Den 19 september 2013 10:57 skrev Stefan Högberg <[email protected]>:
>
> Johnny Rosenberg,
>
> Thank you for your comments and for your time to review the translations.
>
> There are 2000 words left to translate on the aoo40 help project.
> Many of the translations seems to be some kind of old remainders, that are
> better replaced by the english version with the correct numbers and codes,
> and then translate the few words in Swedish.
>
> A typical example is given below. The number is wrong (ends with 300
> instead
> of 100). The text is wrong. 'Create' should be 'Skapa' and not the opposite
> 'Radera' ('Erase'). There are many alike examples in the help project.
>
> English: <link href="text/scalc/01/12090100.xhp"
> name="Create">Create</link>
> Swedish:<link href="text/scalc/01/12090300.xhp"
> name="Radera">Radera</link>
>
> An other example is that 'pivot table' is translated with 'dataguiden'
> which should be replaced
> with 'pivå-tabell'.
>
> There were many erros in the transations of hyperbolic functions (CSCH,
> IMCSCH, etc), but maybe many of them are already corrected.
>
> https://translate.apache.org/sv/aoo40help/
>
> subtotal = delsumma
> http://tyda.se/search/subtotal?w_lang=en
>
> Delresultat relaterar snarare till resultatet som en del av en tidsperiod,
> tex. delårsrapport,
> årets delresultat.
>
>
> /Stefan
>
>
>
>
> -----Original Message-----
> From: Johnny Rosenberg <[email protected]>
> To: l10n <[email protected]>
> Sent: Wed, Sep 18, 2013 8:05 pm
> Subject: Re: Swedish translations of mathematical terms, text editing,
> etc. - The word 'wrap'
>
>
> 2013/9/17 Stefan Högberg <[email protected]>
>
> >
> > For Swedish translation - the word 'wrap'
> >
> > I have worked on the translation of the word 'wrap' which has a tendency
> > to create hard to understand translations. I have looked around a lot to
> > find translations, but there is no mature use of these terms in Swedish.
> > There are only more or less hard to understand translations, caused by
> > trying to translate 'wrap' into Swedish, where we do not have such a
> word.
> > One translation is 'figursättning' relating to how how one incorporates a
> > figure in a text. The Swedish word 'sättning' is an old word for
> > preparation of printing plates in old fashioned typesetting, but to use
> the
> > word 'att sätta' eller 'en sätttning' in Swedish would lead to
> > misunderstandings because 'att sätta sig" means 'to it down' (spanish:
> > sentarse) and 'en sättning' could refer to a house that is sinking,
> > settling. Also, there is no one using the word 'sättning' in the meaning
> of
> > 'wrap' except for 'figursättning' (wrap around figure).
> >
> > sättning: framställning av underlag för tryckning
> > sätttare: person som från ett manuskript framställer underlag för
> tryckning
> > sätteri: tryckavdelning där sättning utförs
> >
> > I got to the conclusion to use the following translations in the Swedish
> > version. I think that will result in the most consistent translation of
> > different constuctions with the word 'wrap'. It also corresponds to what
> is
> > used in the Norweigan Bokmål tranlation, which means that both of us came
> > to the same result independently, supporting that this is how the word
> wrap
> > would best be translated into Scandivian language.
> >
> > WRAP
> >
> > wrap text automatically = radbryt text automatiskt, automatisk
> radbrytning
> > wrap = textbrytning
> > word wrap = radbryt, radbrytning
> > text wrap = textbrytning
> > page wrap = sidbrytning
> > to wrap = att textbryta
> >
> > optimal page wrap = dynamisk sidbrytning
> > optimal wrap = optimal textbrytning
> >
> > wrap around = cirkulör sökning
> >
>
> Menar du cirkulär?
>
> JA, FELSTAVAT. CIRKULÄR SÖKNING.
>
> >
> >
> > /Stefan
> >
> >
> >
> >
> >
> > -----Original Message-----
> > From: Stefan Högberg <[email protected]>
> > To: l10n <[email protected]>
> > Sent: Tue, Sep 17, 2013 10:26 am
> > Subject: Swedish translations of mathematical terms, text editing, etc.
> >
> >
> > For Swedish translation:
> >
> > I made a list of common translations in the areas of mathematics,
> finance,
> > set
> > theory, logic, trigonometrics, hyperbolic functions, greek alphabet text
> > editing, text wrapping, etc.
