Re: [Talk-se] Kartlägga kollektivtrafik på vatten
Det är rimligt att markera farled som way och använda relationer som färjelinjer. Dock kan man fundera lite, jag har sett på moderna sjökort att de markerar farled som ett område (vilket det ju egentligen är) istället för en linje. Farleden är ju hela området mellan begränsningsmärkena, och den kan vara hundra meter bred. sön 21 juni 2020 kl. 17:50 skrev Essin : > Hej! > > Tycker att alla dina synpunkter låter vettiga. Jag håller med om att olika > färjelinjer som separata ways är alldeles för gyttrigt. Med förbehåll för > att jag är landkrabba tycker jag egentligen att alla relationer som följer > samma farled borde samlas på samma way, analogt med hur det fungerar på > land där långfärdsbussar och stadsbussar kan följa samma gator, men det > skulle kräva samråd med mappare i andra länder och förmodligen också > datakonsumenter, så det kanske är ett rimligt första steg att samla en > operator/network. Om du inte redan har sett det finns det ett försök till > sammanställning av de linjer som redan är inlagda/påbörjade [1]. > > [1] > https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Sweden/Public_transport#Waxholmsbolaget > > //Essin > > Den sön 21 juni 2020 kl 13:52 skrev Erik Åman : > >> Hej! >> >> Jag funderar på att försöka förbättra hur båtlinjer i Stockholms skärgård >> är kartlagda. Det vore intressant att få flera personers syn på hur det >> görs bäst innan jag sätter igång. Det finns nog få områden i världen som >> har ett lika komplicerat kollektivtrafiksystem på vatten, så jag tror att >> detta är relevant att diskutera på den svenska listan. >> >> Det vanliga i OSM är att färjelinjer modelleras med alla attribut på en >> way. I detta fall tror jag dock att man bör använda relationer (enligt >> Public Transport Version 2), även om wiki-sidan [1] varnar att stödet för >> det är begränsat. Försöker man rita ut varje färjelinje separat, blir det >> på tok för gyttrigt (vilket är tydligt exempelvis runt Vaxholm). >> >> Vad jag undrar är till att börja med vilka relationer som bör utnyttja >> samma way. Långdistanstrafiken med stora fartyg över Östersjön är redan >> till största delen i from av relationer, se exempelvis way 140517501 [2] >> och relationerna som använder sig av den. Min intuition säger mig att även >> om de mindre skärgårdsbåtarna till viss del går i samma farled, bör nog >> inte deras relationer använda sig av samma way (som ju räknas som en del av >> Europaväg 20). Men var drar man gränsen? >> - När det är olika värden för vilka som får åka med båten, exempelvis >> motor_vehicle=yes/no >> - När "operator" eller "network" har olika värden? >> En relaterad fråga är vilka attribut som man bör lämna på en way för att >> möjliggöra för datakonsumenter som inte har stöd för relationer. >> >> En annan fundering jag har är var man kan och bör ha förgreningspunkter. >> Bara vid bryggor eller även ute i vattnet (som redan nu är fallet med >> långdistanstrafiken). Mellan Kymmendö och Dalarö [3] finns exempelvis två >> punkter där man kanske eller kanske inte vill ha förgreningar ute på >> vattnet. Söder om Kymmendö (öster om Ornö) finns en färjelinje som >> trafikerar många bryggor, medan den andra bara stannar vid vissa av >> bryggorna, vilket också kan föranleda förgreningspunkter ute på vattnet. >> >> Det finns också fall där olika färjelinjer utan uppenbar anledning >> kartlagts på olika sidor av mindre öar som inte trafikeras, exempelvis >> nordväst om Sandhamn [4]. Förmodligen beror det på väder, >> trafikförhållanden eller annat just den dag då någon lade till just den >> linjen i OSM. Ska man slå ihop sådana fall till en gemensam sträcka som går >> antingen den vanligaste eller den kortaste vägen? Kanske jämförbart med att >> vid dubbelspårig järnväg lägger man relationen för en riktning på det spår >> som oftast används, även om det inte finns någon garanti för