On Sat, 26 Feb 2005 01:34, Roland Lilja wrote: > Ja, f�r mig som vanlig PC-svensk �r ju det h�r forumet en helt ny och > intressant v�rld.
Jag inst�mmer i Torbj�rns v�lkomnande. > Man m�ste ju vara envis och nyfiken - f�r det �r ju l�tt att g� vilse > och att drunkna och ge upp inf�r alla obegripbara proffsinl�gg. Ja, > ni som har svarat mig - ert spr�k f�rst�r jag, �ven om jag k�nner en > viss f�rvirring inf�r allt - f�r mig nytt( f�r er v�lbekant) - som > dyker upp. Ett gott r�d �r att acceptera att man inte kan l�ra sig allt, utan helt enkelt f�rkovra sig inom de omr�den man finner intressanta. Man f�r inte l�ta ivern att uppt�cka nya saker p�verkas av k�nslan av att andra har ett f�rspr�ng. Vet n�gon hur man lyckas med detta, s� f�r de g�rna ber�tta... > Under den korta tid p� c:a tre-fyra veckor, som jag har varit i denna > f�r mig tidigare ok�nda v�rld med f�rst Mozilla-programmen och sedan > Opera och d�refter alla Linus-varianter, de senaste Debian och > Ubuntu, s� �r jag full av beundran f�r er alla som av intresse och > ideologi jobbar frivilligt med alla dessa programvarianter. F�r att inga missf�rst�nd ska r�da: webbl�saren Opera �r allts� till skillnad fr�n till exempel Mozilla och Linux inte fri programvara, utan bygger p� sluten kod. Den finns dock, vilket du redan sett, f�r Linux, precis som m�nga andra icke fria program. Vissa anser att detta g�r programmet f�rkastligt, andra v�lkomnar allt som tar marknadsandelar fr�n program som urholkar gemensamma standarder och bygger upp illegala monopol. Sj�lv ser jag stora f�rdelar med fri programvara och v�ljer det s� gott som alltid, men jag moraliserar og�rna �ver andras val. De har f�rm�gan att g�ra kloka val sj�lva, bara de vet vad det �r de v�ljer. > De program som m�ter mina behov av begriplighet > b�st �r naturligtvis de som har s� mycket som m�jligt p� mitt > modersm�l och d� inkluderar jag �ven "HJ�LP"-filerna de som f�rklarar > och visar hur man g�r (�ven OPERA, som jag fastnat f�r saknar ju > �vers�ttning av HJ�LP). Om s� �r fallet beror detta antagligen p� att f�retaget inte ansett det marknadsm�ssigt f�rsvarbart att l�gga resurser p� det. Med fri programvara har alla som kan och k�nner sig motiverade m�jligheten att bidra med s�dant material. Privat�gd kod g�r detta sv�rare att l�sa tekniskt och juridiskt, men framf�rallt minskar det avsev�rt intresset att bidra n�r inte b�da sidor delar med sig p� lika villkor. > Ja att byta Webbl�sare med Windows som grund �r ju hur l�tt som > helst. Men n�r det g�ller OS s� blir jag bet�nksam - kr�ngligt - > os�kert - omst�ndigt Jag �r �vertygad om att det du g�r--att steg f�r steg v�nja sig vid program som finns p� b�da plattformarna--�r det b�sta s�ttet att g�ra �verg�ngen s� smidig som m�jligt. Har man gjort det �r det egentligen inte s� sv�rt. Sj�lva skrivbordet, som f�r vanliga anv�ndare �r det l�ttaste s�ttet att kommunicera med operativsystemet, �r bara ytterligare ett program, och det �r egentligen inte sv�rare att l�ra sig �n en webbl�sare, bara man �r beredd p� sm� skillnader och inte s�tter likhetstecken mellan annorlunda och sv�rt. Det som kan vara lite sv�rt �r installationen och att l�ra sig grundl�ggande systemadministration, som att l�gga till och ta bort program. Lyckligtvis finns, som du m�rkt, omfattande resurser och ett stort n�tverk trevliga m�nniskor att luta sig emot. > - mitt gamla sl�ktprogram MinSl�kt funkar bara > med Windows(och allt jobb att f�ra �ver med Gedcom till n�got annat). Jag s�g att du uppt�ckt Wine sedan du postade detta. Wine �r inte full�ndat, och vissa program klarar det inte. Det inte vara n�gra problem att k�ra program med den typen av enkla gr�nssnitt som finns i Min Sl�kt, men jag plockade hem det och testade lite snabbt, och kunde inte omedelbart f� det att fungera. Det verkar som att min version av Wine �nnu inte implementerat CPVerifySignature, och detta f�r programmets egen integritetskontroll att tro att det �r skadat, varp� det v�grar att forts�tta. Det finns dock hopp: bara n�gra dagar efter att den version av Wine som jag anv�nder mig av kom ut lades funktionen till. http://msdn.microsoft.com/library/en-us/seccrypto/security/cpverifysignature.asp http://www.winehq.com/hypermail/wine-patches/2004/12/0208.html Med andra ord: det ser inte ut att vara helt l�tt, men med en nyare version av Wine kan det vara m�jligt. Som det mesta annat �r det sv�raste att f� allt att fungera f�rsta g�ngen, och jag kan t�nka mig att �ven om det �r tekniskt m�jligt, kan du kanske beh�va hj�lp med att f� det att fungera. Du undrar ocks� hur man laddar hem och installerar Wine. Svaret �r: precis s� som man installerar i princip vilket program som helst. MS Windows metod att surfa runt p� ok�nda webbplatser och sedan dubbelklicka-och-be f�r att installera program orsakar m�nga av problemen i den v�rlden. Program i Linux installeras ist�llet via en pakethanterare, och programmen kommer vanligtvis uteslutande fr�n en enda (f�rhoppningsvis p�litlig) k�lla--distribut�ren (Debian, Ubuntu, etc.), som utf�r kvalitetskontroll och godk�nner programmen (seri�sa distribut�rer -- framf�rallt de ickekommersiella -- �r s�lunda en garanti mot spionprogram). Det �r ocks� l�ttare att h�lla *alla* program uppdaterade via pakethanteringssystemet, som fungerar som ett steroidpumpat Windows Update, men f�r varenda litet spel, kodbibliotek, komprimeringsverktyg och fildelningsprogram. Debians och Ubuntus pakethanteringssystem heter apt, och man kan anv�nda till exempel textbaserade aptitude eller apt-get eller grafiska Synaptic eller KPackage f�r att kommunicera med systemet. Det h�r �r en av de saker som kan tyckas kr�ngliga, men som egentligen bara �r annorlunda och som �r s�krare, h�ller datorn renare i l�ngden och g�r livet allm�nt l�ttare att leva. Som sagt: man slipper leta runt p� n�tet; allt g�rs via ett gr�nssnitt. Man s�ker efter program med enhetliga beskrivningar och installerar, uppdaterar och avinstallerar dem via ett och samma tillf�rlitliga gr�nssnitt. > Och s� n�mns namnet UBUNTU - > och n�got slags hopp infinner sig n�r jag l�ser om UBUNTU (jag gillar > namnet - som n�gon slags besv�rjelse). Men,men,men - en enda utg�va > -6 m�nader gammal - k�nns f�r mig lite som ett f�r tidigt f�tt barn > -ett ej fullg�nget foster men fullt av liv �nd�. Ubuntu �r nytt, men baserat p� Debian, som f�r anses r�tts� anrikt. Se det som en anpassning av en bepr�vad produkt f�r en specifik marknad, snarare �n som ett helt nytt experiment. > S� jag best�llde > n�gra gratisCD - och jag f�r se hur jag ska g�ra d� de ramlar ned i > brevl�dan med bara engelsk text. Jag har sett screenshots och de > skr�mmer ej, men problem, n�r de uppst�r, vem hj�lper mig, n�gra > svenska anv�ndare har jag inte sett r�ken av. Och att prata med > engelsk expertis om s�na h�r delikata saker - det �r