Ragnar Ståhle skrev: > Förstår ni nu varför det är helgalet att blockera skolnätverk?
Både ja och nej. Ur en rent subjektiv vinkel tror jag att en hård linje för blockeringar (som Oskar Augustsson föreslår) kan ha den fördelen att det skapar uppmärksamhet i media. Debatten kommer nog att flytta från Bybrunnen till tidningar som Internetworld. Är det bra eller dåligt? Om man blockerar hårt på det viset, hur skulle man då kunna fortsätta att kommunicera med de som drabbas? Visst finns risken att de helt enkelt ger upp, men det finns ju också en chans att de orkar läsa förklaringen om hur blockering fungerar och vill ta sig vidare. Antag att meddelandet innehöll "om du har frågor eller synpunkter, skriv till..." - vem skulle de i så fall skriva till? Det finns ju ingen officiell förening för Wikipedia i Sverige, ingen talesman som kan ta ansvar för de fattade besluten. Ska man uppmuntra dem att skriva till den här mailinglistan? Kommer vi att kunna besvara dem då? Eller kommer vi att få en störtskur av klotter till mailinglistan? Kommer de seriösa att ge upp, medan klottrarna fortsätter att kontakta oss på alla sätt de kan? Kunde man på varje blockerad skola upprätta en kontaktperson, en lärare som får ansvara för att eventuellt klotter följs upp? Kan vi låta frivilliga administratörer "adoptera" (och därmed avblockera) en IP-adress (eller serie av adresser)? Ragnar, när du avblockerade en del IP-adresser, skulle du kunna tänkta dig att adoptera dem då, så att du följer upp (och städar upp) det klotter som senare kommer därifrån? Det kanske går att spåra datoranvändning inom en skola till en viss elev, om det hela sköts internt på skolan, utan att blanda in polisanmälan? Jag har funderat på de här frågorna sedan jag stängde susning.nu för snart 2,5 år sedan, utan att komma till några användbara svar. -- Lars Aronsson ([EMAIL PROTECTED]) Aronsson Datateknik - http://aronsson.se