att tåget >> alltid går på det spåret. >> >> >> [1] https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Tag:route%3Dferry >> [2] https://www.openstreetmap.org/way/140517501 >> [3] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.1227/18.4663 >> [4] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.2951/18.9097 >> >> >> /Erik Åman >> ___ >> Talk-se mailing list >> Talk-se@openstreetmap.org >> https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se >> > ___ > Talk-se mailing list > Talk-se@openstreetmap.org > https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se > -- Martin Norbäck Olivers IT-konsult, Masara AB Telefon: +46 703 22 70 12 E-post: mar...@norpan.org Kärrhöksvägen 4 656 72 Skattkärr ___ Talk-se mailing list Talk-se@openstreetmap.org https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se
Re: [Talk-se] Kartlägga kollektivtrafik på vatten
Hej! Tycker att alla dina synpunkter låter vettiga. Jag håller med om att olika färjelinjer som separata ways är alldeles för gyttrigt. Med förbehåll för att jag är landkrabba tycker jag egentligen att alla relationer som följer samma farled borde samlas på samma way, analogt med hur det fungerar på land där långfärdsbussar och stadsbussar kan följa samma gator, men det skulle kräva samråd med mappare i andra länder och förmodligen också datakonsumenter, så det kanske är ett rimligt första steg att samla en operator/network. Om du inte redan har sett det finns det ett försök till sammanställning av de linjer som redan är inlagda/påbörjade [1]. [1] https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Sweden/Public_transport#Waxholmsbolaget //Essin Den sön 21 juni 2020 kl 13:52 skrev Erik Åman : > Hej! > > Jag funderar på att försöka förbättra hur båtlinjer i Stockholms skärgård > är kartlagda. Det vore intressant att få flera personers syn på hur det > görs bäst innan jag sätter igång. Det finns nog få områden i världen som > har ett lika komplicerat kollektivtrafiksystem på vatten, så jag tror att > detta är relevant att diskutera på den svenska listan. > > Det vanliga i OSM är att färjelinjer modelleras med alla attribut på en > way. I detta fall tror jag dock att man bör använda relationer (enligt > Public Transport Version 2), även om wiki-sidan [1] varnar att stödet för > det är begränsat. Försöker man rita ut varje färjelinje separat, blir det > på tok för gyttrigt (vilket är tydligt exempelvis runt Vaxholm). > > Vad jag undrar är till att börja med vilka relationer som bör utnyttja > samma way. Långdistanstrafiken med stora fartyg över Östersjön är redan > till största delen i from av relationer, se exempelvis way 140517501 [2] > och relationerna som använder sig av den. Min intuition säger mig att även > om de mindre skärgårdsbåtarna till viss del går i samma farled, bör nog > inte deras relationer använda sig av samma way (som ju räknas som en del av > Europaväg 20). Men var drar man gränsen? > - När det är olika värden för vilka som får åka med båten, exempelvis > motor_vehicle=yes/no > - När "operator" eller "network" har olika värden? > En relaterad fråga är vilka attribut som man bör lämna på en way för att > möjliggöra för datakonsumenter som inte har stöd för relationer. > > En annan fundering jag har är var man kan och bör ha förgreningspunkter. > Bara vid bryggor eller även ute i vattnet (som redan nu är fallet med > långdistanstrafiken). Mellan Kymmendö och Dalarö [3] finns exempelvis två > punkter där man kanske eller kanske inte vill ha förgreningar ute på > vattnet. Söder om Kymmendö (öster om Ornö) finns en färjelinje som > trafikerar många bryggor, medan den andra bara stannar vid vissa av > bryggorna, vilket också kan föranleda förgreningspunkter ute på vattnet. > > Det finns också fall där olika färjelinjer utan uppenbar anledning > kartlagts på olika sidor av mindre öar som inte trafikeras, exempelvis > nordväst om Sandhamn [4]. Förmodligen