> >
> > This may be an help now or in the future for people wanting to help with
> > the
> > translation. In some cases there are many errors in the translation of
> > these
> > terms in the Swedish version, especially in the aoo40 help project.
> >
> > https://translate.apache.org/sv/aoo40help/translate.html
> >
> > /Stefan
> >
> >
> > MATHEMATICS
> >
> > real number = reelt tal
> > complex number = komplext tal
> > sqare root = kvadratrot, kvadratroten
> >
>
> Antar att du menar square root… :P
>
> root = rot
> > factorial = fakultet
> > triple curve integral = trippel kurvintegral
> > partial fractions = partialbråk
> > quotient = kvot
> > numerator = täljare
> > denominator = nämnare
> > GCD, greatest common divisor = SGD, största gemensamma delaren
> >
>
> ”Största gemensamma nämnare” fick vi lära oss i skolan på min tid i alla
> fall. SGN, således.
>
> SGD, STÖRSTA GEMENSAMMA DELAREN ÄR EN ETABLERAD TERM INOM MATEMATIKEN
>
Japp, du har rätt. Jag som snurrade till det där bara. Tänkte på MGN, så
det enda som var rätt var ”gemensamma”… Jag gav dig något att tänka på i
alla fall… :P
>
> http://en.wikipedia.org/wiki/Greatest_common_divisor
> http://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6rsta_gemensamma_delare
>
> http://sv.wikipedia.org/wiki/Minsta_gemensamma_n%C3%A4mnare
> http://en.wikipedia.org/wiki/Lowest_common_denominator
>
> http://staff.www.ltu.se/~larserik/applmath/chap10/part3.html
> http://matmin.kevius.com/delbar.php
> http://www.math.kth.se/math/GRU/2009.2010/SF1612/COPEN/Utmaning3.pdf
>
> http://www.matteguiden.se/matte-diskret/de-hela-talen/storsta-gemensamma-delare/
>
> >
> > tend to = gå emot
> > tend to infinity = gå emot oändligheten
> > infinity = oändligheten
> > infinite = oändlig
> > limes = limes (gränsvärde)
> >
> > matrix, array = matrix
> >
>
> Hm… du kanske har rätt, men jag har då alltid sagt ”matris” för array i
> singular. Kanske jag som sagt fel i alla år.
>
> TACK! EN MATRIS, FLERA MATRISER
>
>
> > matrices, arrays = matriser
> > abs, absolut value = abs, absolutbelopp
> >
>
> Ibland nöjer man sig med att bara säga ”belopp” eller att ”beloppet av x”
> är si och så. Kanske inte är nödvändigt att implementera i detta fallet, i
> och för sig.
>
>
> > dot product, scalar product = skalärprodukt, (inre produkt)
> > cross product, vector product = kryssprodukt, vektorprodukt, (yttre
> > produkt)
> >
>
> Kryssprodukt känner jag inte igen, men det behöver ju inte betyda att det
> inte finns…
>
> KRYSSPRODUKT FINNS. TILLHÖR VEKTORALGEBRA PÅ UNIVERSITETSNIVÅ.
>
Länge sedan jag läste vektoralgebra, och det var bara på högskolenivå.
