Men dessa är ändå världsspråk. > > Ett större underverk är att svenska [6] är det 8:e största språket > inom Wikipedia, större än portugisiska, spanska, ryska och > kinesiska. Men med sina just nu 179.964 artiklar är svenska > Wikipedia också på väg att bli större än våra största tryckta > uppslagsverk. Vilken dag som helst kommer Nordisk familjeboks > 182.000 och NE:s 185.000 artiklar att passeras. > > Därmed skulle man kunna tro att historien slutar. Vad finns det > för mening med att skriva ett större uppslagsverk än Nordisk > familjebok och Nationalencyklopedin? Men den som granskar svenska > Wikipedia i sömmarna finner att många av artiklarna är korta, bara > påbörjade stumpar om olika ämnen. Och i ännu fler ämnen saknas > artiklar helt. Rimligen måste detta uppvägas av att andra ämnen > är desto mer ingående behandlade. Troligen stämmer detta. > Datorer, seriefigurer, matematik och naturvetenskap blir väl mest > omskrivna när Internetnördarna sätter sig ner och skriver lexikon. > > Det enda som storleksgränsen 180.000 artiklar betyder är att det > inte längre blir angeläget att jämföra antalet artiklar med de > klassiska uppslagsverken. Nu får vi hitta på andra mått. Detta > blir en milsten att passera, inte resans slutstation. > > Storleken 180.000 artiklar passerades av engelska Wikipedia i > november 2003 [7], av tyska i december 2004, av franska i oktober > 2005, av japanska och polska i januari 2006 och av italienska > Wikipedia i juli 2006. Sett på det viset, består skillnaden inte > i storlek utan i tid. Engelska Wikipedia leder loppet och de > andra språken följer med en viss eftersläpning. > > När man jämför Wikipedia med klassiska tryckta uppslagsverk kan > man göra som Nature [8] eller Svenska Dagbladet [9], att välja ut > ett antal artiklar i liknande ämnen och låta experter göra > blindtest för att utröna var kvaliteten är bäst. Och kanske har > svenska Wikipedia en bättre beskrivning av "Königsbergs sju broar" > [10] än Nordisk familjebok och Nationalencyklopedin. > > Men den stora skillnaden ligger nog inte i kvaliteten, utan i det > stora antal ämnen som (engelska) Wikipedia lyckas behandla i sina > 1,3 miljoner artiklar och som de klassiska encyklopedierna aldrig > haft utrymme att trycka på papper och inte heller haft råd att > bekosta experter för att skriva. > > > > > [1] http://runeberg.org/nfar/slutord.html > även http://runeberg.org/nfar/0439.html > > [2] http://runeberg.org/nfcr/0780.html > > [3] http://ne.se/html/shop/products/ne.jsp > > [4] http://ne.se/html/campaigns/renewal_link1.jsp > > [5] http://www.wikipedia.org/ > > [6] http://sv.wikipedia.org/ > > [7] http://stats.wikimedia.org/EN/TablesArticlesTotal.htm > > [8] http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html > > [9] http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12245366.asp > > [10] http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nigsbergs_sju_broar > > > -- > Lars Aronsson ([EMAIL PROTECTED]) > Aronsson Datateknik - http://aronsson.se > >