beror det på väder, > trafikförhållanden eller annat just den dag då någon lade till just den > linjen i OSM. Ska man slå ihop sådana fall till en gemensam sträcka som går > antingen den vanligaste eller den kortaste vägen? Kanske jämförbart med att > vid dubbelspårig järnväg lägger man relationen för en riktning på det spår > som oftast används, även om det inte finns någon garanti för att tåget > alltid går på det spåret. > > > [1] https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Tag:route%3Dferry > [2] https://www.openstreetmap.org/way/140517501 > [3] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.1227/18.4663 > [4] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.2951/18.9097 > > > /Erik Åman > ___ > Talk-se mailing list > Talk-se@openstreetmap.org > https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se > ___ Talk-se mailing list Talk-se@openstreetmap.org https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se
[Talk-se] Kartlägga kollektivtrafik på vatten
Hej! Jag funderar på att försöka förbättra hur båtlinjer i Stockholms skärgård är kartlagda. Det vore intressant att få flera personers syn på hur det görs bäst innan jag sätter igång. Det finns nog få områden i världen som har ett lika komplicerat kollektivtrafiksystem på vatten, så jag tror att detta är relevant att diskutera på den svenska listan. Det vanliga i OSM är att färjelinjer modelleras med alla attribut på en way. I detta fall tror jag dock att man bör använda relationer (enligt Public Transport Version 2), även om wiki-sidan [1] varnar att stödet för det är begränsat. Försöker man rita ut varje färjelinje separat, blir det på tok för gyttrigt (vilket är tydligt exempelvis runt Vaxholm). Vad jag undrar är till att börja med vilka relationer som bör utnyttja samma way. Långdistanstrafiken med stora fartyg över Östersjön är redan till största delen i from av relationer, se exempelvis way 140517501 [2] och relationerna som använder sig av den. Min intuition säger mig att även om de mindre skärgårdsbåtarna till viss del går i samma farled, bör nog inte deras relationer använda sig av samma way (som ju räknas som en del av Europaväg 20). Men var drar man gränsen? - När det är olika värden för vilka som får åka med båten, exempelvis motor_vehicle=yes/no - När "operator" eller "network" har olika värden? En relaterad fråga är vilka attribut som man bör lämna på en way för att möjliggöra för datakonsumenter som inte har stöd för relationer. En annan fundering jag har är var man kan och bör ha förgreningspunkter. Bara vid bryggor eller även ute i vattnet (som redan nu är fallet med långdistanstrafiken). Mellan Kymmendö och Dalarö [3] finns exempelvis två punkter där man kanske eller kanske inte vill ha förgreningar ute på vattnet. Söder om Kymmendö (öster om Ornö) finns en färjelinje som trafikerar många bryggor, medan den andra bara stannar vid vissa av bryggorna, vilket också kan föranleda förgreningspunkter ute på vattnet. Det finns också fall där olika färjelinjer utan uppenbar anledning kartlagts på olika sidor av mindre öar som inte trafikeras, exempelvis nordväst om Sandhamn [4]. Förmodligen beror det på väder, trafikförhållanden eller annat just den dag då någon lade till just den linjen i OSM. Ska man slå ihop sådana fall till en gemensam sträcka som går antingen den vanligaste eller den kortaste vägen? Kanske jämförbart med att vid dubbelspårig järnväg lägger man relationen för en riktning på det spår som oftast används, även om det inte finns någon garanti för att tåget alltid går på det spåret. [1] https://wiki.openstreetmap.org/wiki/Tag:route%3Dferry [2] https://www.openstreetmap.org/way/140517501 [3] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.1227/18.4663 [4] https://www.openstreetmap.org/#map=14/59.2951/18.9097 /Erik Åman ___ Talk-se mailing list Talk-se@openstreetmap.org https://lists.openstreetmap.org/listinfo/talk-se