>
> Vektorprodukt (Yttre produkt eller kryssproduk)
> http://matmin.kevius.com/vektor.php
>
>
> >
> > round, rounding = avrunda, avrundning
> > truncate, truncation = trunkera, trunkering
> > floor, floor function = golv, golvfunktion
> > ceil, celing, ceiling function = tak, takfunktion
> >
> > h bar = h-streck
> > aleph = alef [first letter in hebrew alphabet]
> >
> > FINANCE
> >
> > kurt, kurtosis = kurtosis, toppighet
> > skewness = skevhet
> >
> > SET THEORY
> >
> > set = mängd
> > subset = delmängd
> > proper subset, strict subset = äkta delmängd
> > superset = omfattande mängd
> > intersection = snitt (skärning)
> >
> > LOGIC
> >
> > not = icke, inte
> > true = sant
> > false = falskt
> > and = och
> > or = eller
> > xor = exklusivt eller, antingen eller
> > a set = en mängd
> > bolean variable(s) = en bolesk variabel, flera boleska variabler
> > bolean expression(s) = ett boleskt uttryck, flera boleska uttryck
> >
> > TRIGONOMETRY
> >
> > sin, sine = sin, sinus
> > cos, cosine = cos, cosinus
> > tan, tangent = tan, tangens
> > cot, cotangent = cot, cotangens
> > sec, secant = sec, secans
> > csc, cosecant = csc, cosecans
> >
> > asin = arcsin
> > acos = arccos
> > atan = arctan
> >
> > HYPERBOLIC FUNCTIONS
> >
> > sinh, hyperbolic sine = sinh, sinus hyperbolicus,
> > cosh, hyperbolic cosine = cosh, cosinus hyperbolicus
> > tanh, hyperbolic tangent = tanh, tangens hyperbolicus
> > coth, hyperbolic cotangent = tanh, cotangens hyperbolicus
> > sech, hyperbolic secant = sech, secans hyperbolicus
> > csch, hyperbolic cosecant = csch, cosecans hyperbolicus
> >
> > GREEK ALPHABET (ONLY DIFFERENCES FROM ENGLISH PRESENTED)
> >
> > alpha = alfa
> > iota = jota
>
> mu = my
> > nu = ny
> > omicron = omikron
> >
> > TEXT EDITING
> >
> > line over text= linje ovanför text
> > line below text = understrykning av text
> > strike through text = överstryken text
> >
>
> Överstruken lär det väl heta. Med u, inte y.
>
> ÖVERSTUKEN. TACK!
>
Du glömde r där… överstRuken… men jag antar att det var ett slarvfel.
>
> >
> > overline = ovanliggande linje
> >
>
> Överliggande hade jag gissat på, men kanske har jag fel där. Ungefär som
> ”överliggande kamaxel”…
>
> ÖVERLIGGANDE MÖJLIGTVIS, MEN KAN MÖJLIGTVIS LÄTTARE TOLKAS,
> SOM ATT LINJEN LIGGER ÖVER BOKSTÄVERNA, DVS ATT TEXTEN ÄR ÖVERSTRUKEN.
> HAR SETT ATT RISK FÖR SAMMANBLANDNING AV ÖVERSTRUKEN (LINJE ÖVER/PÅ TEXTEN
> )
> OCH LINJE OVANFÖR TEXTEN FUNNITS I ÖVERSÄTTNINGEN.
>
Man kanske inte kan vara överens om allt. Jag säger nog hellre
”genomstruken”, men även ”överstruken” funkar för mig i och för sig.
Ovanliggande känns lite ovant, men visst, det är ju knappast fel på något
sätt. Det är ju ett ord som går att begripa.
>
>
> > underline = understrykning
> > strike through = överstrykning
> >
>
> Även genomstrykning borde gå bra.
>
> HM, INTE ÖVERTYGAD. GENOMSTRYKNING (ELLER SKALL DET VARA GENOMSTRUKNING?)
>
Strykning, inte strukning.
Funderar på hur det hänger ihop rent teoretiskt. Tänker på ordet i
verbform: Att stryka, strök, har strukit. Är struken. Kanske funkar det
även att säga ”är strykt”, medan ”är stryken” känns helt fel, i alla fall
för mig.
Strykning är ju ett substantiv. En strykning, flera strykningar.
> LÅTER I MINA ÖRON SOM EN FÖRSVENSKNING AV STRIKE THROUGH, ÄN NÅGOT SOM
> ANVÄNDS I VARDAGLIGT TAL PÅ SVENSKA. MAN SÄGER : 'JAG HAR STRUKIT ÖVER
> TEXTEN'.
> DÄREMOT INTE: 'JAG HAR GENOMSTRUKIT TEXTEN' ELLER 'JAG HAR STRUKIT TEXTEN
> GENOM'.
>
”Strukit texten genom” låter ju lite tokigt, i alla fall. ”Strukit genom
texten” funkar ju lite bättre i alla fall, även om det känns lite konstigt.
Men det är ju inte alltid man kan vrida på saker åt alla håll så att det
fortfarande blir rätt.