inget jag ser > fram emot... Ubuntu och Debian �r, �tminstone i dagsl�get, ganska lika varandra, i och med att den f�rstn�mnda �r baserad p� den sistn�mnda, vilket g�r att Debiananv�ndare ofta har de tekniska f�ruts�ttningarna f�r att kunna hj�lpa �ven Ubunduanv�ndare. Vidare ligger projekten n�ra varandra filosofiskt, och korsbefruktningen mellan dem �r stor, vilket tycks g�ra att de flesta Debiananv�ndare �r v�nligt inst�llda �ven mot Ubuntuanv�ndare. D�rf�r v�gar jag s�ga att man nog, mot bakgrund av avsaknaden av svenska Ubuntuforum, kan komma undan med att st�lla Ubuntufr�gor h�r. Var bara noga med att p�peka vad det �r du anv�nder. Svenska Linuxf�reningen har (�nnu) inget s�rskilt forum f�r Ubuntu, men det finns ett forum f�r distributioner som inte har ett eget forum: http://se.linux.org/kommunikation/forum/forumdist/ovriga samt en distributionsneutral e-postlista f�r nyb�rjare: http://mail.se.linux.org/cgi-bin/mailman/listinfo/selinux-nyborjare och en IRC-kanal f�r snabb hj�lp "�ver disk" som Torbj�rn redan tipsat om: http://se.linux.org/kommunikation/chat/ > Under n�gra veckor har jag valsat runt p� n�tet bland ovan n�mnda > programmtyper och jag tycker, subjektivt, att danskar, norrm�n och > finnar h�r uppe i Skandinavien h�ller sig framf�r oss svenskar i > flera avseenden bla i ett mycket viktigt �VERS�TTNING TILL > MODERSM�LET. Om inte detta sker tillsammans med en PEDAGOGISK MANUAL > s� blir det on�digt tr�gt att f�ra ut bra program till en "vanlig > PC-svensk". Men den store j�tten kanske ler f�rn�jt... Jag kan inte annat �n h�lla med. M�nga erfarna anv�ndare ser inte engelska som ett hinder, men f�r m�nga nyb�rjare �r det en komplicerande faktor. Givetvis kan man inte kr�va av folk att de ska utf�ra frivilligt arbete, men f�r dem av oss som ser fr�lsning av anv�ndare som n�got viktigt �r dokumentation p� modersm�let v�rt att prioritera. Det hj�lper till att g�ra fri programvara till det b�sta alternativet inte bara f�r privatpersoner och f�retag, utan �ven f�r det offentliga, vilket inneb�r f�rre skattekronor till amerikanska j�ttef�retag samt myndigheter med ett intresse av att anv�nda format och kommunikationsmedel som alla kan anv�nda. K�nner man att man vill bidra till detta arbete kan jag rekommendera att man g�r med i Svenska Linuxf�reningens dokumentationsgrupp: http://se.linux.org/arbetsgrupper/dokumentation Vi beh�ver m�nga fler frivilliga. M�nga tror att man m�ste kunna programmera f�r att hj�lpa till med fri programvara; h�r �r ett exempel p� att s� inte �r fallet. Arbetet �r inte sv�rt, och vi hj�lps �t att t�ta varandras eventuella kunskapsluckor med den djupa insiktens fogmassa. > S� en fr�ga till sist. S� h�r st�r det p� UBUNTUS hemsida :"The live > CD allows you to try Ubuntu without changing your computer at all". > Betyder det att man kan ha kvar sitt gamla OS med alla program och > k�ra Ubuntu med sina program p� CD- skivan? Paralellk�rning allts�... Ja, det st�mmer. Live-skivor r�r inte h�rddisken. Att spara filer blir d�rf�r lite knepigt utan att anv�nda USB-minnen eller disketter, och det g�r inte att installera program ut�ver dem som finns p� live-skivan, men det ger en god uppfattning om hur systemet fungerar, �ven om det kan g� lite l�ngsammare beroende p� CD-l�sarens hastighet. -- Alex Nordstrom http://lx.n3.net/ Skicka inte kopior p� uppf�ljande meddelanden till mig; jag prenumererar p� debian-user-swedish.