Vad gäller just överstrykning kontra genomstrykning så funkar ju båda för
mig, så välj gärna det du tycker funkar bäst. Kan vara som du säger, att
det är engelskan som spökar i mitt fall. Troligen är det så, men det är
inte alltid saker är som de ser ut. Det finns exempel där jag tänkt att
”det där måste vara snott från engelskan” och så visar det sig att det är
ett gammalt forn-nordiskt ord som engelskan snott från oss för 1000 år
sedan! Men just när det gäller ”genomstrykning” tror jag inte
forn-nordiskan varit särskilt inblandad…
>
> http://tyda.se/search?w=%C3%B6verstruken&w_lang=sv
>
> >
> > text wrapping = figursättning
> > wrap text around an image = figursätta text runt en bild
> > no wrap = texten hoppar över figuren, [mindre bra översättning: ingen
> > figursättning]
> >
>
> Text genom figur? Lite osäker på vad det innebär i praktiken. Hamnar texten
> bakom eller framför figuren eller delas texten bara av figuren oavsett om
> det råkar vara mitt i ett ord eller inte? Exempelvis, om figuren är [_]:
> Elefantma[_]nnen
>
> JAG SER EJ TEXTEN 'TEXT GENOM FIGUR'
>
Nej, det var bara en fundering på vad man skulle kunna ha istället för
”texten hoppar över figuren”, men jag var lite osäker på hur ”no wrap”
fungerar, därav att jag spånade lite kring ämnet.
>
> JAG VAR INTE NÖJD MED MINA WRAP-ÖVERSÄTTNINGAR HÄR, SÅ JAG ERSATTE DEM MED
> DET SOM JAG SKREV I BÖRJAN AV MEJLET. DE 'NYA' ÖVERSÄTTNINGARNA ÅTERGES
> IGEN HÄR:
> wrap = textbrytning
> word wrap = radbryt, radbrytning
> text wrap = textbrytning
> page wrap = sidbrytning
> to wrap = att textbryta
> optimal page wrap = dynamisk sidbrytning
> optimal wrap = optimal textbrytning
>
>
> > page wrap = texten på båda sidor om figuren, figuren bryter texten, t
> > rektangulärt
> > optimal wrap = texten på ena sidan av figuren
> > wrap through = figuren framför texten (texten i bakgrunden)
> > in background = figuren bakom texten (figuren i bakgrunden)
> >
> > breve = brevis
> >
> > OTHER
> >
> > item = element [översätts inte till struktur], sak, artikel
> > structure = struktur
> >
> > pivot data = pivå-data
> > pivot table = pivå-tabell
> >
>
> Det verkar som att även pivot-data och pivot-tabell är vedertaget på
> svenska. Exempelvis heter det pivot-tabell i Excel (i alla fall på den
> tiden jag använde Excel, det vill säga slutet av 1990-talet), om nu det ska
> vara vägledande.
>
> ANVÄNDER HELLRE PIVÅ EFTERSOM DET ÄR ANPASSAT TILL SVENSKT UTTAL
> OCH PIVÅ ÄR ETT TIDIGARE EXISTERANDE ORD I SVENSKAN.
> I ENGELSKAN UTTALAS KNAPPT 'T' I SLUTET, MEN I SVENSKAN SKALL ETT
> 'T' I SLUTET UTTALAS.
>
Antar att ordet egentligen är franskt, men det kanske är något jag bara
fått för mig, för att det låter franskt… Pivot, Renault, Peugeot, Bordeaux…
bokstäver på slutet som inte uttalas… känns franskt på något sätt.
Det finns ju andra exempel på olika stavningar som lever sida vid sida av
varandra i svenskan, exempelvis restaurang och restaurant. Det ena är
säkert med rätt än det andra, min stavningskontroll säger exempelvis att
restaurant är fel, men likafullt används stavningen relativt flitigt.
SAOL verkar i alla fall vara på din linje:
Pivå el. pivot
Pivot, variantform till pivå
Så båda är rätt, men SAOL rekommenderar pivå. Det är ett bra argument för
pivå, medan ett för pivot är att det är vad det heter i Excel. Många vill
ju att Excel-användare som bytt till Apache OpenOffice ska kunna känna sig
så hemma som möjligt. Jag är inte en av dem, så jag är för pivå, men det
kanske ändå finns många som föredrar pivot?
Johnny Rosenberg
> http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=piv%E5tabell
>
>
> Med vänlig hälsning
>
> Johnny Rosenberg
>
>
>
